Abort

”Jag fick vänta i över en månad”

Publicerat 2009-05-05 04:00

abort660

Johan Heikensten ”Jag låg ensam med värkar i omkring tio timmar. Först efter en stund började jag inse att jag faktiskt låg och födde”, berättar Eva.

Eva har gjort två aborter i sitt liv. Hon upplevde dem som totalt olika, både vad gäller smärtan och personalens inställning. Ändå var det endast tio år emellan ingreppen.

Från dödsstraff till mänsklig rättighet

Fram till 1864 kunde kvinnor i Sverige straffas med döden för fosterfördrivning. Sedan mildrades straffet.

Från 1920-talet kunde kvinnor som gjort abort dömas till fängelse mellan sex månader och två år.

År 1938 fick Sverige sin första abortlag som innebar att abort fortfarande var kriminellt, men kunde utföras legalt i vissa fall, som svår sjukdom hos kvinnan, om hon blivit våldtagen eller om det fanns risk för svår ärftlig sjukdom hos barnet.

 År 1946 infördes en socialmedicinsk indikation där man även skulle ta hänsyn till kvinnans levnadsomständigheter. Man har beräknat att över hälften av de kvinnor som nekades abort gjorde ingreppet illegalt. Många kvinnor dog eller fick skador efter illegala aborter.

På 1960-talet hade Polen en liberal abortlag och cirka 2.000 svenska kvinnor per år reste dit för att få abort. Resorna väckte debatt och en utredning tillsattes om den svenska abortlagen.

År 1975 antog riksdagen den nuvarande lagen med fri abort till vecka 18. År 1996 försvann kravet på kuratorssamtal vid aborter efter vecka 12.

Enligt WHO dör omkring 67.000 kvinnor varje år på grund av aborter som utförs av personer utan tillräcklig medicinsk kunskap eller tillräcklig medicinsk standard. Varje år görs 42 miljoner aborter i världen, de flesta i fattiga länder.

Statistiskt sett gör en kvinna i Sverige 0,6 aborter under sin livstid.

Källor: Rfsu och magisteruppsatsen ”Barnmorskans upplevelse av ett etiskt dilemma vid en sen abort” av Linda Parstedt och Camilla Wikström, högskolan i Borås.

Eva, 17 år gammal, var gravid. Hon satt framför kuratorn på mentalvårdsbyrån, som förstod att Eva och hennes unge pojkvän inte skulle kunna ta emot ett barn – kuratorn skulle tillstyrka abort.

– Men sen sade hon att det var många före mig, och att jag nog skulle få vänta tills det var för sent med en skrapning, det skulle bli en så kallad tvåstegsabort i stället. Hon beskrev proceduren, och så frågade hon mig om jag ändå ville göra abort, berättar Eva.

Det här hände i början av 1970-talet, några år innan lagen om fri abort trädde i kraft. I praktiken hade den gamla lagen börjat mjukas upp, och de flesta abortsökande kvinnor fick aborten beviljad. Men vägen dit kunde vara lång, fortfarande krävdes utredning och intyg från läkare och kurator om att aborten var ”befogad”.

Eva hade redan fått vänta ett bra tag på att få tid på mentalvårdsbyrån. Efter besöket där hoppades hon hela tiden att hon trots allt skulle få göra ingreppet i tid, så att hon skulle få en skrapning. Hon berättade för sin pappa, som ringde och försökte skynda på aborten. Men det hjälpte inte.

– Jag fick gå och vänta i över en månad, säger Eva. Jag mådde väldigt dåligt psykiskt, dessutom kräktes jag varje dag vilket fick mig att må ännu sämre. Jag började få mage och skämdes, jag försökte hålla mig undan från folk så mycket som möjligt.

Eva hemlighöll graviditeten för de flesta i sin omgivning, förutom för sin pappa berättade hon för sina närmaste vänner.

– Man var rädd att framför allt vuxna skulle se en som slarvig, säger Eva. Jag tror att kuratorn såg mig så.

Eva vet inte om kuratorn hade kunnat påskynda aborten eller inte.

– Hon verkade inte särskilt ledsen när hon sa att jag antagligen måste vänta länge, i alla fall, som jag minns det.

Det hela kändes extra pinsamt eftersom Eva hade varit gravid en gång tidigare, då hon var 16 år. Då fick hon ett missfall, utan att ha vetat om att hon var gravid.

– När jag kom in på sjukhuset den gången skrek gynekologen argt: ”Det här är en abort!” I efterhand förstod jag att hon menade en spontanabort, alltså ett missfall.

Eva hade börjat äta p-piller redan som 14-åring, men tålde dem inte. Hon och hennes pojkvän använde kondom, men var kanske inte alltid tillräckligt noga, säger hon.

– I dag tycker jag inte att det var så väldigt konstigt att jag blev gravid två gånger på kort tid, jag hade ju min pojkvän, vi var unga och fertila. Men samtidigt tycker jag att det är lite märkligt att ingen jag mötte i vården frågade hur jag mådde, om det fanns några problem bakom graviditeterna. I stället kände man den där lite lätt föraktfulla attityden, man kände sig äcklig inför dem, äcklig som hade haft sex.

När Eva kom in för att göra den sena aborten var hon i slutet av fjärde månaden.

– Jag minns inte allt exakt, men jag kommer ihåg att jag fick sitta i en gynstol medan de spände fast låren i remmar, och sedan sprutade de in koksalt i livmodern så att fostret skulle dö. Det var hemskt.

Efter det skulle man vara uppe och röra på sig så mycket som möjligt. Eva och en medpatient, som också gjorde sen abort, frågade om de fick använda sjukhusets gymnastikrum.

– ”Nej, det är till för sjuka patienter”, svarade personalen. De var inte direkt elaka, men man kände ändå det där avståndstagandet. Jag och den andra tjejen sprang i trappor i stället, vi fick en väldigt stark gemenskap under den dagen, berättar Eva.

Även om Eva hade fått reda på hur aborten gick till rent ”tekniskt” var hon inte beredd på vad som skulle hända, att hon skulle få så otroligt ont.

– Jag blev jätterädd och trodde att något var fel. Men personalen sa att det var normalt och rullade in mig på ett undersökningsrum. Där låg jag sedan ensam med värkar i omkring tio timmar. Först efter en stund började jag inse att jag faktiskt låg och födde. Ingen hade berättat att det var så det skulle vara.

– Smärtorna var så svåra att jag låg och slog mig själv på magen för att avleda dem, jag minns att sköterskan som tittade in då och då sa att jag skulle sluta, att jag skulle kunna gå sönder. Jag fick någon tablett, men den hjälpte inte mycket.

Inte heller efter aborten berättade Eva för andra än för de närmaste vännerna om vad hon varit med om.

– Det kändes inte bra att berätta om det. Och jag mådde inte bra. Det var inte så att jag led för att jag inte hade fått ett barn, men hela processen hade varit traumatisk.

Ungefär tio år senare, i början av 1980-talet, gjorde Eva abort på nytt. Då var hon tvåbarnsmamma, och hade blivit gravid igen alltför snabbt efter det yngsta barnets födelse.

Både hon och hennes man kände att de inte skulle orka med ett nytt barn just då.

– Skillnaden var så fantastiskt stor, jämfört med den första aborten och missfallet, säger Eva. Bemötandet var vänligt och självklart, jag behandlades som en person som kunde fatta egna beslut, det var ingenting konstigt med det hela. Med de minnen jag hade var jag förvånad över hur trevliga de i personalen var, och hur väl omhändertagen jag blev.

Eva har inte ångrat någon av sina aborter, och för henne är den fria aborten en självklarhet.

– Abort är något man tar till i en olöslig situation, när det inte finns något bra alternativ. Tänk om jag inte fått abort den där gången på 1970-talet, hur skulle det barnet ha haft det?Absolut inte bra. Kvinnor måste få bestämma, även om mannen också är berörd så är det ju kvinnan som påverkas av hormoner, som ska bära, föda och amma barnet. De som ifrågasätter kvinnans rätt att bestämma har inte gjort någon bra analys av situationen, tycker jag.

Läs mer: Lättnad vanligaste känslan efter abort

Bloggat om artikeln(0)

(Vad är Twingly?)

Visar  (av totalt ).

Vill du ha en bra start på dagen?

Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.

Nyheter från Insidan

Mindfulness Foto: Jimmy Croona & Paul Madej

Stort sug efter mindfulness

Insidans artiklar om mindfulness, eller medveten närvaro, engagerar läsarna. Flera vill ha tips på kurser där de kan lära sig mer. Läs artikeln

Läkaren: ”Mindfulness ingen snabb väg till lycka”

Mindfulness är inget snabbt lycko­recept. Det handlar lika mycket om att möta det som är svårt. Det säger läkaren Ola Schenström som länge arbetat med mindfulness i vården.

Med stillhet på schemat

På Vallhallaskolan i Oskarshamn övar eleverna mindfulness två gånger i veckan. Många tycker att stressen och pressen i skolan har minskat. Läs artikeln

”Vi måste ge tonåringarna verktyg att hitta sig själva”

Dagens elever stressar enormt mycket. De är pressade av prestationskrav och av yttre ting som att ha de senaste mobiltelefonerna och kläderna, säger psykologen Yvonne Terjestam.

Camilla Sköld Foto: Jimmy Croona

”Smärtan och stressen försvann”

En dag svimmade Camilla Sköld plötsligt framför datorn och föll i golvet. Det ledde fram till att hon nu – drygt tio år senare – är en av landets främsta experter på mindfulness. Läs artikeln

Hejdå, ekorrhjulet!

Hejdå, ekorrhjulet! Claes är en av allt fler svenskar som lockas av ”det enkla livet”. 50

Jonas, 15 år,

Jonas, 15 år, fick diagnosen Aspergers syndrom några månader efter att han tvångsomhändertagits av socialtjänsten. Under 2,5 års tid fick han inte komma hem. 41

Pojkarna och hedern

Pojkarna och hedern Artonårige Bawan är kurd, muslim och bög. Han tror att hans släktingar skulle kunna döda honom om de fick veta. 45

Sex på nätet

Sex på nätet För Sofia, 20 år, är det normalt att ha sex med okända killar via internet. ”Vi klär av oss framför webcamen, smeker oss själva och tittar på varandra." 57

Kraftlöshetens fångar

Kraftlöshetens fångar Malin Näfstadius orkar bara gå upp ett par minuter åt gången. Hon lider av sjukdomen ME. 152

Nyheter från Förstasidan

AFGHANISTAN

Döda soldaterna på väg hem

Lyfte på morgonen. Flygplanet med kvarlevorna av de ihjälskjutna svenskarna väntas till Sverige under onsdagen. 18

Tidigare har reserven använts då man roterat förband. Foto: Staffan Löwstedt / Scanpix Tidigare har reserven använts då man roterat förband.

Fler än 500 svenskar på plats i Afghanistan efter förstärkning

Ny pluton skickas nästa vecka. Inget nytt riksdagsbeslut behövs. 145

Oklart hur eldstriden gick till. Den skadade 21-åringen får stöd på plats.

Förlängt ansvar - inte bara fem år.

Förlängt ansvar - inte bara fem år. Ny lag ska ge ökat stöd åt veteraner. 12

Järnring runt talibanfästet Marja.

Järnring runt talibanfästet Marja. Tusentals civila flyr storoffensiv.

DN Tema: Afghanistan. Krigshärjat och utfattigt land försöker resa sig.

160 befaras döda i afghanska laviner Foto: Altaf Qadri

160 befaras döda i afghanska laviner

Fast i biltunnel. Lavin gjorde vägen oframkomlig i Salangpasset. Minst 17 mindre laviner har hittills noterats i området.

Läsplattorna har landat

Cybook och Letto. Igår fanns det inga svenska läsplattor. Idag lanseras två samtidigt. Norstedts Förlag säljer sin platta på nätbokhandelsföretaget Bokus. Bonnierförlagens pryl säljs på Adlibris. 15

Nya Ipad.

Nya Ipad. Apples läsplatta ska rädda mediebranschen. 29

Tid för e-boken?

Tid för e-boken? Hur mår den digitala bokmarknaden? 119

400 000 bilar återkallas

400 000 bilar återkallas

Honda har problem med krockkudde. Problemen kopplas ihop med elva skadade och ett dödsfall i trafiken.

DN:s motorreporter Lasse Swärd:

DN:s motorreporter Lasse Swärd: Varumärkena tål smällen.

Toyota stäms.

Toyota stäms. Miljontals bilar åter- kallade efter gas- och bromsproblem. 8

”Janukovytj tvingas kompromissa” Foto: Efrem Lukatsky / AP

”Janukovytj tvingas kompromissa”

DN:s Ingmar Nevéus om Ukrainas val. Allt tyder på att Julia Tymosjenko nu viker ner sig efter den knappa valförlusten. 18

Valet 2010

Borg spiller kaffe. Borg spiller kaffe.

Minnesvärt från mandatperioden

DN.se har botaniserat på Youtube. Se Ohlys långfinger, Borgs kaffespill och andra politiska höjdpunkter som fångats på film.

Opinionen sedan 2006.

Opinionen sedan 2006. Historisk vändning krävs för borgerlig seger.

Följ valet på DN.se!

Följ valet på DN.se! Björn Hedensjö skriver på redaktionsbloggen.

Vad har hänt sedan 2006? Foto: Maja Suslin / Scanpix

Vad har hänt sedan 2006?

Tolv frågor om stridsämnena i svensk politik sedan förra valet. Testa dina kunskaper.

Vad tänker du rösta på i riksdagsvalet?

Se resultat

Recept

Fransk läckerhet

Citronpaj. En pajbotten fylld av len, syrlig citronkräm och på toppen frasig maräng. Oemotståndligt!

Dawit Isaak har suttit fängslad
 dagar,  tim,  min och  sek.

Burkens värde höjs 100 procent.

Burkens värde höjs 100 procent. Panten blir en krona jämt. 18

Skrikare.

På Stan Den fins­ka manskören Huutajat jobbar med kraft och decibel. Skrikare.

Comeback i småbils- klassen.

Comeback i småbils- klassen. Nya Audi A1 med små, snåla motorer i en sportig inramning.

Dyrare biljetter till rymden.

Dyrare biljetter till rymden. När Ryssland får monopol på transporter till ISS. 11