Hur gör man det obegripliga begripligt?
Enligt Mikael Alexandersson, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, handlar det om lust - lust som medel och mål.
På frågan om skolan då är rätta platsen för att uppnå den glädje och förståelse vi behöver i livet, tvekar han inte om svaret.
- Vem - om inte skolan? Kanske MTV?
Medieföretagen? Föräldrar som är upptagna av sina självförverkligande projekt? Far- och morföräldrar som fortsätter förvärvsarbeta eller utnyttjar sin fritid till allt de inte hann tidigare i livet?
Eller kanske fackförbunden och Svenskt näringsliv?
Vem vet, KF har ju startat ett gymnasium och svenska storföretag driver yrkesutbildning.
Nej, skolan behövs lika mycket nu som alltid, även om motiven har skiftat, menar Mikael Alexandersson.
- I dag när mycket ställs på ända behövs skolan för att skapa den grundläggande gemenskap som fordras för att ett samhälle ska kunna hålla samman.
Utan samhörighet faller samhällsbygget ihop.
Familjen som social institution har förändrats en hel del under de senaste decennierna. Detsamma gäller lärarskapet. Det statliga monopolet på lärande och kunskap existerar inte längre. På gott och ont, menar Mikael Alexandersson.
- I denna vår komplexa nutid behövs det en social och kulturell mötesplats, där gemensamma värden skapas med stöd av insiktsfulla och ansvarsfulla vuxna, säger han.
Om skolan är den rätta mötesplatsen kan diskuteras. Vi hör allt fler lärare klaga alltmer högljutt över bristande tid och resurser, att klasserna är för stora och eleverna för bråkiga. Och att de själva har förvandlats till socialarbetare.
Som Anna, 61-årig högstadielärare i centrala Malmö. Hon undervisar i biologi och kemi och har arbetat på samma skola i 30 år.
- Det känns som om jag har fått ett helt nytt yrke. Jag känner mig utbränd och tom i skallen.
Lärarrollen var så mycket tydligare förut, anser Anna. Förr skulle lärarna "lära ut". Nu ska de vara mentorer.
- Man bara klistrar nya etiketter på oss. När vi i kollegiet diskuterade hur vi skulle förhålla oss till den nya läroplanen, så fick vi en ny skolledning. Den lade locket på. Nu ska vi ta in ledningens nya tankar - hierarkiskt och toppstyrt. Hur ska man kunna vara kreativ om man känner sig kvävd? undrar hon.
Många av de teorier om elevers lärande och socialisation, värdefrågor och demokratiuppfattning, som återfinns i den
aktuella läroplanen, går att spåra tillbaka till New York-professorn John Deweys skrifter från början av 1900-talet, berättar Mikael Alexandersson.
Det innebär att skolan i första hand är en social institution där det sociala livet är den kunskapsenhet man i första hand ska utgå ifrån.
Så när Margareta, 47-årig högstadielärare i en mellanstor svensk stad, säger att den sociala delen av hennes arbete har blivit större och att det inte är hennes område, så har hon enligt Dewey missat målet.
- Det är klart att man ska bry sig, men jag är ju inte utbildad för den sortens problem, säger hon, och föredrar likt sin kollega Anna att vara anonym.
Inför spörsmålet "var skulle barn lära om skolan inte fanns" står de båda lärarna som frågetecken.
- Vadå? Självklart måste skolan finnas, säger de.