När Victoria någon gång i framtiden bestiger tronen blir hon den tredje kvinnliga regenten under de senaste fyra hundra åren. Hur kommer det att påverka synen på kungahuset?

– Den dag Victoria tar över som statschef träder hon in i en traditionell mansroll och övertar kungens plats. Hennes make gifter sig där­emot till en position som drottningar av hävd brukar ha. Detta har inträffat i Storbritannien och Danmark. Där är drottning Elisabeth gift med prins Philip och drottning Margrethe med prins Henrik, säger Karin Tegenborg Falkdalen.

Hon är sedan länge intresserad av kungahuset som institution och har skrivit doktorsavhandlingen ”Kungen är en kvinna” vid Umeå universitet. Den handlar om debatten kring kvinnliga monarker under 1600-talet och 1700-talet.

Då styrdes Sverige under två perioder av kvinnliga regenter: drottning Kristina och drottning Ulrika Eleonora. En fråga som diskuterades var om en kvinna – av tradition den underordnade – kan regera över ett helt rike?

– Drottning Kristina fick redan från början en tydlig manlig fostran och hennes manliga egenskaper framhävdes. Hon var modig, stark och liknades vid sin pappa, hjältekungen Gustav II Adolf. Det senare var särskilt viktigt för en kvinna.

I slutet av 1970-talet beslutade riksdagen att åter tillåta kvinnlig tronföljd i Sverige. Vissa ledamöter var tveksamma till att ha en kvinna på tronen. Vem skulle hon gifta sig med? undrade en av dem. En annan framhöll att mannen för dynastin vidare – inte kvinnan.

– Victoria är uppväxt i en annan tid än sin far. Som statschef får hon möjlighet att sätta sin prägel på ämbetet. Det är en spännande fråga om hennes könstillhörig-
het kommer att få någon betydelse, säger Karin Tegenborg Falkdalen.

I flera europeiska länder har kronprinsar under de senaste åren gift sig med unga kvinnor utan kunglig bakgrund. Frederik i Danmark träffade till exempel sin Mary Donaldson under sommarolympiaden i Sydney för tio år sedan.

– De här kvinnorna tillför ytterligare en känsla av glamour till kungahusen med sina klänningar och smycken. Något som förenar dem är också yrkesutbildning, social kompetens, ambition och att de betraktas som vackra. I Sverige hände samma sak när Carl XVI Gustaf gifte sig med sin Silvia.

Blir det annorlunda när tronföljaren är en kvinna och gifter sig med en man.

– Daniel får inte bli en dryg och överlägsen prins, men inte heller vara alltför folklig. Då förlorar kungahuset lite av sin upphöjda status. Han måste vara lagom. Intressant är också att se hur Victorias och Daniels roll som par kommer att utformas, säger Karin Tegenborg Falkdalen.

Hon berättar om så kallade furs­tespeglar som var vanliga under 1500-talet. De är en form av nedtecknade moraliska och etiska rättesnören som den tiden monarker borde följa. Kungarna skulle vara föredömen för sitt folk, verka för rikets bästa, vara flitiga och tillgängliga – och leva lagom nära folket.

– En liknande verklighet kommer Victoria att möta, och hon har under flera år skolats in i rollen. I dag beskrivs hon som ambitiös, kunnig och en viktig ambassadör för Sverige. Hennes naturliga och folkliga sätt lyfts också fram som något positivt.

I höst kommer Karin Tegenborg Falkdalen ut med en bok om Gustav Vasas fem döttrar som levde på 1500-talet. De gifte sig med utländs­ka furstar och fick sin fars uppdrag att verka för Sveriges intressen i sina nya hemländer.

– Prinsessorna hade en viktig uppgift och var kraftfulla och utbildade. De var ofta mer insatta och mer välinformerade om vad som pågick vid de utländska hoven än sina bröder som blev kungar här uppe i det isolerade landet i norr. Men för den skull var det inga enkla roller att axla. Prinsessrollen hade då som nu både möjligheter och begränsningar.