Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

”Jag var oförberedd på det hat som skulle möta mig”

Shneur Kesselman har valt att stanna kvar i Malmö - trots hatet.
Shneur Kesselman har valt att stanna kvar i Malmö - trots hatet. Foto: André de Loisted
Under senare år har hatet mot judar ökat i Malmö. Många ­flyttar därifrån. Rabbinen Shneur Kesselman har valt att stanna kvar. Men när han kom till Malmö för sju år sedan var han inte beredd på det hat han skulle möta.

För sju år sedan flyttade den judiske rabbinen Shneur Kesselman och hans hustru till Malmö. Han är uppväxt i bilstaden Detroit i norra USA.

– Vi hade många muslimer som grannar och råkade aldrig ut för något obehagligt. Men i Malmö ... när unga killar ropar ”support Hitler” efter mig har det gått väldigt långt. Jag var oförberedd på det hat som skulle möta mig som jude här.

Den judiska församlingen i Malmö har i dag cirka 650 medlemmar, antalet har sakta men säkert minskat under senare år. Unga väljer att studera på andra orter, pensionärer följer efter sina barn. Antisemitismen får också medlemmar att lämna staden. Makarna Kesselman har dock inte några planer på att lämna staden.

– Det vore att ge efter för dem som hatar, för de krafterna. Nej, jag och min hustru vill bo kvar här. Vi ser det som vår uppgift att stärka den judiska identiteten bland de judiska invånarna i staden.

Människor har spottat på honom, kastat tomma läskedrycksburkar mot honom och kallat honom ”judejävel”. Shneur Kesselman har många gånger de senaste åren insett vad hat kan driva människor till och hur det känns att vara hatad.

Hos Malmöpolisen finns en pärm med anmälningar han lämnat in. Där är ett åttiotal ”incidenter” registrerade. Ibland orkar Shneur inte anmäla alla trakasserier han utsätts för på grund av att han är jude.

– Orden och att folk spottar efter mig är obehagligt. Men det som skrämmer mest är hatet som syns i människornas ögon, i ögonen på dem som vill ont. Jag har ingen aning om var deras gräns går någonstans, hur långt de kan gå.

Han påpekar att hatet inte är riktat mot vad han gjort eller inte gjort, vad han sagt eller inte sagt, vad han tror eller inte tror. Hatet beror på att han är jude och han ser det som ett angrepp mot sitt innersta väsen, sin grund som människa.

Både Shneur och hustrun, född i Frankrike, är uppvuxna inom den ortodoxa rörelsen Chabad. Dess syfte är att stärka judars identitet runt om i världen. Shneur berättar att rädslan finns även när han inte blivit utsatt på ett tag, när det inte hänt något på flera veckor. Han känner att han inte kan promenera runt på Malmös gator i lugn och ro.

I sin svarta rock, sitt karaktäristiska svarta skägg och med kippan på huvudet märks Shneur när han rör sig ute på stan. Nyligen kom två ungdomar fram och viskade ”jew” åt honom när han var inne i ett köpcentrum med barnen. Sedan gick de unga männen skrattande sin väg.

– Barnen börjar bli så stora att de undrar varför andra vuxna kan säga sådana saker till mig.

Varför finns det ett sådant hat mot dig och judar i Malmö?

– Det handlar om ren antisemitism, om ett rent judehat. I en diskussion kan jag acceptera kritik som riktas mot till exempel den politik som staten Israel står för, även om jag inte skulle hålla med kritikerna. Men här handlar det om personer som inte drar en gräns mellan politik och religion.

Vilka uttrycker detta hat?

– För det mesta är det unga muslimer och det borde ingen blunda för. Det är tragiskt att det ska vara så, att hat ska frodas i religiösa kretsar.

Runt om i landet vittnar muslimer om att de utsätts för hat och hot. Islamofobin tycks utbredd på många håll och i många grupper. Shneur Kesselman vill inte uttala sig om huruvida det är skillnad på hatet mot judar och hatet mot muslimer.

– Jag kan bara säga att vi judar inte hatar muslimer, och skulle inte komma på tanken att trakassera ­eller hota människor som har en annan tro.

Under senare år har hatet mot ­judar blivit en oönskad del i bilden av Malmö. För två år sedan genomförde Israel bombangrepp mot mål i den palestinska Gazaremsan. Under en stödmanifestation för Israel blev deltagare med svenska och israeliska flaggor i händerna attackerade med ägg, glasflaskor och raketer. Därefter jagades många av dem bort av motdemonstranter som ropade ”jävla judar”.

Vilken skuld har Israels politik mot palestinier för hatet mot judar?

–  Jag vill inte uttala mig i politiska frågor och om vad som sker i Israel. Men varför ska jag bli hotad och trakasserad för det som sker i Mellanöstern?

Varifrån tror du att hatet kommer?

– Uppifrån, från ledarna, men också inifrån. Jag tror att alla människor har en god och en ond sida. Och därför handlar det om att ta kontroll över denna mörka och onda sida inom oss. Hatet kan utvecklas av personer som vill göda det, men från början finns det inom var och en av oss.

– För mig handlar det hela tiden om att styra mina känslor och min hjärna. Det tror jag är en väg att undvika att bli hatisk.

Hatar du aldrig?

– Det brukar jag inte göra. Dagar när jag känner mig trött kan det vara lättare att irriteras, men det är en lång väg till hat.

– Om jag i stunden förlorar mig och skulle kunna börja bli arg på någon eller något, som dem som kastar glåpord efter mig, försöker jag medvetet styra undan sådana känslor. Det brukar fungera. Man skulle kunna säga att det behövs en stoppsignal i huvudet.

Hur kan hatet i Malmö stoppas?

– Det är en svår fråga. Föräldrarna har huvudansvaret för de värderingar som de uppfostrar sina barn utifrån, sedan tycker jag att våra politiker och skolor också har en mycket viktig roll i det här. Men tyvärr verkar hatet vara så pass utbrett här i Malmö att det inte kommer att vara lätt att stoppa det.

Är lösningen mer kunskap?

– Kunskap är säkert en viktig faktor. Men vi ska inte glömma att många som hatar också är kunniga. De som ledde utrotningen av miljoner judar i Tyskland och andra länder under andra världskriget var ofta välutbildade. Läkare, präster, filosofer ... många med mycket kunskap deltog och stödde denna politik. Kunskap är inget vaccin mot hat, det kan faktiskt också leda till ökat hat.

– Hatet är här för att stanna eftersom det är en del av den mänskliga naturen. Men var och en har ett stort ansvar för att inte tillåta det onda inom sig att komma till uttryck, och att motverka tankar och känslor som är kopplade till hat. Det kan vara en del av lösningen för att minska hatet i världen.

Shneur Kesselman

Ålder: 32 år.
Familj: Hustru och tre barn.
Bor: I centrala Malmö.
Bakgrund: Född i New York och uppvuxen i Detroit. Utbildad till rabbin (judisk präst) och aktiv inom den ortodoxa organisationen Chabad som arbetar för att stärka judars religiösa identitet.
Gör: Är rabbin i Malmö.

Hatbrott

Förra året förekom hatbrottsmotiv i cirka 5 140 polis­anmälningar i Sverige. Vanligast är det med främlingsfientliga eller rasistiska motiv i samband med denna typ av brott, men även religiösa motiv förekommer.

Hatbrott är när någon utsätter en dennes etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet. Internationellt råder en enighet om att händelsen, själva brottet, beror på bristande respekt för mänskliga rättigheter.

I en tiondel – drygt 550 fall – av de hatbrott som anmäldes i fjol förekom antireligiösa motiv, till exempel islamofobi eller antisemitism.
För samtliga hatbrott är det vanligt att offren utsätts i hemmet, på arbetsplatsen eller allmänna platser som på torg eller i en park.

Av samtliga hatbrott som anmäldes 2009 hade knappt en tiondel (8 procent) klarats upp till den sista mars i år. Antireligiösa brott är svårast att klara upp.

Källa: Brå