En liten flicka slog sig ned på bussätet bredvid honom. Hon hade bara ben och ett tunt linne på sig. Plötsligt kände han en omotståndlig lust att röra vid henne. Men den kraftiga upphetsningen stannade vid en fantasi.

Petter var fjorton år när han första gången kände en sexuell dragning till flickor som ännu inte har kommit i puberteten.

– Jag vet att mina fantasier var onormala – och att de en gång ledde till att jag begick ett skamligt brott, berättar Petter.

Under gymnasieåren var han ihop med två jämnåriga tjejer. Fast när de hade samlag handlade det bara om en viljeakt.

Petter fortsatte att leva med sina fantasier. På nätet hittade han porrfilmer med unga flickor. När han var tjugofyra år inträffade katastrofen.

En vårdag satt Petter på en bänk utanför huset där han bodde. En liten flicka kom fram till honom. Hon hade bråkat med kompisarna och hennes mamma var inte hemma.

– Så skulle jag gå till källar­förrådet och hämta en grej och hon ville följa med. Väl där bad hon mig berätta en saga. Utan att jag i dag minns hur det gick till hamnade handen innanför hennes klänning.

Petter och flickan träffades två gånger till. Sista gången hade han handen under hennes trosor och fick henne att ta på hans köns­organ. Då kom en granne in i källaren.

Petter dömdes till ett års fängelse för sexuellt utnyttjande av barn, flickan han förgrep sig på var drygt nio år. I fängelset och efter avtjänat straff gick han i terapi.

– Jag har lärt mig att undvika riskfyllda miljöer. Jag besöker aldrig badhus eller badplatser, sitter inte ensam på en bänk och ser till att jag aldrig är ensam med en liten flicka. I dag känner jag inte på samma sätt som förr, men vill inte riskera någonting.

Petter drömmer om att träffa en kvinna som han kan få barn tillsammans med. Kanske skulle det fungera trots hemligheten han bär med sig.

Varför tror du att du blev upp­hetsad av småflickor?

– Min psykiater menar att det kan ha en genetisk orsak. Jag har inte själv blivit utsatt när jag var liten ... nej, jag vet inte.

Hur ska samhället göra med personer som har en pedofil läggning?

– Vård är ett måste. Jag lärde mig att leva ett annat liv genom terapin. Att låsa in oss för alltid? Jag var ju inte dömd eller känd av några myndigheter när jag begick mitt brott, så det hade ju inte skyddat den flicka som jag förgrep mig på.

En del vill publicera namnen på dömda pedofiler.

– Det kan leda till en större isolering och kanske till att man begår nya brott. På mitt nya jobb vet ingen vad jag har gjort. Om de och mina nya grannar får reda på att jag är en ”pedofiljävel” skulle jag nog tvingas att flytta och sluta på jobbet.

Ditt brott beskrivs av många som det vidrigaste man kan tänka sig.

– Jag förstår att många känner så. Men jag gick inte medvetet ut för att ragga en småtjej. De som har rätt att känna ilska och kanske avsky mot mig är flickan och hennes föräldrar. Det är mest synd om dem, inte om mig.