I manliga omklädningsrum kan det råda en atmosfär som inte alltid är genomsympatisk. Skämten är råa och passerar ibland gränsen för vad som kan kallas ren pennalism.

Det säger Torbjörn Nilsson, en av landets bästa fotbollsspelare genom tiderna. Efter att ha avslutat sin aktiva karriär har han tränat lag med både kvinnor och manliga spelare.

– På elitnivå är alla – både män och kvinnor – resultatorienterade. Det skapar en speciell stämning i lagen, något en del förväxlar med en machokultur. Det kan säkert råda en ganska tuff jargong även mellan kvinnliga spelare.

Torbjörn Nilsson tror att personer med dålig självkänsla ofta söker en identitet i gruppen. Ibland försöker de hävda sig genom att tillägna sig ett ”grabbigt” beteende, och kanske till och med försöka trycka ned andra.

– Bra ledare och tränare tycker om människor och vill utveckla dem han eller hon möter. De vill inte själva vara i centrum och uppträder som mogna vuxna, resonerar Torbjörn Nilsson.

Själv försöker han verka i den andan. Som spelare upplevde han några gånger att skämten och den tuffa jargongen gick för långt.

– Jag märkte att den utsatte lagkamraten tog väldigt illa vid sig.

Torbjörn Nilsson har tre söner som alla spelar fotboll i olika lag. Han säger att deras ledare och tränare tycks se dem som individer, och han har inte märkt av någon machokultur.

– Men jag vet att det förekommer tränare och ledare som inte tänkt igenom vad de sysslar med eller vilka signaler de ger till sina unga spelare. Spelare som tror att grabbighet är den bästa vägen att lyckas inom idrotten och i samhället i övrigt tror jag blir förlorare.