Den typiska motionären i Sverige är en välutbildad och välavlönad kvinna. Mest fysiskt passiva är lågutbildade och lågavlönade män i glesbygden, enligt Riksidrottsförbundets enkätstudier.
Trots allt tal om att vi sitter alltmer stilla så är det fler och fler i Sverige som motionerar på fritiden, visar Riksidrottsförbundets undersökningar. Enligt den senaste studien, publicerad förra året, motionerar 77 procent minst en gång i veckan. Andelen helt fysiskt passiva har minskat från 13 till 8 procent. 47 procent säger att de motionerar mer än två gånger i veckan – jämfört med 37 procent 1998, när mätningarna började. Ökningen ses framför allt bland kvinnorna – från 37 till 50 procent.
16 procent av männen och 18 procent av kvinnorna motionerar minst fem gånger i veckan.
Den vanligaste formen av motion är gång/promenader, därefter kommer styrketräning och löpning/joggning. Andra vanliga motionsaktiviteter är gympa, cykling, simning, ”power walking”, längdskidor och fotboll.
De yngre och de äldre motionerar mer än 30–50-åringarna. Äldre kvinnor motionerar mer än äldre män, men hos båda könen ses en uppgång efter 50 år som sedan fortsätter.
Kvinnor motionerar över huvud taget mer än män, med undantag för de yngsta, barn och tonåringar. Välutbildade motionerar mer än de med lägre utbildning, välavlönade mer än lågavlönade. När det gäller utlandsfödda kvinnor så motionerar de mindre än svenskfödda kvinnor.
Hälsa har blivit vanligare som motiv till motion och idrott, enligt undersökningarna. Fler än 1 998 säger nu att de motionerar för att gå ner i vikt (23 procent), att de mår dåligt utan idrott (30 procent) och att de vill hålla sig i form (67 procent).
Mer än hälften anger att ”det är roligt” som en anledning, 20 procent ser det som ett sätt att träffa andra människor. ”Att hålla sig i form” blir ett viktigare skäl med åren. Det är fler kvinnor än män som säger att de vill gå ner i vikt genom motionen, och något fler män som ser umgänge med andra som ett skäl.
Läs mer hos Riksidrottsförbundet: www.rf.se