När vi sover går vi igenom flera faser. Under huvuddelen av sömnen är vi avslappnade och sover djupt, men drömbilder kan fladdra förbi. I drömsömnen är vi förlamade i alla muskler som normalt håller oss upprätta, medan hjärnan är i stort sett lika aktiv som när vi är vakna.

Det säger professorn och sömnexperten Thorbjörn Åkerstedt. I sin forskning på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och på Karolinska institutet har han under många år intresserat sig för sömnens betydelse.

– När vi drömmer producerar hjärnan ett händelseförlopp med bilder. Men det sker helt utan medveten kontroll eftersom de delar i hjärnan där det logiska och kritiska tänkandet sitter är avstängda. Vi ifrågasätter alltså inte de absurda bilder som kan dyka upp, förklarar Thorbjörn Åkerstedt.

Både sömnen i allmänhet och drömsömnen i synnerhet tycks fungera som viktiga ”återställare” för hjärnan och minnet.

I ett försök vid Harvard Medical School i USA fick bilskoleelever leta sig fram i en labyrint i en dator. Några av dem fick därefter sova en stund, medan andra höll sig vakna. När testet upprepades visade det sig att de elever som drömt klarade sig bättre än dem som varit vakna eller som inte kunde återberätta några drömmar.

Thorbjörn Åkerstedt säger att djupsömn och drömsömn verkar göra att minnet förs över till en långtidslagring och ”hamras fast”. Om man sover direkt efter inlärning av någonting komplicerat kommer man efter att ha vaknat att kunna mer än när man gick till sängs.

– Det är sedan tidigare känt att sömn och drömmar verkar vara bra för minnet och även tycks underlätta inlärningen.

Han säger att hjärnan hos en person som fått sin sömn störd i första hand strävar att ta igen den förlorade djupsömnen, men även drömsömnen är viktig att ta igen.

– En intressant iakttagelse är att deprimerade personer har en utslagen drömsömn, likaså alkoholister. De senare drabbas ofta av delirium i vaket tillstånd med syner och hörselupplevelser som kan likna dem som uppträder i drömmar.

Professor Antti Revonsuo vid Högskolan i Skövde menar att drömmarna tränar hjärnan inför hotfulla situationer. Drömstadiet går att jämföra med en pilot som tränar nödlandning i en flygsimulator. Under evolutionens lopp har vi i drömmarnas säkra miljö ”övat” oss för att klara hotfulla situationer Detta skulle kunna förklara varför vi ofta drömmer om att vi på något sätt blir jagade.

– Det där är en av många intressanta teorier om drömmar. Området är ännu ganska lite utforskat trots att det handlar om något som människor är väldigt intresserade av och som det finns många åsikter om, säger Thorbjörn Åkerstedt.