Sergej Andréewitch, 50 år, är allmänpsykiater och specialiserad på ångestsjukdomar. Han är medicinskt ledningsansvarig vid Carema-Hjärnhälsans psykiatriska mottagning i Nacka, Stockholm.
Till ångestsyndromen räknas bland annat paniksyndrom, social fobi, specifika fobier och tvångssyndrom - där man i dag också ofta räknar in bdd, "inbillad fulhet", och hälsoångest, "hypokondri".
Hur vanligt är det med ångestsyndrom?
- Mycket vanligt. Man räknar med att 15-20 procent av befolkningen drabbas någon gång under sin livstid, säger Sergej Andréewitch.
Ångestsjukdomarna innebär ofta ett stort lidande. Men området är tacksamt att jobba med, relativt begränsade insatser kan ge stora förändringar för patienterna.
I dag finns bra behandling för ångestsyndrom, men det är långtifrån alltid som patienterna "känns igen" i vården när de söker hjälp, säger Sergej Andréewitch. Många får inte rätt diagnos, och många drabbade vet inte själva att det finns hjälp att få.
- En hel del personer med till exempel social fobi, som hindrar dem i livet, förstår inte att deras problem är behandlingsbart. De tror att de bara "är sådana". Det behövs mycket mer kunskap och information, både till vården och till allmänheten.
Psykiatrin ska vara öppen för granskning, och baserad på bästa tillgängliga kunskap, tycker Sergej Andréewitch.
- Den som söker psykiatrisk hjälp ska ha rätt att få all kunskap om sitt tillstånd och om vilka behandlingsmöjligheter som finns, likaså om vilken kompetens och utbildning som vårdgivaren har. Där är vi inte i dag, säger han.