– När han skrev ”neger” på den tiden var betydelsen en annan. Hade uttrycken ”svart” eller ”färgad” använts när boken gavs ut 1953, kunde läsaren trott att personen doppats i ett färgbad.

”Ture Sventon i Paris” handlar om hur araben Omar målar sig med skokräm och klär ut sig till chauffören Jean.

– ”Ture Sventon”-böckerna hör till klassikerna, deckare med suverän ironisk skruv som är bra mycket bättre än många barndeckare av i dag.

På ett sätt visar de ju hur situationen verkligen var, menar Ulf Stark. Samtidigt tycker han inte att de fungerar för en läsekrets som är sju åtta år.

– Därför tycker jag att man måste skriva om i en nyutgivning, till exempel genom att ersätta ”neger” med ”chauffören”. Man kan skriva varför man ändrat i ett förord.

Många har reagerat på Mark Twains klassiker ”Huckleberry Finns äventyr” från 1884. Där går det efterhand upp för huvudpersonen att Jim, som är svart, är godsint och intelligent på ett sätt som går emot den konventionella uppfattningen om svarta på den tiden.

– Där tycker jag ändå att man ska behålla ordet i sitt ursprungliga skick eftersom temat i boken är frigörelse. Den är radikal i den här frågan. Då blir det viktigare.

När hans egen ”Min vän Percys magiska gymnastikskor” översattes till arabiska byttes ”nakna tanter” ut mot ”lättklädda damer”. Mer passande för den arabiska barnboksmarknaden, tycker han själv.