Under senare år har en rad kommuner tvingats betala skadestånd sedan skolelever blivit mobbade. Men det är svårt att få en bild av hur omfattande mobbningen egentligen är.
Yvonne D-Wester är 1:a skolkurator på Skolstöd i Stockholms stad och märker i sitt arbete vilka följder kränkningar och trakasserier får för den utsatte.
– Elever som mobbas kan drabbas av olika grad av psykisk ohälsa, allt ifrån dåligt självförtroende till nedstämdhet och i värsta fall självmordsförsök.
Den utsattes självbild påverkas också. De flesta som utsätts för mobbning lägger skulden på sig själva och känner sig mindre värda än sina skolkamrater, fortsätter Yvonne D-Wester.
För en del kan kränkningen väcka känslor av hat och hämnd. Vid flera av de skolskjutningar som ägt rum i andra länder har gärningsmännen tidigare varit mobbade.
Men mobbningen orsakar inte bara psykiska och fysiska problem. En elev som vistas i en otrygg arbetsmiljö och hela tiden tänker på vad som väntar under rasten eller efter skoldagens slut tappar lätt koncentrationen under lektionerna – följden blir försämrade studieresultat. Yvonne D-Wester menar också att känslan av utanförskap förstärks av att hög frånvaro blir en utväg för många.
Som vuxen är depressioner och ångest vanliga följder och den mobbade kan få svårt att leva ett normalt liv. Det är lätt att hamna i en ond cirkel där man inte vågar lita på arbetskamrater, vänner och myndigheter.
I undersökningar som Folkhälsoinstitutet och Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför brukar runt var tionde elev svara att de blivit utsatta för mobbning.
Alla skolor är enligt lagen skyldiga att arbeta mot all mobbning. Rektor och lärare ska reagera omedelbart om en elev utsätts. Skolorna måste arbeta förebyggande och ta fram tydliga handlingsplaner som visar hur skolan tänker agera vid mobbningsfall.