”Lättare tappa fotfästet nära makten”

Bild 1 av 4
Annie Johansson och Fredrick Federley (C) diskuterar FRA-lagen. Foto: Bertil Ericson
Anna Sjödin var ordförande under en turbulent tid i SSU. Foto: Janerik Henriksson
Partiledaren Lars Leijonborg och parti­sekretaren Johan Jakobsson på en presskonferens om FP:s dataintrång. Foto: Claudio Bresciani
FRA-lagen, stridigheterna inom SSU och dataintrånget i valrörelsen 2006 är centrala i Torbjörn Nilsssons bok om livet i och runt riksdagshuset. Foto: Henrik Montgomery
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Maktspel, valfusk, narcissism. Den föga smickrande bilden av politikernas dolda liv tecknas i en ny bok. Vad säger de unga politikerna Gustav Fridolin och Luciano Astudillo – hur har de på­verkats av makten?

Maktspel, valfusk, narcissism. Den föga smickrande bilden av politikernas dolda liv tecknas i en ny bok. Vad säger de unga politikerna Gustav Fridolin och Luciano Astudillo – hur har de på­verkats av makten?

Boken ”De omänskliga” av journalisten Torbjörn Nilsson har väckt stor uppmärksamhet även utanför den politiska världen. Så här börjar han sin skildring:

”Sverige styrs från en ö. Riksdagen är isolerad, rent fysiskt. I fästningen bakom vallgrav och huggen granit barrikaderar sig de folkvalda. Den här boken handlar om livet på den ön.”

Annons:

Torbjörn Nilsson menar att i politiken blir det vackraste och det fulaste hos människor synligt. Självförsakelsen, uppoffringarna för att skapa ett bättre liv åt andra framträder samtidigt som knivhuggen och sveken.

Hösten 2002 blev Gustav Fridolin landets yngste riksdagsman någonsin och spåddes en lysande framtid i politiken. Därför väckte det uppståndelse när han hoppade av efter en mandatperiod.

– Mycket av det i boken känner jag igen mig i. En del politiker fastnar och börjar se sitt engagemang som en möjlighet att skapa en trygg försörjning livet ut. För dem blir politiken en karriärmöjlighet – och på sikt är det ett hot mot demokratin, säger Gustav Fridolin.

Han får medhåll av Luciano Astudillo, som sitter i riksdagen sedan 2002.

– Risken att fastna innanför Riksdagshusets tjocka väggar är stor. För mig är det viktigt att hämta näring i mötet med andra människor, både de som valt mig och de som har en annan politiskt uppfattning. Jag måste vårda mina relationer utanför politiken. Annars är det lätt att tappa fotfästet som människa – och politiker.

I ”De omänskliga” hänvisar Torbjörn Nilsson till den amerikanske statsvetaren Harold D Lasswell som hävdat att politiker har ett extra stort bekräftelsebehov, en stark narcissistisk läggning.

Gustav Fridolin tycker inte att det finns fler narcissister bland politiker än bland till exempel journalister. Ett allvarligare problem, enligt honom, är att alltför få vågar lämna politiken för att göra något annat eller kanske ta en paus. Många vågar inte heller rösta mot partilinjen utan hukar sig när partipiskan viner, säger han.

Luciano Astudillo menar att politik ytterst handlar om att få genomslag för sina idéer och tankar. Och då är det viktigt att synas i medierna.

– Är man med i teve eller nämns i en nyhetsartikel uppfattas det ofta som en framgång. Det blir också en form av självbekräftelse. Ja, det känns bra att få fram sitt budskap och att vara uppmärksammad. Samtidigt är det minst lika viktigt är att möta och lyssna på väljarna. Om för mycket tid går åt till att ”spegla sig” i medierna kan det bli farligt.

Gustav Fridolin menar att det finns en uppenbar risk att politiker skapar sig en egen verklighet inom Riksdagshusets fyra väggar.

– De glömmer hur de väljare som de representerar faktiskt lever sitt liv. När jag suttit fyra år i riksdagen var jag rädd för att växa fast i plenisalens stolar och därför bestämde jag mig för att göra något annat, berättar Gustav Fridolin.

I dag har Luciano Astudillo sambo och en åttaårig dotter från ett tidigare förhållande. Men under några år blev det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU allt i Luciano Astudillo liv – på gott och ont. Hans familj hade flyttat till Chile och han hade återvänt ensam till Sverige.

– Jag hade förlorat kontakten med flera vänner under tiden i Chile och umgänget i SSU kom att betyda mycket – jag firade till och med jul tillsammans med vännerna där. Ett så ensidigt liv är naturligtvis inte bra i längden.

– Ju mer engagerad man blir des­to svårare kan det vara ett hålla kvar vid sin politiska grunduppfattning. Det är lätt att snegla på vad partiet tycker och vad partikamraterna vill. Därför är det aldrig bra att ägna sig åt politik dygnet runt även om man är riksdagsman.

Korrumperar politiken?

– Jag skulle snarare vilja säga att makt riskerar att begränsa synfältet. Ju närmare makten man kommer, desto lättare är det att tappa fotfästet. Jag röstade nej till EMU och många viskade i mitt öra att det skulle äventyra mina karriärmöjligheter inom socialdemokratin, svarar Luciano Astudillo.

Han tycker att Fredrik Reinfeldts ledarstil förändrats under åren som statsminister.

– Tidigare kritiserade han Göran Persson för att vara maktfullkomlig och arrogant. Nu börjar han mer och mer likna Persson och har tillägnat sig en liknande ledarstil som föregångaren. Det tycker jag är intressant, makt påverkar.

Gustav Fridolin säger att för inte så länge sedan var fyra av tio svenskar med i ett parti – i dag är det bara tre av hundra som betalar medlems­avgift till ett parti.

– När många var med i partierna fanns ett vakande öga på de förtroendevalda. I dag är det en liten krets som bestämmer vilka som lägger fast politiken och vilka som ska representera partiet.

Under de senaste åren har Gustav Fridolin studerat, arbetat som journalist och undervisat på en folkhögskola. Inför hösten val ställer han dock upp för att åter försöka knipa en riksdagsplats.

– Men som pensionär vill jag inte sitta och minnas att jag endast sysslat med politik. Det är en liten fara i mitt liv. Den stora och allvarliga faran är att yrkespolitiker fattar beslut som inte är förankrade i människors vardag. Vi måste därför ha fler arbetare, lärare, undersköterskor och många andra i politiken.

– Om jag börjar göra misstaget att se politiken som en karriär­väg skulle säkert jag också riskera att tumma på mina värderingar för att få vara kvar i det politiska finrummet. Det vill jag se upp med.

I ”De omänskliga” nämns till exempel fiffel med röstsiffror. Har ni fuskat någon gång inom politiken?

– Inte vad jag kan påminna mig, svarar Gustav Fridolin.

– Nej, inte fuskat. Någon gång har jag nog trampat lite snett. Det har skett i alla partier, i alla männi­skors liv, säger Luciano Astudillo.

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

mattias-karlsson-500
Foto:TT

 ”Överger sin roll som opposition”. Misstroendeförklaring mot Löfven. 58  20 tweets  38 rekommendationer  0 rekommendationer

 Reaktioner på uppgörelsen: ”Mycket bra jobbat.” 14  7 tweets  7 rekommendationer  0 rekommendationer

  Så fungerar det. Uppgörelsen steg för steg. 22  5 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

 På zoo. Sällsynt vit tiger fick ovälkommet sällskap i buren – och förlorade livet.

vittiger144
Foto:AFP

 Nya tåg på plats. SJ utmanas på sträckan Stockholm-Göteborg. 6  4 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
shabab144
Foto:AP

 Gick själv till polisen. Hade ett pris på sitt huvud värt 22 miljoner kronor. 5  2 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: