Insidan

”Kött en symbol för status och makt”

Mångmatsysslaren Lotta Lundgren känd från tv-programmet ”Landet Brunsås” ger absolut inga kostråd.
Mångmatsysslaren Lotta Lundgren känd från tv-programmet ”Landet Brunsås” ger absolut inga kostråd. Foto: Eva Tedesjö
Lotta Lundgren är fascinerad av mat. Hon älskar att laga den, äta den och prata om den. Men det verkliga skälet till Lottas intresse är att vår inställning till maten säger så mycket om vilka vi är.

– I själva verket är jag nog intresserad av människor, säger Lotta Lundgren. Genom maten kan vi filtrera och analysera oss själva och vårt samhälle. Vi är så lätta att läsa genom vårt sätt att äta och förhålla oss till mat.

Det är också därför Lotta med ett passionerat intresse följer de matdebatter som förs i medierna och som gör att hon har funderat en hel del över varför kost och kosthållning väcker så mycket känslor.

– Egentligen är grundfrågan: Varför är det så viktigt vad omgivningen äter för mat? Varför vill vi att andra människor ska äta som vi och tycka som vi? För i grund och botten är ju ätandet en privat angelägenhet.

Matdebatterna avlöser varandra och de senaste åren har kontroverserna kretsat mycket kring lchf-kosten som ställts mot de kostråd som Livsmedelsverket ger. Lotta tycker att den debatten är en klassisk avspegling av samhället.

– I ena ringhörnan sitter Livsmedelverkets dietister som tycker att man ska äta enligt tallriksmodellen och i andra hörnan sitter nyfräls­ta förespråkare för lchf-dieten. Det är det gamla, lite präktiga och tantdominerade kostetablissemanget mot det nya, fartiga köttgänget där alla har en bok att sälja.

Eftersom människor är olika finns det inget kostråd som stämmer för alla, menar Lotta.

– Det enda vi med säkerhet kan säga är att det kommer nya dieter och kostråd hela tiden – alla kostråd blir så småningom daterade och ersätts av nya. Ju mer specifika kostråden är, desto snabbare blir de omoderna.

Att maten och kosten bär på en stark symbolik är en av förklaringarna till att den väcker så mycket känslor.

– Ta kött och fett, till exempel. Historiskt är det överklassens och de rikas mat, medan bonde- och underklass livnärt sig på mjölmat och rovor. Vi ska inte inbilla oss att det inte påverkar vår syn på mat i dag. Kött är vårt högstatuslivsmedel. Vi bjuder hellre på en fläsk­filégryta gjord på dansk industrigris för 49:90 kilot än på en linsgryta. Att kunna bedöma färg och marmorering på en biff ger status, att servera sina barn pannkaka till middag gör det inte.

Köttet symboliserar också makt, kraft och manlighet, och Lotta tycker att debatten om kött kan jäm­föras med den som handlar om könsmaktsordningen.

– Energin i konflikterna är ungefär densamma. Titta på debatten som uppstod när rörelsen ”En köttfri måndag” försökte lansera att storhushållen skulle servera vegetariskt en dag i veckan. Då var det många som blev provocerade. Här ska inga grönsaker kvoteras in, här behövs inga vegetariska pekpinnar, ingen ska ifrågasätta vår köttnorm!

Att försöka kvotera in vegetariskt en dag i veckan var som att försöka kvotera in kvinnor i företagsstyrelser, tycker hon. Om grönsakerna ska in så ska de in på sin egen kompetens. Lämpligheten i att ha djur på tallriken alla dagar i veckan ifrågasattes inte alls.

Kosthållningen delar upp männi­skorna i grupper med stark sammanhållning inåt och gemensamma fiender utåt. Lchf-anhängare har kostetablissemanget som gemensam fiende, medan veganer pekar ut köttindustrin som sin huvudfiende, säger Lotta.

– Men människan har visat sig vara en extremt anpassningsbar varelse som kan leva av lite vad som helst. Inuiterna har traditionellt levt av en kost som i huvudsak bestått av späck och kött. Det klarade de sig bra på.

– På andra platser har man överlevt enbart på vegetabilier. Där­emot är det förmodligen onaturligt att sitta stilla så mycket som vi gör i dag.

Lottas sätt att förhålla sig till mat är ganska okonventionellt. Hon gillar kontraster och på omslaget till den egna kokboken syns hon i en elegant aftonstass, medan hon i handen håller en blodig lammstek.

– Man måste röra om lite i strukturerna, de är alldeles för stela. Men – och det får du gärna skriva – jag ger inte kostråd. Du får aldrig ett kostråd av mig. Jag håller inte på med kost.

Lotta Lundgren

Gör: Matskribent och programledare.

Familj: Mannen Martin, barnen Måns, 5, och Mimi, 4 år.

Bor: Gröndal, Stockholm.

Ålder: 41 år.

Bakgrund: Efter många år som framgångsrik copywriter sadlade Lotta om, startade en matblogg och skrev en kokbok. Programledare för ”Landet Brunsås” i SVT.

Aktuell: Nu i mars börjar Lotta spela in en ny serie matprogram på SVT tillsammans med Erik Haag. Bakom produktionen står Karin af Klintberg. Samtidigt skriver Lotta på en väldigt annorlunda bok om matlagning.

Äter helst: Olika varje dag.

Äter ogärna: Pastasallad.

Bästa mat­minne: Limp­mackan med mildost och paprika som man fick på BB efteråt.