Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Mannen kämpar i sin nya roll

Erik Helmerson har skrivit boken ”Den onödige mannen” (Norstedts). ”Kvinnor har genom alla tider känt sig otillräckliga. Men kanske inte lika ’onödiga’ på samma sätt som romanens huvudperson”, säger han.
Erik Helmerson har skrivit boken ”Den onödige mannen” (Norstedts). ”Kvinnor har genom alla tider känt sig otillräckliga. Men kanske inte lika ’onödiga’ på samma sätt som romanens huvudperson”, säger han. Foto: Lars Lindqvist
Vad ska vi ha mannen till? Det diskuteras just nu intensivt i debattprogram, tv-serier och böcker. Mannen riskerar att bli ”onödig”, menar författaren Erik Helmerson. ”Mannen har aldrig haft så många möjligheter som i dag”, säger mansforskaren Niclas Järvklo.

Dagens man har en större frihet att utforma sitt jag och tillgång till en bredare palett. Men den här friheten skapar också en osäkerhet. Kraven på förändring omfattar många fler män i dag än på sjuttiotalet.

Det menar journalisten och författaren Erik Helmerson som skrivit romanen ”Den onödige mannen”.

– Fler män måste med på det här förändringståget vare sig de vill eller inte. Det är därför mansrollen diskuteras så mycket just nu.

Erik kommer till vårt möte på en knallröd vespa som han parkerar utanför Café Gateau i sin egen villastad Enskede. Han har stora likheter med sin huvudperson Peter som tycker att han som man borde vara duktig på jobbet, en bra pappa, attraktiv, kunna försvara sig och sin flock fysiskt. När han inte klarar av det drabbas han av våldsamma underlägsenhetskänslor och undrar varför han finns.

Är det så den 43-årige författaren känner?

–  Jag kan ju leva mig in i Peters situation. Till exempel i hans rädsla för våld som jag tror många män bär på. Sedan är det en cocktail av individuella kombinationer.

Erik drar sig till minnes en händelse när hans fru och dotter var i en simhall och hamnade i konflikt med ett gäng stökiga tonåringar.

– Om jag varit där hade jag förmodligen inte vågat ingripa. Och om jag gått emellan hade jag, precis som min romanfigur, förmodligen hamnat i en ännu värre situation.

Kvinnor har genom alla tider känt sig otillräckliga. De ska vara unga, sexiga, framgångsrika, duktiga på jobbet och hemma. Men kanske inte lika ”onödiga” på samma sätt som romanens huvudperson. Erik menar att mansrollen ofta ställs på sin spets när man bildar familj.

– Jag kände så när mina döttrar var små. Om någon slog sig ropade de bara på mamma. Men hallå, jag är här, vad ska ni ha mig till? Nu vet jag att alla ungar har en mammafas och att det inte är fel på mig.

Under småbarnsåren driver stressen ofta in föräldrarna i ett sorts lågintensivt krig. Då händer det att småsaker får för stora proportioner och används som vapen.

– Man få kommentarer som att ”så där går det om man går på fotboll, barnen kommer till mig”.

Men kan det inte ligga något i det, att du valde fotbollen före barnen?

– Det är så typiskt att du ställer frågan på det sättet. Ja, jag går på fotboll. Alla mår bättre om båda föräldrarna skapar fönster för sig själva och inte alltid svävar som trollsländor över sina barn.

I romanen låter han någon säga att kvinnor är familjens ”regissörer”. Det är en utgångspunkt som ständigt diskuteras.

– Mannen tar ofta ett steg tillbaka när han bildar familj, säger Erik och beskriver det som att kvinnor han känner genomgått en sorts ”metamorfos”.

– Från att kanske ha varit värsta partytjejerna är det som om de försvunnit in genom en dörr och kommit ut på andra sidan som fullfjädrade projektledare, home-stagare och familjens överhuvud. Männen i min omgivning har inte gått in genom samma dörr.

– Det är hon som fattar beslut om middagsmaten, stora lån och renoveringsprojekt. Kvinnan kan säga att nu behöver familjen ytterligare ett rum. Är det så? Undrar mannen. Ja! Säger hon.

Konflikterna bottnar ofta i att ett par nöter hårt på varandra under småbarnsåren. Lösningen är inte mindre jämställdhet utan att minska vardagsfriktionen, till exempel genom att man är mer tillåtande mot varandra, menar Erik.

En klassiskt dilemma han sett på nära håll är hur båda kommer hem. Han sätter sig för att varva ned framför tv:n. Hon ser en odiskad kopp i bokhyllan och en filt på golvet. Hon säger att de måste fixa till det och han säger att det inte behövs.

– Har hon så låga trösklar att hon borde ta bort kaffekoppen själv? Eller beror hennes trösklar på att hon har präglats av att relationen inte är jämställd? Det beror naturligtvis på vem du frågar.

Trots att ämnet för boken är kontroversiellt har han inte fått så starka reaktioner.

– Jag trodde fler skulle säga: Jaså nu ska vi tycka synd om mannen, fast alla vet att det är kvinnorna som har problem. Men bara enstaka recensenter har tyckt så. Det är ju inte riktigt så enkelt som vissa säger att mannen alltid sitter på en gräddtårta. Mannen är sjukare, dör yngre och sitter i fängelse i större utsträckning.

Erik Helmerson

Ålder: 43 år.

Yrke: Författare och ledarskribent på DN.

Bor: Villa i Enskede, Stockholm.

Uppväxt: Bromma i Stockholm.

Familj: Fru och två barn, 9 och 16 år.

Från velourpappa till jämställdhetsbonus

1961 Eva Mobergs artikel ”Kvinnans villkorliga frigivning” i antologin Unga liberaler sätter en ny agenda där hon drog in mannens roll i jämställdhetsarbetet. Kvinnan kan aldrig göra karriär om inte mannen får ta ett större ansvar för hemmet, menade Moberg. Tidigare talades om ”kvinnofrågor” som om det bara handlade om kvinnorna.

1962 Kvinnlig slöjd byter namn till textilslöjd och 1969 slås det fast att den ska undervisas för både pojkar och flickor.

1970 Olof Palme plockar upp Mobergs tankegångar i sitt historiska tal i Washington, ”The Emancipation of man”, som trycks i Journal of Social Issues 1972. För första gången når idéerna att kvinnans frigörelse är beroende av mannens det politiska toppskiktet. Den politiker som hävdar att män och kvinnor ska ha olika roller i familjen ger intryck att vara från stenålder, sade Palme. Männen tog sina första stapplande steg in i förlossningssalen. Samtidigt varnades det för att sexlivet skulle ta skada och att han kunde svimma och ramla så illa att barnmorskorna fick ta hand om mannen i stället för mamman.

1974 Moderskapspenningen reformeras och blir den könsneutrala föräldraförsäkringen. Svenska män blir först i världen med att få rätt till betald ledighet för vård av sina barn. Några hundra män tar ut några enstaka dagar. Om kvinnan var hemmafru fick mannen inte vara pappaledig, Det ändrades 1985.

1976 Världsmästaren i tyngdlyftning, Hoa Hoa. i den första pappaledighetskampanjen. När han fick egna barn på åttiotalet sa han dock att han inte hade tid att vara pappaledig eftersom han drev restaurang.

1980 -talets början. Psykologer varnade för ”velourpapporna”. Pappor som var hemma med barnen under den första åren riskerade bryta den nödvändiga kontakten med mamman. Pappan skulle i stället vara en maskulin förebild. ”Den nya mannen” beskrev i nedsättande tonläge som den nya tidens farmödrar som tappat sin manlighet.

1982 Nils Uddenbergs bok ”Den urholkade fadern” sköt skrämskottet att männen riskerade att bli bortspelade med den nya tekniken med assisterad befruktning. Samtidigt försökte han lyfta fram de positiva aspekterna av manlighet.

1988 Begrepp som ”genus­system” och ”könsmaktsordning” dyker upp. Frivilliga insatser räcker inte, menade forskare som Yvonne Hirdman, i dag professor i historia vid Stockholms universitet. Män uppfostras att hålla fast vid makten och det behövs politiska styrmedel för att bryta de strukturella orättvisorna.

1990 Robert Blys banbrytande bok ”Järn-Hans”, om att mannen bör hitta tillbaka till sin urmachoman och samtidigt vara hemma och utveckla närheten till sina barn. I samma veva erbjuds pappor separata pappakurser där de lär sig bli kompetenta föräldrar med egna specifika kunskaper.

1995 Män får en egen, öronmärkt månads pappaledighet.

1998 Båda föräldrarna får automatiskt delad vårdnad vid en skilsmässa.

2002 Ytterligare en pappamånad öronmärks.

2007 Jämställdhetsbonus införs. De föräldrar som delar föräldrapenningen lika får mer i ersättning. Papporna tar i dag ut drygt 20 procent av den totala tiden.

2010 Värnplikten som bara omfattat män avskaffas.

Källor: DN och docent Roger Klinth, Linköpings universitet

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.