Ett stort källarrum är inrett till yogasal. En klarblå Buddhafigur avtecknar sig mot vitkalkade väggar, en mörkblå fondvägg är dekorerad med en färgglad sol mitt på. Det kunde vara vilket yogacenter som helst. Om man bortser från att det är galler för de smala fönstren uppe vid taket, att byggnaden är omgiven av betongmurar, taggtråd och låsta grindar och att de som tränar är dömda brottslingar som avtjänar långa fängelsestraff.
Vi befinner oss på Norrtäljeanstalten. Här leder Eva Seilitz, yogalärare och folkhälsokonsult, yogapass för en grupp interner ett par gånger i veckan. Dessutom har alla på fängelset tillgång till ett yogaprogram på dvd, som visas på den interna videoslingan, kopplad till teveapparaterna i cellerna. Det finns också en handledning för självstudier i form av en bok och en cd med ett enkelt yoga- och avslappningsprogram, som distribueras via Kriminalvårdens förlag. Nu ska Eva Seilitz spela in fem lektioner på DVD, i samarbete med de intagna, som själva producerar materialet i en studio på Norrtäljeanstalten.
Allt började sommaren 2002.
- Erbjudandet att komma och leda yoga sammanföll med att jag hade börjat arbeta som kvinnofridssamordnare för Norrtälje kommun, berättar hon. En av de viktigaste frågorna var att hitta effektiva behandlingsformer för män som misshandlat kvinnor. Jag hade dessutom länge funderat över vad vi kan göra åt det ökande våldet, drogmissbruket och kriminaliteten i samhället. Går det att motivera grovt kriminella att ändra livsstil genom att arbeta med yoga och avspänning?
Efter tre år med yoga under några sommarveckor då annan verksamhet på anstalten låg nere, blev Eva Seilitz tillfrågad om hon ville träna yoga med internerna som ett inslag i behandlingsprogrammet ART (Aggression Replacement training).
- ART handlar om att kontrollera sin ilska och aggression och att träna social kompetens och moral. Yogan är ett utmärkt stöd och komplement, eftersom den ju också har en etisk grund, man arbetar via kroppen med sitt inre.
Nu startar Norrtäljeanstalten ett ännu mer omfattande behandlingsprogram, Prepare, avsett för yngre kriminella, där Eva Seilitz yogaprogram kommer att ingå.
Eva Seilitz är utbildad i Satyanandayoga. Metoden är en lugn form av hatha yoga, där man tränar styrka och smidighet, men också avslappning och meditation. Nyligen deltog hon i en stor internationell konferens med temat Yoga för social förändring, på det världskända yogacentret Kripalu i USA. Där höll hon en workshop om sina erfarenheter från Norrtäljeanstalten och presenterade en studie som hon gjort för sin magisteruppsats på Uppsala universitet, om yoga som rehabilitering för kriminella. Den innehåller åtta djupintervjuer med interner som fått lärarledd undervisning, plus ett femtiotal enkätsvar från interner om yogaträning via det interna tevesystemet.
Resultatet visar att de flesta av deltagarna är positiva till yogan. Den har gett effekter som:
ökad sinnesro och tankekontroll.
ökad koncentration och studiemotivation.
ökat kroppsligt och andligt välbefinnande.
ökat lugn och bättre sömn.
Några av deltagarna i studien säger så här:
"Jag har försonats med mitt förflutna genom yoga och meditation. Att förlåta sig själv och förlåta andra är nyckeln till inre frid."
"Genom yogan får man vettig friskvård, det borde införas som en väsentlig del av dagen och vara obligatorisk. En sysselsättning som leder till något gott."
"Jag har städat ut 12 år av mitt liv. Jag har en helt annan livsenergi och upplever känslor som varit helt begravda. Jag kan till och med gråta, det kunde jag inte tidigare. Det är som om man petat hål på en tjock skorpa och det bara rinner fram."
Sverige är inte först med yoga på fängelser. I USA grundades The Human Kindness organisation på 1970-talet och i England har stiftelsen The Prison Phoenix Trust ända sedan slutet av 1980-talet utbildat yogalärare och förmedlat gratis yogalitteratur för kriminalvården.
Forskning har visat att internerna klarar sig med lägre doser medicin och blir mer motiverade att göra något åt sina liv. Det som gör projektet på Norrtäljeanstalten unikt är att yogan integreras med kriminalvårdens behandlingsprogram och att man använder sig av det interna tevesystemet. Internteven är en resurs som kan utnyttjas mycket mer än vad som görs i dag, menar Eva Seilitz.
Har hon aldrig varit rädd eller känt sig osäker när hon stått och undervisat ett gäng kriminella män?
- Nej, säger hon. Jag har alltid förundrats över hur lyhörda och mottagliga de är. Bara vid två tillfällen har jag haft disciplinsvårigheter. Men det har gått att lösa. Att träna yoga är en tuff utmaning för många av dem. I början kan de vara generade, tycka att det här är litet fjolligt. Det kräver också tålamod och koncentration att lära sig en del av övningarna. Men de kämpar på.
- Många interner blir förvånade över vilken effekt träningen har.
Ibland kan de vara urförbannade på någonting när de kommer och har halvt om halvt tänkt hoppa över träningspasset. När de sedan går ut har de ett fridfullt sinnestillstånd. Yogan skapar harmoni och ger dem möjlighet att öva självdisciplin. Det är bra verktyg för den som verkligen vill förändra sitt liv.
Josef sitter inne på tolv år för ett grovt våldsbrott, han har avtjänat fem. Han skyller inte ifrån sig, menar att straffet var välförtjänt.
- För första gången tycker jag att kriminalvården har hittat rätt. Om det bara kan hjälpa en procent av internerna så skulle det ändå vara värt försöket att introducera yoga på alla fångvårdsanstalter. För mig var yogan en vändpunkt.
Josef kommer från ett krigsdrabbat område i Mellanöstern, våld var vardagsmat när han växte upp, han var barnsoldat och har sett saker som ingen människa borde se. När han var 20 år kom han till Sverige.
- Jag kunde inte behärska mig själv och kom jämt i bråk, exploderade för minsta lilla. Man gör något dumt, men tänker inte på det. Det bara händer. Det fanns en hel del kokain i mina kretsar, och det gjorde inte saken bättre.
Det är tufft att sitta inne, säger han. Man brottas med sina skuldkänslor, man är inlåst och vill bara fly. Är man inte mentalt stark så blir man galen. Yogan har gett honom ett nytt perspektiv.
- Jag kan se mina brister och vad jag har gjort av mitt liv, att varje handling har en konsekvens. Jag har också lättare att behärska mig själv i dag. Det är klart att det ofta händer något på ett fängelse som gör en upprörd och irriterad. Men det räcker med tre djupa andetag för att jag ska återfå fattningen.
- Förr hade jag ingen ro i min själ. Jag föraktade mig själv och därför föraktade jag också alla andra och allt omkring mig. Jag fick börja från noll, med att bygga självrespekt. Det ger också respekt för andra. Och då menar jag inte den respekt som man hävdar i den kriminella världen, som bygger på rädsla. Utan en respekt som bygger på omtanke och hänsyn.
I början tog det emot med yogan, både fysiskt och psykiskt. Josef hade styrketränat och var muskulös, men inte särskilt smidig. En del rörelser var nästan omöjliga att utföra. De första tre månaderna var han färdig att ge upp flera gånger. Flera av de andra internerna hoppade av programmet. Det var synd, men det gav honom å andra sidan mer individuell träning.
- Så småningom gick det lättare och till slut blev jag sugen på att göra mitt yogapass regelbundet morgon och kväll, i cellen.
Yogan har gett rent fysiska effekter, han sover bättre, pulsen och blodtrycket har gått ner. Och han har blivit klarare i huvudet, säger han. Förr var det ett enda kaos innanför pannbenet, han kunde inte koncentrera sig. Nu pluggar han med inriktning företagsekonomi. Drömmen är att utbilda sig till yogainstruktör. När frun och barnen är på besök tränar han tillsammans med dem. Han håller också på att skriva en bok med enkla yogaövningar för barn, på svenska, franska, italienska och tyska.
Det är lugnare på avdelningen nuförtiden. Josef berättar om den gången då personalen glömde att komma och låsa in dem i cellerna på kvällen.
- Hade det hänt för något år sedan vet man inte hur det hade gått. Om vi hade varit lacka på någon hade vi kunnat slå ihjäl honom, vi hade kunnat demolera inredningen eller övermanna nattvakterna och rymma. Inget av det hände. Vi bakade kladdkaka, tittade på en film tillsammans och spelade kort. Sedan byggde vi en koja i köket och gick och lade oss i den. Vi stannade tack vare Eva Seilitz och hennes yoga. Vi har en bra kontakt med personalen i dag och vi har en ledning som satsar på yogaprojektet.
Anders Ekström som är ställföreträdande anstaltschef i Norrtälje tycker att yogan har blivit en bra förstärkning av programverksamheten.
- De aggressiva har blivit lugnare och de som studerar får bättre studieresultat. Vi ska nu göra en egen utvärdering för att se om det här är något som kan spridas inom kriminalvården.
- I höst ska vi också göra en forskningsstudie tillsammans med Karolinska institutet om vilken effekt vissa läkemedel har på beteendestörningen adhd, som omkring var fjärde intern förmodas lida av. Vi kommer då att erbjuda yoga som ett sätt att förstärka effekten av behandlingen, säger Anders Ekström.