Trötta småbarnsföräldrar, trötta tonåringar, trötta mitt i karriären, trötta pensionärer ... är Sverige på väg att bli ett land av sömnstörda människor som går in i väggen?
Insidans artikelserie "Trötthetsfällan", som publicerades mellan den
7 och 15 januari, fick ett starkt gensvar. Många mejlade in sina synpunkter, andra deltog i de tre chattar som vi bjöd in till på vår sajt dn.se.
Tre av landets främsta experter på trötthet och sömn hann besvara omkring tre hundra av de rekordmånga frågorna.
Ungdomars dåliga sömnvanor var ett ämne under chatten med sömnexperten Harriet Bengtsson, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. En mamma oroade sig för sin 17-årige son som har svårt att sova på nätterna.
"På helgerna sover han till ett, två på eftermiddagen. Gör detta att hans dygnsrytm blir störd och att han har svårt att sova i veckorna?" undrade mamman.
"Ja", var Harriet Bengtssons koncisa svar.
Ludvig klagade på sin mamma som väcker honom på morgnarna trots att han har lov.
"Hon tycker att jag sover för länge och lägger mig för sent. Skulle det inte vara bättre att låta mig sova när jag ändå är ledig?" undrade Ludvig.
"Tyvärr har din mamma rätt!" svarade Harriet Bengtsson.
Många mejl kom också in. Niklas i Uppsala påpekar att småbarnsför-äldrar ofta har väldigt höga krav på karriär, både på jobbet och på fritiden.
"Men vi har färre barn, mer pengar, färre krämpor, större boenden, förskola och många andra hjälpmedel som inte fanns förr. Är det kanske så att dagens föräldrageneration är den första som har tid att känna efter att vi är trötta?"
Nike Markelius lyfter fram de yngre skolbarnens behov:
"Det är vanligt att de har en mängd aktiviteter som hindrar dem från att få den vila de behöver för att orka med skolan och sig själva. Det är också vanligt att de får vara uppe sent på helger och lov, för att det passar föräldrarna."
I avsnittet om tröttheten mitt i livet tog vi upp flera olika trötthetsproblem vilket fick Susanne Johansson att reagera:
"Det är tråkigt att ni skriver om personer med stresströtthet och existentiell trötthet och samtidigt tar upp expertkommentarer om kroniskt trötthetssyndrom. Det sistnämnda förväxlas lätt med utbrändhet trots att det är olika diagnoser med skilda behandlingar."
Professor Birgitta Evengård vid Universitetssjukhuset i Umeå är en av landets främsta experter på kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS). En läsare som deltog i chatten med henne undrade om det inom rimlig tid kommer att finnas något verksamt läkemedel.
"Kanske kommer definitionen på kroniskt trötthetsyndrom att förändras och bli mer exakt. Då ökar förutsättningen för forskningen att kunna ta fram en mer specifik behandling. Den forskare som tar fram ett diagnostiskt test och behandling kommer säkert att bli förmögen. I USA forskas det intensivt för tilfället."
Pelle är i 60-årsåldern och pensionär. Han sover periodvis sämre och vaknar då fyra-fem gånger per natt. Finns det något han kan göra för att undvika sömndipparna?
"Goda vanor med regelbunden motion, men ej timmarna före sömnen. Ingen alkhol timmarna före sömnen och frisk luft i sovrummet", var Birgitta Evengårds råd.
Hon rådde också Pelle och andra som upplever att de har en störd sömn att ta kontakt med husläkaren för att få en ordentlig genomgång av problemen.
Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, är sedan många år specialiserad på människors sovvanor. Han deltog också i en chatt med DN:s läsare.
En frågeställare undrade om det finns något positivt med att lida av sömnbrist. Själv upplevde han att han blir mer kreativ när han sover mindre än vanligt.
"En intressant fråga. Måttliga mängder sömnbrist är lite stressande och omdömet släpper lite grand. Det kan kanske för vissa hjälpa till med kreativitet. Men på det hela taget blir man en sämre problemlösare med större sömnbrist", svarade Torbjörn Åkerstedt.
Malin, som är tjugo år, har ofta svårt att somna. Efter en USA-resa har hon börjat ta en kapsel melatonin, ett hormon som naturligt produceras i tallkottskörteln, innan hon lägger sig. Är det skadligt att göra så i långa perioder? undrade Malin.
Hon fick följande svar av Torbjörn Åkerstedt:
"Egentligen är riskerna med melatonin små när det gäller 'giftighet'. Däremot kan man störa dygnsrytmen om man tar melatonin ofta och okontrollerat."
En artikel i serien om trötthet väckte särskild uppståndelse. Det var intervjun med barnläkaren och professorn Hugo Lagercrantz vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Han förde fram tanken om att det kanske var dags att ta den gamla fyratimmarsrytmen för spädbarn till heders igen.
Amning, blöjbyte, sova fyra timmar, amning, blöjbyte och sova fyra timmar... Inte bara för att hjälpa det lilla barnet till en lugn dygnsrytm utan också för att ge mammorna lite egen tid och vila. Reaktionen lät inte vänta på sig:
Bengt Erik Ginsburg är barnläkare, far, farfar och morfar:
"Jag möter föräldrar sedan många år vid barnavårdscentral och vet att jag kommer att få frågor. Jag kommer att säga som jag brukar: barn behöver sovrutiner, men var familj måste hitta sina."
Och barnläkaren Anders Nilsson i Stockholm håller med:
"Spädbarnsmödrar drabbas i dag av en mångfald av råd och pekpinnar från den medicinska professionen, som trasslar till livet i onödan. Mitt råd är att föräldrar får göra som de vill. Om en mamma ammar så ofta att hon blir uttröttad så blir rådet att inte göra det."
Kertin Lindahl är specialistbarnmorska i amning vid Danderyds sjukhus i Stockholm och fick genast artikeln var publicerad ta emot samtal från oroliga föräldrar.
"Under 16 år i yrket har jag fått erfara att mycket få barn klarar av att växa bra och vara nöjda med fyra-timmarsintervall. Det fungerade inte på 60- och 70-talen, så varför nu?".
Även Ingrid Erling, som är barnmorska på en BB-avdelning i Stockholm, är tveksam till alltför strikta amningsrutiner, bland annat för att sugbehovet varierar från barn till barn.
Från medicinska fakulteten vid Uppsala universitet kom ett formellt inlägg från tre amningsforskare, Clara Aarts, Kerstin Hedberg Nyqvist och Elisabeth Kylberg:
"Omfattande forskning visar att varje mor och barnpar har sitt unika amningsmönster. Det är därför märkligt att Lagercrantz förespråkar bestämda amningsintervall. Om han får genomslag för sitt fyratimmarsschema kommer färre barn att ammas", befarar forskarna och framhåller att barn som inte ammas kostar mer i sjukvård eftersom de drabbas av fler infektioner.