Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

”Konspirationsteorier ska kritiseras – fast ödmjukt”

Rasmus Fleischer är forskare i ekonomisk historia och tror att människor som inte vill acceptera slumpen lättare faller för konspirationsteorier.
Rasmus Fleischer är forskare i ekonomisk historia och tror att människor som inte vill acceptera slumpen lättare faller för konspirationsteorier. Foto: Eva Tedesjö

Är världen verkligen vad den ser ut att vara? Eller döljer sig massor av konspirationer under ytan? Människors ovilja att acceptera slumpen är en bakgrund till konspirationsteorier, menar forskaren Rasmus Fleischer. Men motiven till att teorierna sprids kan också vara ideologiska, politiska eller kommersiella.

Tanken på konspirationer är lika gammal som civilisationen och visst förekommer hemliga sammanslutningar och dolda agendor. Men konspirationsteorier är ofta produkter av tankemönster som går igen genom historien, snarare än verkliga hot.

Rasmus Fleischer, forskare i ekonomisk historia, tycker att det är viktigt att skilja mellan å ena sidan enskilda konspirationsteorier och å andra sidan det som brukar kallas ”konspiracism”.

– Konspiracism är en världsåskådning där man bygger upp föreställningen att världen består av en mängd konspirationer, säger han.

Människor som representerar synsättet upplever att konspirationer lurar bakom varje hörn. En konspiration liksom hakar i nästa, och till slut bildas en hel väv av konspirationer, som alla hänger samman.

Konspiracism har en lång historia och är traditionellt djupt sammanflätad med antisemitismen. En känd konspirationsteori är Sion vises protokoll, ett dokument som ansågs vara ”beviset” för att judar planerade att ta världsherraväldet. Redan på 1920-talet kunde man dock bevisa att Sion vises protokoll var en ren och skär förfalskning och att ursprunget var en satirisk pamflett riktad mot Napoleon III. Trots det finns det fortfarande människor som tror på det.

Inom dagens nynazism florerar en stor mängd konspirationsteorier, menar Rasmus Fleischer. Men i dag tar också många aktiva konspirationsteoretiker eller ”sanningssökare” avstånd från antisemitism. Inom både new age-rörelsen och den väckelsekristna rörelsen förekommer en hel del konspiracism.

En konspirationsteori som fått starkt fäste är att läkemedelsindustrin skapar vaccin för att göra oss sjuka. Bland många vaccinationsmotståndare råder föreställningen att vaccin bland annat orsakar astma, och genom att lura människor att vaccinera sig säkrar läkemedelsföretagen sitt kundunderlag för astmamedicin.

Andra konspirationsteoretiska föreställningar är att vi utsätts för strålning, inte bara från mobiler utan även från vanliga trådlösa nätverk. Strålningen sägs orsaka cancer och neurologiska skador, men det finns sätt att skydda sig, genom olika produkter som specialkalsonger och sängkläder med invävda metalltrådar.

– Många gånger finns det rent kommersiella intressen hos dem som sprider konspirationsteorier om exempelvis läkemedelsföretag, säger Rasmus Fleischer. Den som säljer alternativmediciner och kosttillskott vill naturligtvis misstänkliggöra den traditionella marknaden för att locka till sig kunder.

Andra motiv till konspiracism, menar Rasmus Fleischer, är förmodligen rent existentiella. I samband med att man lanserar konspirationsteorier beskriver man ofta en värld som är i kris och upplösning.

–  Det här rör sig om människor som har svårt att godta existensen av slumpen, säger Rasmus Fleischer. De har svårt att acceptera att strukturer som uppstår i vårt samhälle inte uppfunnits av enskilda personer, utan att de är produkten av en historisk utveckling. Kapitalismen är en sådan struktur, som i själva verket utvecklats historiskt men som tillskrivs enskilda individer med onda avsikter.

Men går det att hitta en minsta gemensam nämnare för konspirationsteorier?

– Många konspirationsteorier är oerhört influerade av det politiska klimatet i USA i dag, säger Rasmus Fleischer. Här finns en stark närvaro av den kristna evangelistiska tanken på apokalypsen, den berättelse vi hittar i Johannes uppenbarelsebok. Det finns starka strukturella kopplingar mellan konspirationsteorierna och den apokalyptiska tanken om hur jorden går mot den yttersta dagen, och tanken på en falsk Messias som uppenbarar sig men som måste avslöjas.

Andra tydliga drag är att konspirasicmen demoniserar en ståndpunkt och okritiskt idealiserar en annan. Exempelvis framhålls ofta fördelen med alternativa mediciner till förmån för den etablerade medicinen. Ett annat exempel är hur småföretagandet och den ekonomiska småskaligheten framhålls som ett ideal, medan bankväsendet demoniseras.

En annan sak som ofta är utmärkande för konspirationsteorier är en extrem fixering vid ”fakta”.

– Om man pratar med någon som är övertygad om att händelserna 11 september 2001 iscensattes av Vita huset, så kommer man att få så mycket fakta kastad på sig att man inte har en chans att ta ställning, säger Rasmus Fleischer. Men dessa fakta är hämtade från vitt skilda håll och sätts inte i ett sammanhang, och analyseras inte systematiskt.

Fyller konspirationsteorier någon funktion i ett samhälle?

– Man ska vara försiktig med konspirationsteorier och jag tycker att man ska skärskåda och kritisera dem. Men kritiken ska utformas konsekvent och ödmjukt. Och jag tycker att konspirationsteorier ska ses som symtom på något.

För det kanske inte är orimligt att det finns en misstro mot exempelvis läkemedelsindustrin, menar Rasmus Fleischer. Att det finns en massa kvacksalvare som kan saluföra verkningslösa naturpreparat genom att hävda att läkemedelsindustrin konspirerar mot människor beror kanske på att delar av läkemedelsindustrin faktiskt är väldigt problematisk.

– Egentligen, säger han, är ju konspirationsteorier lika legitima som vilka andra teorier som helst. De kan vara falska, men ibland visar de sig vara sanna. Det stora problemet med dem är egentligen att de brister i sin samhällsanalys, förbiser komplexiteten.