Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

”Medberoende kan förväxlas med medkänsla”

Foto: Lisa Mattisson

Att vara medberoende är ofta att leva med skam, och att ständigt skyla över och täcka upp. Sanna Lundell och Ann Söderlund som gjort dokumentärserien ”Djävulsdansen” har egna erfarenheter.

De senaste två veckorna har de känt sig förväntansfulla och en aning nervösa. I kväll visas det förs­ta avsnittet i deras redan uppmärksammade dokumentärserie ”Djävulsdansen” i SVT. Journalisterna Ann Söderlund och Sanna Lundell möter i tre program flera personer som varit medberoende – som levt med exempelvis en narkoman, alkoholist, spelmissbrukare eller någon som har haft ätstörningar.

– Vi vill skildra ett ämne som under många år kringgärdats av så många tabun, säger Sanna Lundell. Det har ansetts skamligt att leva med någon som har missbruksproblem, att hela tiden försöka täcka upp och skyla över så att omgivningen ska tro att allt är helt normalt i familjen eller förhållandet.

Ann Söderlund inflikar att det känts som om hon och Sanna öppnat ”dammluckor” när de närmat sig personer som är medberoende. Det visar enligt henne att behovet av att äntligen få berätta är stort. Hon tror också att de personer som kommer till tals i programmen utgör en promille av alla som lever eller levt i ett medberoende.

– Jag brukar säga att den som lever med en missbrukare har fått sin hjärna kidnappad. Allt liv kretsar kring den som beter sig självdestruktivt och det finns så lite utrymme för ett eget liv. Det egna välbefinnandet, såväl psykiskt som fysiskt, blir helt beroende av hur den personen mår.

Både Ann Söderlund och Sanna Lundell säger att de själva har erfarenheter av att vara medberoende, och att de på olika sätt försökt förstå de mekanismer som ligger bakom detta beteende.

– Min pappa Ulf är alkoholist och det är något han varit öppen med, fortsätter Sanna Lundell. Flera i min släkt har också haft stora alkoholproblem. Pappa blev nykter när jag var tio, men innan dess gick min barndom mycket ut på att försöka anpassa mig till mina föräldrars kaos. Pappa festade mycket, var ofta bortrest och mitt uppe i en skenande rock’n’roll-karriär. Mamma var medberoende och mådde sämre och sämre psykiskt, det slutade med att hon blev djupt deprimerad.

Ann Söderlund växte också upp i en släkt där alkoholen ställde till problem. Senare i livet har hon gått in i mer eller mindre destruktiva relationer, där hon satt sig själv på undantag för att den hon levt med måste ”skyddas”. Några fler detaljer vill hon inte nämna, ämnet är ännu för känsligt för flera av de berörda.

– Jag tror att våra egna erfarenheter gjorde att de som vi träffade under inspelningen av tv-programmen kände att de kunde lita på oss och att de därför vågade berätta ganska öppet om sitt medberoende. Det är också viktigt att betona att de vi intervjuade har bearbetat sina erfarenheter och inte är mitt uppe i ett skadligt medberoende, påpekar Ann Söderlund.

Idén har hon och Sanna Lundell burit med sig i tre år. De två vännerna upptäckte flera gemensamma beröringspunkter. I relationer hade de ofta tonat ned sin roll och mer brytt sig helt och hållet om partnern, som i flera fall haft en mer eller mindre uttalad missbruksproblematik.

– Medkänsla och medberoende kan förväxlas. Jag var tidigt en liten tjej som vill ta hand om och skydda allt: övergivna djur och fåglar, dagiskompisarna … och senare pojkvänner. Andras välmående blev viktigare, berättar Ann Söderlund.

Även Sanna Lundell har upplevt kärleksrelationer där hon inte mått så bra. Hon ville snabbt bli vuxen och flyttade tidigt hemifrån. Hon tyckte livet kändes härligt och fritt, men när hon skulle bilda familj fick hon flashbacks från sin egen barndom, säger hon.

– Jag var som instängd i en bur och ville bara ut. I hela mitt vuxna liv har jag kämpat med detta. Minnena från barndomen och livet med mina föräldrar som inte mådde bra finns där som en röd tråd genom mitt liv. Det har jag förstått efter många terapitimmar och anhörigmöten, säger Sanna Lundell.

Hon säger att det var hennes nuvarande särbo Mikael Persbrandt, som inte dolt sin beroendeproblematik, som fick henne att mer aktivt söka hjälp.

– Han rådde mig att ta kontakt med en anhöriggrupp för få samtala med andra med liknande erfarenheter. Jag har förstått att den som har någon form av beroende ofta förnekar att han eller hon över huvud taget har några problem. Alla fungerande relationer måste bygga på tillit, ömsesidig respekt och förtroende, säger Sanna Lundell.

Det första av tre program handlar om hur det är att växa upp med någon som missbrukar. Andra programmet handlar om den vuxna kärleksrelationen, om hur det är att leva med en missbrukare som man älskar.

Ann Söderlund talar om en normaliseringsprocess där den medberoende ofta försöker skyla över och skydda sin partner. När någon säger att du lever med en missbrukare och mår själv inte bra blir svaret ofta: ”Det kommer att bli bättre”, ”Han har lovat att sluta ...”

Sista och tredje programmet i serien handlar om hur viktigt det är att våga berätta. Ann och Sanna talar om att de vill visa att det alltid finns ett hopp och en utväg.

– Första steget är att våga erkänna att man är medberoende och att sedan söka hjälp. Det finns duktiga anhörigterapeuter runt om i landet och även anhöriggrupper på många håll. Jag fick själv stöd och mod i en sådan grupp, säger Sanna Lundell.

Men vad är då medberoende? Begreppet är omtvistat. En del forskare menar att det saknas vetenskapligt stöd för fenomenets existens, och att det även saknas en formell definition av begreppet. Andra hävdar att det visst finns ett vetenskapligt stöd.

En av dem som tidigt talade om medberoende var den amerikanska forskaren Melody Beattie. Hennes definition av begreppet lyder: ”En medberoende människa är en människa som har låtit en annan människas beteende påverka sig, och som är helt upptagen av att kontrollera denna människas beteende”.

– Jag tycker att det ligger mycket i den förklaringen och kan i dag se hur jag både försökt kontrollera mina föräldrars och partners beteende utan att inse att jag därmed förlorat en del av den jag är. Det viktiga måste vara att människor kan få hjälp att förändra sitt liv och sitt beteende i en positiv riktning, menar Sanna Lundell.

Hon och Ann Söderlund återkommer flera gånger under samtalet att den som är medberoende saknar en karta för ett normalt beteende.

–  Medberoende är ett ständigt krig där man är beredd på katastrofer, säger Ann Söderlund. På sikt är det väldigt tärande. På en medberoendevecka i fjol fick jag syn på tidigare beteendemönster i mitt liv som varit ganska negativa.

Sanna Lundell säger att det är en skillnad mellan att hysa medkänsla med en person som har svårigheter och att totalt gå in i den personens känslor.

– Och nästan bli ett med honom eller henne. För mig känns det som om jag bit för bit hackat bort den pansarrustning som hindrat folk från att se mig som den jag är och hindrat mig att visa vem jag är. Nu ligger fokus mer på mig och mina behov. Det var jobbigt att nå dit, men jag tror att det är den enda vägen för någon som har varit medberoende.

Fakta: Ann Söderlund

Ålder: 42 år.

Familj: Man och fyra barn.

Bor: Stockholm.

Gör: Journalist

Bakgrund: Hon har tidigare medverkat i bland annat TV3 och Sveriges Television. Har skrivit böckerna ”På smällen – från A till bebis” samt ”I huvudet på Ann”.

Aktuell: Med tv-serien ”Djävulsdansen”, tre program om medberoende och ”Det stora matlaget” (på SVT).

Fakta: Sanna Lundell

Ålder: 36 år.

Familj: Särbo och tre barn.

Bor: Stockholm.

Gör: Journalist.

Bakgrund: Har studerat religionsvetenskap och islamologi. Hennes blogg har omkring 30.000 läsare varje vecka. Har tidigare arbetat för TV3 med faktaprogram.

Aktuell: Med tv-serien ”Djävulsdansen”, tre program om medberoende.

Fakta: Medberoende

En del är kritiska mot be­greppet medberoende och menar att det inte finns vetenskapligt stöd för att kalla någon för medberoende. Andra hävdar att medberoende är ett tillstånd som kan drabba vem som helst som lever tillsammans med en missbrukare. Det kan handla om missbruk eller beroende av: alkohol, narkotika, spel, sex, internet, mat, shopping, träning och arbete.

Tillståndet kan även drabba personer som lever ihop med eller har någon i sin närhet med exempelvis psykisk ohälsa, kriminalitet eller våld.

Den medberoende anpassar sitt beteende och sin personlighet efter den som är beroende i hopp om att kunna hjälpa.

Den som är medberoende är oftast inte medveten om det. Tillståndet ökar gradvis ju mer individen anpassar sitt beteende personligt och känslomässigt.

Fakta: Tips på böcker

”Flodhästen i vardagsrummet” (Verbum). Den finske författaren, teologen och terapeuten Tommy Hellsten talar om att en familj där någon lider av alkoholism - eller en motsvarande företeelse - lever i ett hus med en flodhäst i vardagsrummet. Han belyser vad som händer med barn som växer upp i skuggan av en alkoholism, arbetsnarkomani, trångsynt religiositet, våld eller andra former av utsatthet. Enligt Hellsten inträffar medberoende då en människa som lever nära en mycket stark företeelse och inte förmår bearbeta denna företeelse så att hon kan integrera den i sin personlighet utan anpassar sig till den.

”Vuxna barn till alkoholister” (bokförlaget Robert Larsson). Den amerikanska forskaren och psykologen Janet Geringer Woititz beskriver de tretton karaktärsdrag, som enligt henne, är gemensamma för barn som vuxit upp i alkoholistfamiljer. Dessa drag stämmer även in på barn som vuxit upp i andra typer av dysfunktionella familjer (drogmissbruk, sexmissbruk, matmissbruk, spelberoende, arbetsnarkomani, religiös fanatism och liknande).

”Blåbärsmärsmaskinen” (förlaget Ruin). Är Nils Claessons berättelse om sin uppväxt och sin bild av fadern Stig ”Slas” Claesson. Det är det inte den traditionella skildringen av den folk­käre författaren och konstnären, utan en bild inifrån en familj där faderns missbruk styr och där kändis­skapet har en mindre tilltalande sida. Berättelsen handlar om den sprakande fasaden hos en omsusad författare och konstnär och om det som finns bakom den.