Kreativitet uppstår när vi arbetar tillsammans. ”Mellanrum” i vardagen, en blandning av människor i olika åldrar och med olika bakgrund, gamla kunskaper i nya kombinationer– det föder kreativitet.

– I grunden handlar det om att pussla ihop redan etablerade kunskaper med nya insikter. Kontrasterna gör oss kreativa.

Det säger Evelina Wahlqvist, kreativitetsforskare vid Handelshögskolan i Göteborg. Egentligen är hon doktorand i ekonomisk geografi. Men arbetet med avhandlingen, som handlar om den kreativa ekonomin, har hon fått sätta på paus. I stället har hon blivit föreläsare på heltid. För plötsligt vill alla veta mer om kreativitet – hur det uppstår och hur vi utvecklar det. Framför allt på ­jobbet, förstås. Ämnet har, konstaterar hon, blivit hur populärt som helst.

Förklaringen ser hon i den brytningstid vi lever i, präglad av finanskris och försvagad välfärdsstat, av en tillverkningsindustri som flyttar till andra världsdelar och jobb som försvinner.

–  Samtidigt är mycket av vår identitet kvar i industrisamhället. Men frågan som ställs är vad vi ska leva på i ett post-industriellt samhälle. Vad ska vi producera?

Historiskt sett har kriser visat sig vara bra för kreativiteten, menar Evelina Wahlqvist.

2007 medverkade hon i rapporten ”Sweden in the creative age”, där kommuner och län rankades efter ett kreativitetsindex, baserat på ”talang, teknologi och tolerans”. Icke förvånande kom storstadsregionerna Stockholm-Uppsala, Malmö och Göteborg i topp.

I fjol visade hon, i rapporten ”Making art work”, på kopplingen mellan konstnärlighet och ekonomisk aktivitet. Kanske är det den starka musik- och filmscenen, mode- och designindustrin och scenen för samtidskonst, som kan skapa tillväxt i framtiden, tror hon.

– Vi efterfrågar alltmer upplevelser och avancerade tjänster. Konst och kulturkonsumtion kan generera pengar.

Enligt en amerikansk studie, från Martin Prosperity institute, där 82 länder jämförts, är Sverige världens mest kreativa land. Då har man tittat bland annat på antal sökta patent, öppenhet, tolerans och andelen sysselsatta i kreativa yrken. Och visst har Sverige exceptionellt goda förutsättningar för kreativitet.

Men kreatörer kräver både fysisk och själslig infrastruktur, poängterar Evelina Wahlqvist.

– Som billiga lokaler och billiga bostäder centralt. Se på Berlin i dag. Sedan tror jag mycket på att man ska kombinera konstnärliga utbildningar med entreprenörskap och ekonomi. Konstnärer behöver möta ekonomer och teknologer tidigt i utbildningen.

Kreativitet handlar inte bara om konstnärliga processer, det är ett förhållningssätt som vi alla kan välja. Kreativiteten är kopplad till minnet, till förmågan att pyssla med olika bitar av kunskap i hjärnan, sätta ihop processer och se mönster. Därför är det bra, för den som vill bli mer kreativ, att träna sitt minne. Extra viktigt är det i dag, när utantill-lärandet har försvunnit och vi egentligen inte behöver minnas så mycket eftersom allt vi vill veta går att googla.

– Själv försöker jag memorera bokningsnumret varje gång jag gör en resebokning, säger Evelina. Bara för övnings skull. När jag tar danslektioner försöker jag memorera koreografin. Och så brukar jag repetera barndomssånger för mig själv.

Att tillåta sig att dagdrömma är också viktigt. En idé kan ju vara en konkretisering av dagdrömmeriet.

– Och man måste se de egna idéerna som värdefulla, bejaka dem och ha tillit till dem. Att sedan i små steg bryta sina rutiner kan göra att man lättare tar större steg och till sist förverkligar sina idéer och uppfyller drömmarna.

Att ständigt arbeta mot deadline kan däremot hämma kreativiteten. För vi bestämmer inte när den kreativa stunden kommer. Men när idéerna dyker upp måste vi kunna fånga dem.

– Bra är att ha papper och penna till hands eller mobil. Spela in eller skriv ned, gör en idélista, och prioritera.

Det alltmer gränslösa arbetet och kontorslandskapen som gör att vi ständigt utsätts för impulser och avbrott kan både stimulera och kväva kreativiteten.

– I början av produktionsprocessen, när idéerna ska flöda, är det bra med mycket impulser. Kreativitet uppstår i kaos. Men sedan behövs struktur och koncentration för att idéerna ska bli genomförda. När vi ska sortera och fokusera kan vi inte hela tiden vara tillgängliga. Flow kräver ostördhet.

Evelina har, efter mycken tvekan, skaffat sig en smartphone. Men hon stänger av både telefon och mejl när hon skriver, vill inte vara ständigt uppkopplad.

– Ska man hinna tänka en tanke färdigt måste man frikoppla hjärnan.

Intressant nog finns det inget riktigt bra ord för motsatsen till kreativitet. Motverkar kreativitet gör dock både rutin, passivitet och konventioner.