Är man sjuk blir man sjukare. Men varför? En teori är att svaret finns i magen, i vår tarmflora.
Att vissa människor verkar drabbas av allt är ett fenomen som på läkarspråk kallas samsjuklighet, eller multisjuklighet. Väl belagda samband finns, inte bara mellan fetma, höga blodfetter, högt blodtryck och diabetes (det som brukar kallas för det metabola syndromet) utan också mellan de här sjukdomarna och en massa andra sjukdomar. Som till exempel tandlossning, hjärt-kärlsjukdom, reumatism, psoriasis, bröstcancer och sjukdomar i luftvägarna och mag-tarmkanalen.
De delar samma riskfaktorer och har man en av sjukdomarna är risken stor att man drabbas av ännu en. Men vad är den gemensamma faktorn?
Ja, grunden kan vara, tror allt fler forskare, en låggradig inflammation i kroppens vävnader. En sådan bakomliggande inflammation tros också vara en bidragande orsak till exempelvis depression.
Vad som triggar i gång inflammationen är dock fortfarande oklart. Vår alltmer tilltagande bukfetma skulle kunna vara en orsak. För i bukfetman produceras hundratals olika signalämnen, så kallade cytokiner, varav många är inflammationsframkallande. I vissa fall skulle det kunna vara ett inflammerat tandkött. Studier har visat starka kopplingar mellan tandlossning och både bröstcancer, hjärtinfarkt och stroke.
En tredje teori handlar om den bakterieflora vi har i tarmen. Kanske kan en viss typ av toxiska ämnen från vår mat ”spilla över” från tarmen, komma ut i blodbanan och dra i gång inflammationen.
En inflammation är immunförsvarets reaktion på ett angrepp, till exempel ett virus. Har vi en inflammatorisk reaktion på gång, syns det genom vissa inflammationsmarkörer (som crp) i blodet. Men de här markörerna kan påverkas också av mat, visar en studie som Lars Linds forskargrupp i Uppsala gjort. Hos 100 personer mättes mängden interleukin 6 (som är en standardmarkör för inflammation) i blodet före och efter det försökspersonerna ätit en vanlig måltid. Mängden inflammationsmarkörer steg hos samtliga, efter maten, men mer hos vissa än hos andra.
– Frågan är varför kroppen vill trigga inflammationssystemet bara för att vi äter, säger Lars Lind. Kanske är det en kvarleva från den tid då vi åt mycket halvrutten mat, fylld av parasiter, och då det var nödvändigt för kroppen att dra i gång infektionsbekämpningen direkt när vi började äta. Och kanske är det den reaktionen som nu löper amok.
Kanske är det alltså de vars immunförsvar vid varje måltid reagerar väldigt starkt, som går omkring med en småputtrande, låggradig inflammation i kroppen. Och som sedan utvecklar en rad sjukdomar.
– Det är en spännande hypotes, som dock är långt ifrån bevisad, säger Lars Lind.
Att inflammatoriska ämnen produceras i kroppen skulle kunna förklara varför ett vanligt, receptfritt, smärtstillande läkemedel (acetylsalicylsyra) verkar kunna skydda inte bara mot hjärtinfarkt och stroke, utan också mot en rad olika cancerformer, enligt flera studier. Cancerrisken minskar, troligen för att ämnet hämmar små inflammationer. Inflammationshämmande medel prövas nu också inom psykiatrin som tillägg till antidepressiv medicin – för de patienter där den vanliga antidepressiva behandlingen inte fungerar.
Inflammation är dock inte den enda tänkbara förklaringen till samsjukligheten. Också andra mekanismer diskuteras, som till exempel oxidativ stress.