- Det är som om sömnproblem faller lite mellan stolarna. De flesta som söker för sina sömnbesvär kommer till primärvården, och där är ofta sömnmedel den enda behandling man kan erbjuda. I psykiatrin har sömnstörningar betraktats som ett relativt "lätt" problem, som inte är så viktigt i sig, säger Marie Söderström, psykolog och sömnforskare.
Men dålig sömn kan vara ett varningstecken som är minst lika allvarligt som till exempel högt blodtryck eller hög kolesterolhalt. Sömnbesvär är ett folkhälsoproblem som ofta får stora konsekvenser, menar Marie Söderström, som har skrivit en bok om hur man kan komma till rätta med sina sömnproblem. Boken kommer ut i slutet av januari och är upplagd som en självhjälpsbok utifrån KBT, kognitiv beteendeterapi - den behandlingsmetod som enligt forskningen hjälper bäst på lång sikt vid sömnbesvär. Men boken innehåller också mycket fakta och kunskap om sömn, sömnbesvär och om sambanden med andra problem.
- Stress, utmattning, depression och sömnproblem hänger ihop. Ofta blir de till en ond cirkel där det ena problemet vidmakthåller det andra, säger Marie Söderström.
Stress och oro kan ge sömnproblem, men dålig sömn kan också ge stress och oro. Ibland är sömnproblemen "droppen" som gör att man bara inte orkar med tillvaron längre och måste bli sjukskriven. Forskningen tyder på att sömnproblem kan ha en viktig roll när ett utmattningssyndrom utvecklas, och bidra till att syndromet blir långvarigt.
- Många som drabbats av stress- och utmattningssyndrom berättar att det var när de började sova dåligt som det blev riktigt svårt, säger Marie Söderström. I efterhand ser de att sömnproblemen var ett tidigt tecken på överbelastning. När så sömnen blev dålig började de må allt sämre både fysiskt och psykiskt. Sömnproblemen gör att man inte fungerar som tidigare, men kvar finns alla kraven.
De här onda cirklarna orsakar mycket lidande, och kostar också samhället mycket pengar, framhåller Marie Söderström. Det är viktigt att både vården och arbetsgivare satsar på att försöka hjälpa människor som har problem med sömnen, så tidigt som möjligt, tycker hon.
Sömnproblem kan se ut på många olika sätt. Man kan ha svårt att somna på kvällen, eller man kan vakna efter bara några få timmars sömn och inte kunna somna om. Många känner att de sover för lite, men det är inte bara "sömntiden" som är viktig, sömnens kvalitet betyder också mycket.
- Att man sover ytligt, med många korta uppvaknanden som man kanske inte ens märker, är en vanlig typ av sömnbesvär, säger Marie Söderström. Man kan ha sovit hela natten, ibland sover man kanske till och med ovanligt länge och mycket, men känner sig ändå inte utvilad när man vaknar.
Marie Söderström har i flera år arbetat med behandling av sömnproblem vid Stress- och sömnmottagningen som samarbetar med forskare vid Karolinska institutet. Hon är också doktorand vid Karolinska institutet där hon forskar om sömn och stress.
Hon och hennes kolleger har bland annat tittat på sömnen hos en grupp unga, friska, icke-sjukskrivna personer i IT-branschen. Forskarna såg att korta uppvaknanden under natten, så kallade mikrouppvaknanden, var vanligare hos dem som hade tydliga stress- och utmattningsproblem än hos dem utan sådana symtom.
Mikrouppvaknanden varar i maximalt 15 sekunder, de syns i sömnregisteringar men man har själv inget minne av dem. Vissa kan ha många sådana uppvaknanden, upp emot 50 i timmen.
- Det behövs mer forskning innan vi vet vad den sömnstörningen innebär, säger Marie Söderström. Men det är troligt att den försämrar den återhämtning som sömnen ska ge, eftersom det normala sömnmönstret hackas sönder.
Mikrouppvaknandena kan vara ett tidigt tecken på stressens inverkan på sömnen, tror Marie Söderström. I undersökningen såg forskarna också att de som hade många korta uppvaknanden hade andra biologiska tecken på stress som högre blodtryck, högre blodfetter, högre halt av stresshormoner och högre puls på morgonen. Det kan vara så att personer med ytlig sömn är i riskzonen för både svårare sömnbesvär, utmattningssyndrom och andra hälsoproblem.
Vad är det då som gör att sömnproblem blir allt vanligare? Ingen vet säkert, men mycket pekar mot att det har en hel del med "24-timmarssamhället" att göra, menar Marie Söderström. Samhället är "öppet" dygnet runt, man kan handla, chatta, jobba när som helst. Gränserna har suddats ut - mellan dag och natt, mellan arbete och fritid, mellan aktivitet och vila - bland annat med hjälp av mobiltelefoner och datorer.
- Att det här påverkar sömnen stöds av det faktum att det framför allt är bland de yngre som sömnproblemen ökar, säger Marie Söderström. Det finns också forskning som visar att det är allt fler som känner att deras sömn störs av tankar på jobbet. Många kollar sina jobbmejl hemifrån, och det är lätt att ta med sig jobbet överallt med en bärbar dator.
Gränslösheten kan innebära en ökad flexibilitet, men priset kan vara högt.
- Utvecklingen kräver att vi sätter våra egna gränser för aktivitet och vila, och det är svårt för många i 24-timmarssamhället, säger Marie Söderström.
Många av de klienter som Marie Söderström träffat har haft sina sömnproblem i många år, och har prövat "allt". Vanliga goda råd, om mörkt sovrum, en promenad på kvällen och så vidare kan kännas väl hurtiga, ibland som ett hån.
- Det är vanligt att man känner sig uppgiven och tror att ens sömn aldrig kommer att bli bättre, berättar Marie Söderström. I KBT-behandlingen börjar vi med att försöka analysera bakgrunden till sömnproblemen, både hur de har uppstått och vad det är som gör att de fortsätter. Om sömnsvårigheterna hänger ihop med andra särskilda problem eller sjukdomar behöver klienten kanske hjälp också med dessa. Men det betyder inte att sömnproblemen automatiskt blir lösta.
Som i all KBT handlar mycket i sömnbehandlingen om kunskap om problemen, och om övningar och hemuppgifter. Det kan röra sig om konkreta åtgärder för att påverka sömnen, som till exempel att under en period begränsa tiden i sängen för den som ofta ligger vaken långa stunder. Eller om att jobba med sina egna tankar kring den dåliga sömnen,
ibland behöver tänkandet "avkatastrofieras" som Marie Söderström kallar det i sin bok. Det kan också handla om att påverka sitt förhållningssätt till trötthet, och acceptera att man får fungera så gott det går trots att man är trött. Behandlingen är individuell och utformas av klienten själv tillsammans med terapeuten. I Marie Söderströms bok får man hjälp att göra sitt eget "sömnbehandlingsprogram".
- Tankar, känslor och beteende hänger ihop, det är grundtanken i KBT och det synsättet passar bra när man jobbar med sömnproblem, säger Marie Söderström. Det gäller att få grepp om helheten. Jag hoppas att det på sikt kommer att finnas "sömngrupper" med utbildade ledare ute på vårdcentralerna. I dag får många sömnmediciner av sin läkare, många gånger utan att få så mycket kunskaper om hur de fungerar och hur de kan tas. Sömnmedel kan vara bra, men många känner att de vill ha annan hjälp - och man kan också behöva hjälp med att ta kontrollen över sin användning av sömnmedel, och använda dem när man verkligen tycker att det är nödvändigt.
Fotnot: Marie Söderströms bok "Sömn. Sov bättre med kognitiv beteendeterapi" kommer ut på Viva förlag i slutet av januari 2007.