Bokstäver som bråkar

”Jag har lärt mig lyssna noga”

Foto: Erik Ardelius

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Fakta: Jerzy Sarnecki

Ålder: 66 år.
Familj: Hustru och tre barn.
Bor: Född i Polen och i dag bosatt i Stockholm.
Yrke: Professor i kriminologi vid universitet i Stockholm. Tidigare bland annat utredningschef på Brå.
Aktuell: Med boken ”Hilarys historia” (Carlsson bokförlag).

Som liten sågs kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki som lat och dum. Ingen visste då vad dyslexi var och han fick ingen förståelse. Känslor av mindervärde och osäkerhet hos dyslektiker kan bidra till kriminalitet, menar han.

Som liten sågs kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki som lat och dum. Ingen visste då vad dyslexi var och han fick ingen förståelse. Känslor av mindervärde och osäkerhet hos dyslektiker kan bidra till kriminalitet, menar han.

Kriminologen och professorn Jerzy Sarnecki är sedan flera år en av är en av landets mest tongivande forskare när det gäller brottslighet och kriminalpolitik. Få vet att han lider av allvarlig dyslexi, att det tar väldigt lång tid för honom att läsa och att det blir många stavfel när han skriver.

– De som jag skickar mejl och sms till får stå ut med att orden ibland ser lite konstiga ut. När jag skriver artiklar, böcker eller forskningsrapporter så har jag rättstavningsprogram och personer som alltid måste rätta tokigheterna, berättar Jerzy Sarnecki.

Annons:

Han föddes 1947 i Warszawa i Polen och kom till Sverige som tjugoettåring tillsammans med sin familj. Här läste han sociologi vid Stockholms universitet samtidigt som han arbetade med ungdomar på olika fritidsgårdar i Stockholm.

I flera år forskade Jerzy Sarnecki vid Brottsförebyggande rådet om ungdomar och kriminalitet. År 1993 blev han professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet. Han intervjuas ofta i olika nyhetsprogram och tidningar – och är känd som en frispråkig debattör.

– Under alla år har jag brottats med min dyslexi. Egentligen kanske brottas inte är rätt ord, för efter det att jag lärde mig olika strategier för att hantera mitt handikapp har det gått bättre. Jag har exempelvis lärt mig att lyssna noga, vilket innebär att jag slipper anteckna under till exempel föredrag. Om jag skulle anteckna skulle jag inte själv kunna tyda vad jag skrivit...

När Jerzy Sarnecki läser en bok eller forskarapport hinner han inte ta del av allt som ryms mellan pärmarna. I stället fokuserar han på de centrala delarna och hoppar över en del.

– Jag måste ”fuska” eftersom jag aldrig hinner läsa något två gånger. Ändå lägger jag ned mycket mer tid på att läsa en bok eller en text än den som inte har dyslexi. Den här lästekniken har på något sätt blivit automatiserad genom åren och jag tänker inte längre på hur jag gör, berättar Jerzy Sarnecki.

När han gick i femman i småskolan i Warszawa stod det klart att hans svårigheter att läsa och skriva var mycket allvarliga. Enligt läraren i polska språket, fru Tokarska, kunde han inte flyttas upp till nästa klass om stavningen inte förbättrades radikalt över sommaren. Det gjorde den inte.

I den nyutkomna boken ”Hilarys histora”, som handlar om hans pappa, skildrar Jerzy Sarnecki sina nederlag i skolan.  Alla trodde att problemen berodde på allmän lättja och brist på begåvning. Senare skickades han till en psykolog som bland annat gjorde ett intelligenstest – det visade att den unge Jerzy inte var underbegåvad.

Jerzy Sarnecki berättar att de duktiga eleverna tillhörde skolans ”överklass”, medan han själv räknades till de ”dumma”.

– Jag fick inte umgås med de ”smarta” och det ledde till att självförtroendet rasade i botten.

Men inte bara förhållandet till klasskamraterna påverkades. Dyslexin medförde att han också kände sig mindervärdig inför lärarna och hela skolan.

– I mitten av 50-talet förstod ingen, varken i Polen eller i Sverige, att dyslexi är ett speciellt handikapp. Den här okunskapen fanns kvar under många år, och lever fortfarande kvar hos en del.

När Jerzy Sarnecki började studera på universitet i Stockholm kunde problemen med att läsa och skriva ha utgjort ett stort hinder, men så blev det inte.

– Mina lärare accepterade mina stavfel eftersom jag var en invandrare och sådana ska ju inte skriva så bra! Mer allvarligt talat så möttes jag av en stor tolerans från studiekamrater, lärare och senare av mina kolleger på universitetet. Det skänkte mig en stor trygghet.

– Dyslexi är inte bara ett ”fel” som handlar om att inte skriva och läsa tillräckligt snabbt. Den som har svårt att läsa och skriva blir osäker och otrygg i skolan och i intellektuella miljöer. En del använder i stället sin energi till att begå brott eller andra antisociala handlingar. Jag slapp som tur var detta.

Även om Jerzy Sarnecki har haft en framgångsrik karriär som en av landets mest framträdande kriminologer har hans dyslexi inneburit en hel del problem – och gör det fortfarande.

– När jag ska ta mig igenom stora textmängder får jag sitta väldigt länge, och att skriva tar också tid. Vi lever i en tid där det är viktigt att snabbt kunna svara på mejl och sms. Med dem jag känner är det inga problem, de vet ju hur jag stavar.

Visst finns det i dag rättstavningsprogram och visst går det ibland att lyssna på ljudböcker. Men det kompenserar ändå inte handikappet att vara dyslektiker, enligt Jerzy Sarnecki.
– Om jag ska sända sms till någon obekant på engelska blir jag ganska nervös. Jag försöker använda översättningsprogram och kopiera in texten i mobilen. Men det kan bli lustigt – eller pinsamt – om stavningen ändå blir fel.
Kanske en konstig fråga, men har dyslexin haft något positivt med sig?
– Jag nämnde tidigare att jag blivit duktig på att lyssna och att minnas. Eftersom jag måste läsa väldigt noggrant och sakta kommer jag ihåg handlingen i till exempel en roman, eller ett resonemang i en vetenskaplig avhandling, väldigt bra. Kanske till skillnad från dem som snabbläser. Eftersom jag inte kan läsa innantill blir mina föreläsningar kanske roligare att lyssna till. Men annars kan jag inte säga att dyslexin har inneburit några fördelar för mig.
Jerzy Sarnecki har tre barn, men inget av dem har haft svårt att lära sig läsa och skriva.
– Jag hade ångest när deras skolstart närmade sig. Ingen förälder önskar sitt barn sådana problem som jag har haft.

Andra har läst

Mer från förstasidan

Carl Haglund
Foto:Claudio Bresciani/TT Försvarsminister Carl Haglund.

 Försvarsministern: Inte ett sätt att öka trovärdigheten för försvaret. 29  8 tweets  21 rekommendationer  0 rekommendationer

 Forskningsframgång i USA. Skapar stamceller som dödar cancerceller. 27  14 tweets  13 rekommendationer  0 rekommendationer

Brand-Asta-500
Foto:TT

 Två döda utanför Köping. Polisen möttes av en beväpnad man. 4  2 tweets  1 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:

 Här är startelvorna. Luis Suárez tar plats i anfallet tillsammans med Messi och Neymar.

suarez144
Foto:Cordon press

 Fotbollsquiz. Vad kan du om superderbyt El Clásico?

 Suárez är trött på bitfrågor. ”De har frågat 38.000 gånger”.

Ebola-500
Foto:AFP

 Hade symptom under resan. ”Många kan ha utsatts för smittorisk.” 4  0 tweets  3 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: