Hur kommer det sig att vissa kan röka, dricka, stressa och äta onyttigt och ändå hålla sig friska, medan andra blir sjuka fast de motionerar ständigt och aldrig tagit ett bloss?
Den frågan är det meningen att en av världens största folkhälsostudier, som precis dragit i gång i Uppsala, ska kunna ge svar på. Samspelet mellan miljö, livsstil och gener ska studeras. Syftet är att kartlägga orsakerna till våra allra vanligaste sjukdomar – som diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet, demens, depressioner och lungsjukdomar.
– De här sjukdomarna är till stor del ärftliga. Därför räcker det inte att, som man tidigare gjort, bara studera miljöpåverkan och livsstil. Vi måste också studera generna och hur de påverkas av olika livsstilsfaktorer.
Det säger Lars Lind, professor i medicin, överläkare vid Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien i Uppsala.
Att rökning ökar risken för en rad sjukdomar är till exempel redan väl känt, liksom att motion är det bästa sättet att minska risken.
– Men fortfarande vet vi väldigt litet om varför en del verkar kunna missköta sig hur mycket som helst, supa och röka som borstbindare, och ändå hålla sig friska, medan andra blir sjuka fast de tränar jämt och aldrig ens luktat på en cigarett.
På sikt kommer studien att ge helt nya kunskaper som gör det möjligt att ge mycket mer individanpassade behandlingar och livsstilsråd än i dag, tror Lars Lind.
– I stället för att som i dag ge generella råd till alla, kommer vi att kunna se till exempel för vilka det är speciellt viktigt att motionera, för att de annars får hjärtinfarkt. Och vilka som absolut måste låta bli att röka, för att de annars garanterat får lungcancer. Samma sak med läkemedel, i dag får alla samma behandling, fast vi faktiskt inte vet om det är det bästa för just den individen.
Långtidsstudien Epihealth (Epidemiologi för hälsa) genomförs i ett samarbete mellan Uppsala och Lunds universitet, inbjudna är ett slumpmässigt urval svenskar i åldern 45–75 år. De första har redan börjat lämna sina prover på det nyöppnade testcentrumet i Uppsala. (En liknande mottagning öppnar i Malmö i höst.)
Totalt ska 300 000 svenskar ingå i studien.
– Eftersom sambanden är så extremt komplexa behövs så många deltagare, för att vi ska få tillförlitliga resultat, säger Lars Lind.
Deltagarna får gå igenom en noggrann hälsokontroll. I en webb-baserad enkätstudie får de svara på mängder med frågor om livsstil, arbetsmiljö och sjukdomshistoria. De får göra ett bokstavs- och siffertest som ska mäta den mentala prestationsförmågan. De blodprover som tas kommer att frysas och sparas i biobanker för genetiska analyser.
– I dag kan vi lätt, och till en överkomlig kostnad, analysera 20 000 gener i arvsmassan. Också mycket små variationer kommer att ge kunskap om samspelet mellan generna och livsstilen.
Deltagarna kommer att följas under decennier, flertalet livet ut. Genom att (efter tillstånd från deltagarna) koppla samman uppgifter från studien med bland annat sjukhusjournaler, medicinska kvalitetsregister och andra register över vilka som får vård för olika sjukdomar, räknar forskarna med att kunna få en detaljerad bild av vilka faktorer som haft betydelse för sjukdomsutvecklingen.
Studien Life Gene,som startade i höstas och samordnas av Karolinska Institutet, ska på liknande sätt följa en halv miljon svenskar under 45 år. Tillsammans blir Epihealth och Life gene världens största hälsostudie, som – hoppas forskarna – ska kunna kartlägga människans hela livscykel, från småbarnsåren till ålderdomen,
Epihealth beräknas komma att kosta 300 miljoner kronor. Än är bara en del av studien finansierad, av regeringens strategiska medel för forskning.