Varje gång Michael Rübsamen ser en veckotidning är det som om han känner människorna som det skrivs om. Inte som vänner, men de är ändå naturliga inslag i hans vardag. Han vet ”allt” om kronprinsessans Victorias liv, om att Paris Hilton köpt ett ny hund och att Victoria Beckham rasar i vikt.
En promenad genom staden, där blicken fastnar på olika löpsedlar, leder honom ofta till nya kunskaper om personer han aldrig träffat: ”Jaså, hon ska ha barn”, ”Men varför skiljer han sig?” ”Har han tagit droger igen!”
– Inom den vetenskapliga samhällsvetarvärlden har populärkulturen en låg status. Där står mänskliga rättigheter, demokrati och internationella relationer högt i kurs. Men jag är fascinerad av kändisvärlden och vad som styr den, säger Michael Rübsamen.
Han arbetar som studievägledare och projektassistent på enheten för medier, kommunikation och journalistik vid Lunds universitet. För två år sedan skrev han en magisteruppsats med titeln ”De levande döda”.
Utgångspunkten för uppsatsen var modellen och kändisen Anne Nicole Smiths död i februari 2007. När Michael läste minnesrunorna slog det honom att det inte bara var en nyhet han tog del av.
– Hennes liv kunde lika gärna ha varit en grekisk tragedi med alla dess element: Den fattiga flickan som träffar en rik man, otrohet, oäkta barn och ond bråd död. Dramaturgin var som i en Hollywoodfilm.
Michael Rübsamen säger att det lyser om kända personer när de är med i teve, går på galapremiärer eller intervjuas i en tidning. De är vackra, nysminkade och välklädda. Men hur se de ut klockan sex på morgonen efter en festnatt när barnen ska i väg till daghem?
Vi träffar Michael Rübsamen på Kulturhuset i centrala Stockholm. I ena handen har han en veckotidning som skriver om kändisar. På första sidan berättar Natacha Peyre om att hon har ett ”underbart sexliv” med sin kille.
– Som om någon egentligen borde vara intresserad av hur hon har det i sängen.
I nästa sekund tillägger han att det i de flesta kulturer har funnits ett behov av att se upp till hjältar, kändisar. Den antika romerska staden Pompeji förstördes efter att vulkanen Vesuvius haft ett kraftigt utbrott. Vid utgrävningar två tusen år senare upptäckte arkeologerna att en kvinna skrivit på en vägg att hon älskar en känd gladiator, hennes hjälte.
– Jag tror att det ligger i vår mänskliga natur att upphöja vissa personer. Samtidigt har de flesta av oss en längtan efter att höras och synas och många skulle gärna själva vilja bli kända.
Vad kännetecknar då en kändis?
– Att det offentliga och det privata flyter samman, eller med andra ord när det privata lyfts upp på en offentlig arena. Som när Anitra Steen i pratshowen ”Skavlan” berättade att Göran Persson brukar servera henne söndagsfrukost på sängen.
Astronauten Christer Fuglesang är en kändis efter att ha varit förste svensk i rymden, Carola blev allas schlagerälskling efter att ha vunnit den svenska melodifestivalen som 16-åring och Stefan Holm hyllades för OS-guldet i höjdhopp i Aten.
– Förr var det nästan utan undantag personer som verkligen åstadkommit något som blev kända. Idrottsmän, skådespelare, företagsledare till exempel. I dag kan man bli känd efter att ha supit, slagits och knullat i en dokusåpa.
Michael Rübsamen har intresserat sig för bilden av två unga kvinnor som under senare år fått allt större uppmärksamhet: Carolina Gynning och Linda Rosing. Båda började karriären med att delta i dokusåpan ”Big brother”, men valde sedan olika vägar.
– Carolina Gynning tog under stor massmedial uppmärksamhet bort sina bröstimplantat. Detta fotograferades av Elisabeth Ohlson-Wallin i en bild där skandalblondinen symboliskt förvandlades till en ”hel kvinna” kvinna som inte bara finns till för männens skull. I dag arbetar Carolina Gynning på att bygga upp en mer seriös karriär som bland annat programledare i teve.
Linda Rosing har gått en annan väg. Hon talar hela tiden om att hon är beroende av skönhetsoperationer. Hennes ”från-och-till-förhållande” med dörrvakten Fadde Darwich var under ett par år en följetong i veckotidningar och kvällspress. Just nu sänds programmet ”Den rätte för Rosing” i Kanal 5, där Linda dejtar ett antal utvalda män.
– En genusanalys skulle kanske visa att Carolina Gynning genom sin bröstoperation delvis tog avstånd från sitt tidigare liv. Hon vill bli konstnär, författare och journalist. Linda Rosing däremot håller fast vid det gamla, vid bilden av sig själv som en sexig ung kvinna. Även om hon skrivit en bok och försökt starta ett politiskt parti.
Michael Rübsamen pekar på att Carolina Gynning växte upp i en medelklassfamilj medan Linda Rosing har en bakgrund i arbetarklassen. Spelar det någon roll för hur de skildras i medierna? undrar han. Påverkar det deras kändisstatus?
– Det är frågor som jag skulle vilja studera i en eventuell kommande avhandling om kändisskapets villkor och innehåll.
Enligt Michael Rübsamen är svenska journalister ganska snälla mot kända personer jämfört med kolleger i till exempel USA och Storbritannien. Här är det ofta otänkbart att berätta allt för intima delajter om kändisarnas privatliv.
– Men om Thorsten Flinck är drogpåverkad eller Mikael Persbrandt gör skandal på krogen verkar det vara tillåtet att skriva. Kända personer placeras i olika fack där olika mycket är tillåtet att berätta om.
Michael Rübsamen tror att den nya tekniken kommer att förändra bevakningen av kändisar. När en känd artist nyligen slog sin fru efter en blöt fest med mycket alkohol var nyheten ute på nätet kort efter att polisanmälan lämnats in. Den växande skaran bloggare uppmärksammar också inslag i kändisarnas liv som dessa helst vill ska förbli okända.
– Vi har inga megastjärnor som Brad Pitt eller Madonna i Sverige. Våra kändisar kan ses köpa mjölk och blöjor i livsmedelsbutiken eller hämta barn på daghem. Jag hoppas att inte gränsen mellan en kändis privatliv och livet i offentligheten suddas ut ännu mer.