Under de två åren tillsammans med flickvännen och sambon Klara kände han en allt större vanmakt. Ändå tog det lång tid innan han bröt upp.
- Jag borde ha lämnat henne redan första gången jag såg hennes aggressivitet, första gången hon slog mig. Men jag kunde inte förmå mig att svika en kvinna som väntade mitt barn, jag ville ta mitt ansvar som blivande pappa.
De träffades för fem år sedan och blev störtförälskade. De umgicks intensivt, åkte till hennes sommarställe för att möta våren och lärde känna varandra som nykära.
De använde inte några preventivmedel; Klara trodde inte att hon kunde bli med barn efter en operation. Men redan efter fyra månader gav graviditetstestet positivt utslag.
Strax därefter började en tillvaro där Daniel varje dag fick kämpa för att inte förlora sin självkänsla, och där hans egen självbild höll på att trasas sönder. Det var som att gå på ett minfält och hennes svartsjuka tog sig allt våldsammare uttryck.
Det var en vanlig eftermiddag. Klara, Daniel och hans dotter från ett tidigare förhållande satt i bilen på väg hem. Plötsligt ropade dottern att hon tyckte sig se en av Daniels tidigare flickvänner på andra sidan gatan.
När de kom innanför dörren till lägenheten hastade dottern snabbt in till sig. Strax därefter gick Klara fram till Daniel och gav honom ett kraftig slag med öppen handflata. Han kände hur det susade i örat och kinden fick en kraftig rodnad. Klara skrek att han var ett svin och att hon visste att han träffat "den där fittan igen".
- Jag blev chockad och förklarade för Klara att hennes beteende var helt oacceptabelt. Hon bagatelliserade det som hänt och menade att hon hade ett sydeuropeiskt temperament.
Men våldsutbrotten och de muntliga kränkningarna blev intensivare. Hon slog och sparkade, greppade tag om hans hals och kinder. Ofta skrek hon att han var ett "vidrigt litet äckel".
En dag ringde några grannar på dörren och hotade att kontakta polisen innan någon blev allvarligt skadad. Klara lugnade ned sig och lovade att söka hjälp för att komma till rätta med aggressiviteten.
Hon och Daniel tog kontakt med socialförvaltningen. En vecka senare blev de kallade till ett samtal med en socionom. Under mötet kastade sig Klara över Daniel och började slå honom. Någon uppfattade vad som hände bakom den stängda glasdörren och kallade på en väktare som tog med sig Klara ut ur lokalen. Det enda den chockade socionomen kom på att säga var: "Det var bra att du inte slog tillbaka."
- Jag blev förvånad över att möta en så stum oförståelse. Hon hade ju precis fått se hur våldsam Klara kunde bli. Med hennes kunskap och erfarenhet som socionom borde hon ha reagerat kraftigare.
I dag undrar Daniel vad som skett om en man gett sig på en kvinna i samma situation. Han är övertygad om att det blivit en polisanmälan.
- Att en kvinna misshandlar en man går så långt utanför våra normer, det är som om mannens möjlighet att slå tillbaka gör misshandeln svår att ta på allvar.
Men att ge igen var aldrig något alternativ för Daniel. Den som slår sin partner erkänner sig besegrad som en tänkande resonerande människa.
- Om också jag släppt kontrollen hade jag varit en förlorare - som människa, far och man.
Han minns en höstdag när han kom till hennes lantställe. De hade inte setts på en vecka, nu satt de och åt middag och hade det så där trevligt som det var emellanåt.
Plötsligt frågade Klara om hans första kärlek, om han fortfarande ville ligga mellan hennes ben. Han kände det som om en pistol riktades mot huvudet och förstod vad som väntade. Klara blev aggressiv, skrek och hotade honom.
Hans äldsta dotter sov i rummet intill och han ville inte att hon skulle behöva lyssna till bråket. Han drog sig ut på verandan, blev omkullknuffad och sparkad, reste sig och såg Klara komma mot honom med en skruvmejsel i handen. Han rusade ut i trädgården, hon jagade honom, men han var snabbare och hann undan. Han vandrade runt i ett par timmar och när han kom tillbaka sov Klara.
Daniel tror på jämlikhet mellan män och kvinnor, att alla oavsett kön ska ha samma rättigheter. För bara tio år sedan fanns det många fördomar mot utsatta kvinnor. En uppfattning var att misshandlade kvinnor sökte sig till våldsamma män. Kanske för att de blivit slagna som barn eller var allmänt självdestruktiva. Ibland betraktades de till och med som medansvariga för misshandeln.
- Som tur är har den synen förändrats när det gäller kvinnor. Men som man möts man fortfarande av lika förenklande fördomar. En man förväntas till exempel kunna "hantera sin kvinna" och vara familjefadern, den som bestämmer. Bilderna känns förlegade, som från en annan tid, ändå finns de kvar som föreställningar.
Situationen hemma hos Daniel och Klara blev allt mer orimlig. När de såg en film på teve kunde Klara plötsligt fråga om han tyckte att den kvinnliga skådespelerskan var snygg. Oavsett vad han svarade utlöstes en våldsam svartsjuka, som sedan gick över i slag och grova ord. De verbala kränkningarna gick också ut över hans äldsta dotter. Klara kunde föraktfullt kalla henne: "Den där störda lilla skiten du knullat till dig."
- Det var som om hon ständigt sökte efter starkare ord som kunde såra mer, säger Daniel.
Med distans till det som hände har han funderat över vad som gick snett och hur det kom sig att han stannade kvar hos en människa som gjorde honom så illa.
- Innan jag träffade Klara hade jag bara skakat på huvudet om någon frågat i fall jag skulle kunna hamna i en sådan här situation. Jag hade aldrig upplevt något liknande i tidigare förhållanden.
Trots att han var medveten om risken för att det oacceptabla kunde bli normaliserat, var våldet och kränkningarna snart en del av vardagen. En man kan känna sig lika psykologiskt fastlåst i ett destruktivt förhållande som en kvinna, säger han.
- Om man inte reser sig och går redan efter de första slagen är man fast. När man ständigt utsätts för kränkningar blir längtan efter upprättelse från den som kränker starkare med tiden.
Daniel menar att känslorna han hade för Klara på slutet inte kan kallas kärlek. Han vill snarare likna dem vid ett beroende, som ett begär efter den där bekräftelsen om att hon trots allt ändå insåg orimligheten i sitt beteende.
- Jag tog till mig alla små ord om att hon kanske började inse att hon hade problem. Jag ville så gärna tro att allt kunde bli bättre. I dag vet jag att det var för sent. Hon hade sårat mig för mycket för att jag någonsin skulle känna tillit för henne igen.
Till slut tog Daniel ändå kontakt med polisen. Han berättade vad han varit med om, möttes med stor förståelse och fick rådet att omedelbart lämna in en anmälan.
- Men jag mådde psykiskt dåligt och tyckte också synd om Klara. Den som slår är ofta väldigt trasig inuti och mitt i kränkningarna går det faktiskt att känna empati. Kanske inte i de värsta ögonblicken men när det är lugnare.
Först efter två års förnedring ställde Daniel ett ultimatum. Antingen skulle Klara söka professionell hjälp eller så skulle han lämna henne. Strax därefter träffade Klara en ny man och några veckor senare flyttade hon och Daniel i sär.
Under senare år har många forskare visat att våld mot kvinnor i hemmet är betydligt vanligare än vad som tidigare kommit fram. Daniel är säker på att detta också gäller kvinnors våld mot män.
När han vågade berätta om sina upplevelser visade det sig att flera personer i hans närhet hade liknande erfarenheter. Hans mosters sambo hade till exempel blivit hotad med kniv av en flickvän, en kamrat hade varit tillsammans med en kvinna som utsatte honom för hänsynslösa psykiska kränkningar ...
Daniel tror inte att benägenheten att ta till våld är kopplat till personens kön utan till en bristande förmåga att hantera mellanmänskliga relationer.
- Att ha ett fysiskt övertag, att vara starkare, gör inte en person mer benägen att slå sin partner. Det handlar i stället om en avsaknad av gränser, om en inre osäkerhet och om en brist på impulskontroll. Detta gäller både män och kvinnor.
Daniel är själv något större och kraftigare än Klara. Han vågar inte tänka på om förhållandet varit det omvända.
- Misshandlade kvinnor utsätts ofta för en direkt livsfara. Skräcken hos den som misshandlas av någon som är starkare är förstås större, men även om det är en svagare människa som slår är det skrämmande att bli utsatt för hot och våld.