Advokaten Kerstin Koorti i Stockholm åtar sig inte längre att företräda kvinnor i vårdnadstvister.
- Jag har blivit kontaktad av kvinnor som har föreslagit taktiken att vi ska hitta på anklagelser mot mannen för att vinna vårdnadstvisten. "Vi kan väl påstå att han har gjort sig skyldig till incest, det behöver ju inte vara sant - det funkar ändå!" har de sagt, berättar hon.
Kerstin Koorti är en kontroversiell advokat. Hon har i sin gärning särskilt fokuserat på hur män drabbas av orättvisor och rättsliga övergrepp, och hon anser att det är vanligt att män blir falskt anklagade för våld eller incest.
- Visst förekommer det att män faktiskt har förgripit sig på sina barn, säger hon. Men vissa blir dömda trots att de är oskyldiga, och de förlorar ju också barnen mer eller mindre automatiskt. Andra blir av med vårdnaden eller umgänget trots att de inte ens har blivit åtalade eller fällda. Forskare borde granska vårdnadstvisterna och ta reda på varför så många innehåller anklagelser om våld eller incest!
Advokaten Britt Louise Agrell i Uppsala åtar sig bortåt sjuttio familjemål om året, men hon har ald-rig råkat ut för att hennes klient föreslår en lögnaktig taktik.
- Jag tror inte att kvinnor använder falska anklagelser för att jävlas, säger hon. De som påstår att mannen har förgripit sig på barnet tror nog faktiskt att det hemska har hänt. Hur det sedan verkligen ligger till - det är en annan sak.
Kvinnor vars barn bevisligen har utsatts för sexuella övergrepp av pappan har en mycket svår situation. Om detta har Nea Mellberg, forskare inom Kvinnovetenskapligt forum vid Umeå universitet, skrivit en avhandling. Och hon tror inte alls att kvinnor använder falska incestanklagelser som vapen.
- Nej, jag tror inte att kvinnor ljuger om sådant, säger hon. Det är en så otroligt mödosam process för en kvinna att anklaga barnets far för sexuella övergrepp. Och dessutom kan ju anklagelsen slå tillbaka mot henne. Om hon vägrar att gå med på att mannen umgås med barnet kan hon bli anklagad för umgängessabotage, och då kan domstolen ta vårdnaden ifrån henne. Det faktum att hon vill skydda sitt barn kan användas mot henne.
Johanna Schiratzki, docent i civilrätt vid Stockholms universitet och specialist på vårdnadsmål, påpekar att vårdnadstvisterna generellt sett har blivit bittrare sedan 1998. Då ändrades föräldrabalken så att domstolarna fick möjlighet att döma till gemensam vårdnad och växelvist boende mot den ena partens vilja.
- Det har blivit mycket svårare att få ensam vårdnad. Konflikten mellan föräldrarna måste vara tillspetsad utöver det vanliga, annars dömer domstolen till fortsatt gemensam vårdnad. Och detta har medfört att de föräldrar som strider om barnen är mer desperata. De använder tyngre och tyngre argument, säger Johanna Schiratzki.
Men hon anser ändå att det är en myt att det skulle vara vanligt att kvinnor medvetet utsätter män för falska anklagelser om våld eller incest i syfte att vinna vårdnaden.
- Det finns ingen statistik eller forskning på detta område, förklarar hon, så ingen kan säkert säga hur det ligger till. Men jag tror att sådant är väldigt ovanligt. En kvinna som gör så spelar nämligen ett högt spel. Om hon ska vara trovärdig måste hon ju rimligen försöka förhindra umgänget mellan pappan och barnet, och om anklagelsen sedan visar sig vara falsk - då blir hon genast anklagad för umgängessabotage och kan bli av med vårdnaden och boendet.
Johanna Schiratzki tror snarare att alltför många föräldrar är alltför försiktiga när de misstänker att ett barn har blivit sexuellt kränkt, att de drar sig i det längsta för att anmäla saken.
- Jag är rädd att det finns barn i Sverige som inte får det skydd de borde ha, säger Johanna Schiratzki.
Det faktum att en incestanklagelse kommer just i samband med en vårdnadstvist behöver inte innebära att den är falsk, påpekar hon. Tvärtom är det ganska naturligt att barn som har upplevt sexuella kränkningar håller tyst ända tills föräldrarna separerar. Det är inte lätt att bryta lojalitetspakten med en närvarande förälder. Men om han eller hon flyttar och blir mindre viktig i barnets liv - då kan hemligheten krypa fram.
Mats Sjösten, chefsrådman och domare vid Göteborgs tingsrätt, håller med om att en anmälan om sexuella övergrepp mycket väl kan vara verklighetsförankrad även om den dyker upp just före huvudförhandlingen i vårdnadsmålet.
- Givetvis kan den vara sann, säger han. Men den kan också vara falsk. Många domares erfarenhet visar att kvinnors anklagelser om våld eller sexuella övergrepp i vissa fall är osanna och utgör ett taktiskt vapen mot mannen i vårdnadstvisten - ett mycket vasst och verksamt vapen. Detta är ett allvarligt rättssäkerhetsproblem som bör tas upp i samhällsdebatten.
Mats Sjösten var sekreterare i den parlamentariska vårdnadstvistutredningen, den som ledde till att föräldrabalken för fyra år sedan ändrades så att gemensam vårdnad blev norm och ensam vårdnad undantag. Han är också regeringens expert i den utredning som nu gör en ny översyn av föräldrabalken.
Han anser att både domstolarna och de sociala myndigheterna måste se upp bättre när kvinnor och män strider om vårdnaden och vara medvetna om att osanna påståenden om misshandel eller incest kan ingå i en kvinnlig taktik med målet att säkra makten över barnet.
- Kvinnans version av vad som har hänt lyfts ofta okritiskt fram av socialtjänsten, och jag tycker att domstolarna i alltför många fall glömmer bort barnet och dess rätt till båda föräldrarna, säger Mats Sjösten.
Hans kollega Ingrid Almbladh, chefsrådman vid Stockholms tingsrätt, säger att hon inser att falska anklagelser om sexuella övergrepp kan förekomma i vårdnadstvister, men hon tror att sådant utstuderat och elakt spel är mycket ovanligt.
- Bevissvårigheterna är stora när det gäller övergrepp mot barn, säger hon. De skyldiga som går fria kan vara ganska många. Om en sådan anklagelse kommer upp i ett vårdnadsmål måste man ta den på största allvar, för det är rättens skyldighet att bedöma risken för framtida övergrepp. Samtidigt kan man ju inte ta vårdnaden från mannen eller inskränka hans umgänge med barnet bara på en obestyrkt misstanke. Detta är mycket svåra mål! säger Ingrid Almbladh.
Rättssociologen Annika Rejmer vid Lunds universitet disputerar snart på en granskning av 114 vårdnadsmål som avgjordes i mitten av 1990-talet och som utgör ett representativt urval från 13 av landets tingsrätter.
I 20 procent av dessa tvister har våld förekommit, och i ytterligare 20 procent har mannen anklagats för misshandel utan att ha erkänt eller blivit dömd.
- Jag kom fram till att tingsrätterna i vårdnadsmål i stort sett struntar i anklagelser om våld om det inte finns en fällande dom om misshandel, säger hon.
När det gäller hur misstankar om sexuella övergrepp slår i vårdnadstvister är Annika Rejmer osäker. Hon tror att det både finns kvinnor som bluffar och kvinnor som på goda eller dåliga grunder är övertygade om att övergrepp har skett och därför anmäler mannen för incest. Men hon tror också att skyldiga män går fria och får behålla närheten till barnet.
- Jag tror dessutom att det finns män som blir friade på så vis att åklagaren lägger ner förundersökningen gällande sexuella övergrepp - men de mentala spåren av misstanken leder ändå till att de blir av med vårdnaden och förlorar kontakten med sina barn. Domstolens beslutsunderlag är i de flesta fall inte tillräckligt för att rätten ska kunna avgöra om incestanklagelsen är sann eller falsk. Därför händer det både att utsatta barn inte får skydd och att oskyldiga fäder inte blir rentvådda, säger Annika Rejmer.