Hennes bästa kompis tjatade och tjatade om att hon måste testa färgterapi. Det skulle kanske göra henne piggare. Karin Svensson hade känt sig nedstämd en tid, även om hon inte hade några akuta psykiska problem. Till slut blev hon nyfiken och beställde tid hos en färgterapeut.
- Först fick jag göra ett färgtest och peka ut vilka färger jag tycker om och inte tycker om. Sedan gick jag in i en sorts kupol för själva behandlingen.
Med en manöverdosa kunde Karin växla mellan vilket färgat ljus som skulle finnas inne i den lilla kupolen. Hon kunde också bestämma hur länge en viss färg skulle visas.
- Terapeuten sa att jag skulle reagera på färgerna beroende på hur jag mådde. När rummet var rött kände jag mig upplivad och engagerad. När det var blått, jag brukar tycka att blått har en lugnande effekt, fick jag nu en känsla av obehag.
Terapeuten menade att hormonerna i kroppen påverkas av behandlingen. Vid rött ljus höjs adrenalinhalten och kroppen aktiveras, blått däremot verkar lugnande.
- Eftersom jag kände mig nedstämd och behövde en "energikick" attraherades jag av det röda ljuset i kupolen. Det blå ljuset däremot fick mig att känna mig ännu mer nedstämd. Terapeutens förklaring lät rimlig.
Efter fyra tillfällen var behandlingen klar. Fungerade den?
- Jag vet inte, svarar Karin Svensson. Jag kände mig piggare, men det kan ju bero på att jag upplevde att jag var i centrum under behandlingen. Det kändes i alla fall skönt inne i det lilla kupolrummet.
Oavsett om man tror att färgterapi har någon effekt eller inte är alla eniga om att färgerna har stor betydelse i våra liv. Ändå vet vi ganska litet om hur de påverkar oss.
Konstnären K G Nilsson, författare till boken "Färglära", undervisade i just färglära. Han menar att människan kan närma sig färgerna från en rad olika håll. Fysikern, kemisten, biologen, psykologen - alla har sin utgångspunkt när de tar sig an ämnet.
Under årtusenden har människan ansett att färg påverkar kropp och själ. Erfarenheterna användes i olika terapier i de gamla kulturerna i Tibet, Persien, Egypten, Indien och Kina.
I västvärlden har färgterapi inte haft samma ställning. Inom antroposofin, en lära om människan grundad av Rudolf Steiner i början av 1900-talet, är färgen en grundbult. Den är central i arkitektur och i den medicinska vården. Färg använd på "rätt" sätt anses ha en läkande och utvecklande roll.
Under senare delen av 1900-talet har ljus och färg kommit att användas allt mer i den etablerade vården i många länder.
Inom Feng shui, en mångtusenårig kinesisk lära om individens relation till omgivningen, är färgernas psykologi viktig. Strävan att uppnå harmoni och balans är vital. Feng shui bygger bland annat på att de två motpolerna Yin och Yang tillsammans skapar ett balanserat liv. Även jord, eld, vatten, metall och trä - de så kallade fem elementen inom Feng shui - har stor betydelse. I boken "Feng shui för svenska trädgårdar" visar Agneta Nyholm Winqvist hur det är möjligt att använda den österländska läran när man planerar sin trädgård. Målet är att återskapa naturens fulländning, och därför bör man undvika extrema färger och blandningar som inte är "naturliga".
"När man betraktar kompositionen av färger i naturen får man en märklig känsla av perfektion. Det kan inte vara en slump att det blev på just det sättet!", skriver Agneta Nyholm Winqvist i sin bok.
Enligt henne bör trädgårdsentusiasten ställa sig några frågor: Vilken färg är lugnande? Vilken färg irriterar? Vilken färg tar jag avstånd ifrån? Vilken färg hungrar jag efter?
Men kan vi verkligen vara säkra på att färgerna påverkar oss på ett avgörande sätt? Rikard Küller är professor vid avdelningen för miljöpsykologi vid Lunds tekniska högskola. Enligt honom finns det en rad myter om färgernas inverkan, och han ger ett exempel genom att berätta om "The pink effect".
För ett tjugotal år sedan fick en grupp forskare i USA för sig att den skära färgen har en lugnande effekt på människan. De lät därför måla ett fängelse för unga interner i just den färgen. Och mycket riktigt - fångarna blev lugnare.
Forskningsrönen spreds över världen. Fängelser i Australien, Europa och andra världsdelar blev snabbt förvandlade till grisskära drömmar.
Några månader senare följde forskarna upp den nya färgsättningen av ungdomsfängelset i USA. Det visade sig att de unga internerna då var lika stressade och aggressiva som tidigare.
- Det var inte färgen i sig som hade påverkat dem, utan snarare det faktum att man snyggat upp och gjort det trevligt på anstalten. Ansiktslyftningen av fängelset hade dock bara haft en positiv inverkan under en kort tid, säger Rikard Küller.
Men färger har ändå en viss inverkan på hur vi mår, påpekar han. Däremot kan man inte dra alltför stora växlar på vilken effekt rött, blått eller grönt har. Färgernas påverkan är individuell.
Vilka färger blir man då lugn respektive stressad av? Rikard Küller och hans forskare i Lund gjorde ett experiment. De målade rum i olika färger och lät sedan ett antal personer vistas några timmar i dem. Samtidigt mättes aktiviteten i deras hjärnor med hjälp av EEG.
Det visade sig att en del av personerna, de något mer inåtvända, blev mer stressade än andra av att vistas i rum med starka röda färger. Ett blåmålat rum hade en lugnande effekt på de flesta.
Några år senare gjordes en uppföljning av hur starka färger påverkar produktiviteten. Försökspersonerna fick skriva texter och läsa korrektur. De som vistades i rum med starka färger författade längre texter och läste mera korrektur - samtidigt gjorde de många fel.
- Generellt kan man säga att starka färger, kontraster och mönster irriterar och leder till visuell stress.
Rikard Küller menar därför att starka färger och kontraster inte är att rekommendera i arbetsmiljöer. Den som ska utföra krävande och kreativa uppgifter bör helst vistas i ett rofyllt blått rum.
Hur många färgnyanser är det möjligt att uppfatta? Enligt Rikard Küller rör det sig om mellan en halv och en miljon nyanser. Fler kvinnor kan uppfatta nyanser än män.
- Det har sin förklaring i att röd-grön färgblindhet nästan uteslutande drabbar män. Dessa män saknar en viss typ av receptorer på näthinnan.