Trött, håglös, frusen … Omkring fem procent av alla kvinnor har på ett eller annat sätt problem med sin sköldkörtel. Vanligast är underfunktion av sköldkörteln, hypotyreos, som leder till för låg ämnesomsättning.
Diagnosen ställs genom ett enkelt blodprov. Behandlingen består av det syntetiska hormonet tyroxin (Levaxin eller Euthyrox), som man tar livet ut och som de flesta blir bra på. En inte alltför svår sjukdom att hitta och behandla, kan tyckas. Ändå hör sköldkörtelproblem till de mest omdebatterade sjukdomarna på nätet. Och även om kontroll av ämnesomsättningen blivit vanligare inom sjukvården så beskrivs fortfarande hypotyreos som den dolda folksjukdomen, den som läkarna missar.
Förklaringarna är flera.
En är att symtomen är så diffusa. De kommer smygande, utvecklas successivt och uppträder på många olika ställen i kroppen. Man kan bli hängig och frusen, få svårt att koncentrera sig och går lätt upp i vikt.
Många väntar med att söka hjälp eftersom de tror besvären beror på stress. Symtomen är också lätta att förväxla med depression och utbrändhet. Studier har visat att många går odiagnostiserade. Samtidigt finns det andra som har precis de symtom som hypotyreos medför utan att läkarna hittar någon hormonbrist.
– Om man känner sig tröttare än vanligt eller om vikten förändras utan förklaring, då bör man kontrollera sina sköldkörtelvärden. I synnerhet om man har sköldkörtelproblem i släkten.
Det säger Ove Törring, docent vid Karolinska institutet, endokrinolog på Södersjukhuset i Stockholm och en av landets ledande experter på sköldkörtelsjukdomar.
– När ämnesomsättningen sviktar ökar stressnivån. Och ju högre stressnivå, desto mer försvagas immunförsvaret. Det är möjligt att många som i dag kallas utbrända i själva verket har en lätt underfunktion av sköldkörteln.
Sköldkörteln producerar hormoner, bland andra T4 (tyroxin) och T3 (trijodtyronin) som reglerar ämnesomsättningen i kroppen, Om sköldkörteln sviktar bildas det för litet hormoner och kroppen tvingas gå på sparlåga.
En vanlig orsak till hypotyreos är att man bildar egna antikroppar mot sköldkörteln, som långsamt förstörs. Brist på sköldkörtelhormon fastställs genom höga värden i blodet av ett annat hormon, kallat TSH, som bildas i hypofysen, och som har till uppgift att mana på sköldkörteln. När sköldkörteln börjar svikta ökar alltså mängden TSH i blodet.
Men hur hög mängd TSH man ska ha i blodet för att kunna få medicinsk behandling har det länge rått förvirring kring – och det är en annan förklaring till att hypotyreos är en så omdiskuterad diagnos. Bedömningen varierar bland annat beroende på vilken apparatur som använts vid mätningarna. TSH-gränsen för vad som anses som underfunktion i sköldkörteln ligger någonstans mellan 3,5 och 5 (millienheter per liter) och varierar till och med mellan Stockholmssjukhusen.
Om man får Levaxin eller inte kan alltså bero på var man bor, Det gör att många patienter har upplevt att de inte blivit förstådda eller tagna på allvar när de har symtom men inte ”tillräckligt” högt TSH-värde för att få behandling.
I USA har den övre normalgränsen för TSH satts till 2,5.
– Men det är en gräns som inte omedelbart kan tillämpas i Sverige beroende på att vi använder andra mätmetoder, säger Ove Törring.
Han menar att det viktigaste är att individualisera behandlingen.
– Det finns individuella skillnader, vissa kan få symtom trots att de ligger inom de värden som betraktas som normala.
Kanske, menar han, borde vissa av de patienterna på försök därför behandlas.
– Förutsatt att de har symtom, att sköldkörtelrubbningar finns i släkten och att blodprov visar på antikroppar mot sköldkörteln.
Studier visar att 7,5 procent av kvinnorna och 2,6 procent av männen har sådan så kallad subklinisk eller mild hypotyreos.
Ett tredje skäl till att hypotyreos är så omdiskuterat är att alla patienter inte tycker sig bli tillräckligt hjälpta av enbart Levaxin (som alltså motsvarar tyroxin, T4). En del tycker att de blir bättre om de får kombinera det med Liothyronin (som motsvarar det andra hormonet, T3). Hittills har många läkare varit restriktiva med den behandlingen. Vilket har lett till att patienter skaffat sig sköldkörtelhormoner i form av torkad svinsköldkörtel – ett preparat som användes i Sverige fram till slutet av 80-talet, men som då drogs in. Svinsköldkörtel är inget som Ove Törring rekommenderar.
– Kvaliteten höll inte. Hormoner är inget man ska laborera med själv, det är lätt att överdosera. Däremot kan det ligga något i att vissa patienter kan må bra av T3-hormon som tillägg till Levaxin.
Just nu pågår en rad studier där man försöker klarlägga vilka patienter det handlar om. Men hypotyreos kan också kopplas till exempelvis B12-brist, glutenintolerans och reumatism.
– Om patienten inte mår bra trots Levaxin bör man först utesluta de diagnoserna, påpekar Ove Törring. Dessutom behöver många patienter bättre hjälp med att finjustera doseringen av Levaxin. Skillnaden mellan att må bra och att må dåligt kan vara så liten som 25 mikrogram per dag. Det kan ta tid att hitta rätt nivå, men de allra flesta kan bli helt fria från sina besvär.