Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Insidan

”Medicinering av gamla är rena experimentverksamheten”

Yngve Gustafson är professor i geriatrik och forskar i psykisk ohälsa hos äldre.
Yngve Gustafson är professor i geriatrik och forskar i psykisk ohälsa hos äldre. Foto: David Dahlberg
Vanliga mediciner, som betablockerare och smärtstillande, kan orsaka depression hos riktigt gamla. Det kan också näringsbrist, sömnapné och kroniska urinvägsinfektioner göra, visar nya rön. Men de äldres depressioner är ett försummat problem, konstaterar äldreprofessorn Yngve Gustafson.

– Många äldre blir deprimerade av de mediciner de får. Nästan inga läkemedel är ordentligt utvärderade på gamla. Det gör medicinering av riktigt gamla till rena experimentverksamheten. Jag skulle vilja säga att felaktig eller onödig läkemedelsbehandling är ett av de största hoten mot en god ålderdom.

Yngve Gustafson är professor i geriatrik vid Umeå universitet och överläkare vid geriatriskt centrum vid Norrlands universitetssjukhus. Han är också huvudansvarig för det stora EU-finansierade forskningsprojekt i vilket en rad forskare under snart femton år kartlagt hälsan hos de allra äldsta (85+). Vart femte år har de gamla följts upp, och totalt finns nu uppgifter om närmare 2 500 personer i den databas som används för en lång rad studier.

En av studierna visar att hela 30 procent av de äldre över 85 år är deprimerade. Men bara hälften har fått behandling för sin depression.

– De gamla tar inte ordet depression i sin mun, de uttrycker sig inte så. De söker i stället för värk, sömn- och magproblem, ofta gång på gång. Och så får de värkpiller, sömnpiller och laxermedel som ofta bara förvärrar deras problem.

Av dem som ändå fått antidepressiva läkemedel visade sig mer än hälften fortfarande vara deprimerade.

– Ju äldre man är, desto sämre effekt har de. För de riktigt gamla är de ofta värdelösa. Däremot är antidepressiva mediciner den främsta anledningen till fallolyckor och höftfrakturer hos äldre, för att de ofta orsakar blodtrycksfall och yrsel.

I stället för att på rutin skriva ut läkemedel till äldre måste man, som läkare, ta reda på de bakomliggande orsakerna till depressionen, påpekar Yngve Gustafson. En sådan orsak kan vara de mediciner som skrivits ut för andra krämpor.

– Hos en del kan man faktiskt bota depressionen bara genom att rensa i läkemedelslistan. Det finns hundratals preparat som den gamla människans sköra hjärna är mycket känsligare för och som kan orsaka depression, till exempel vanliga anti-inflammatoriska me-del som Ipren, Voltaren och Diklofenak. Liksom betablockerare, neuroleptika, cellgifter, antihormoner, blodtrycksmediciner, digitalis och epilepsimediciner. Hos gamla multisjuka får till exempel 20–30 procent psykiska problem av vanliga ögondroppar mot grön starr.

Åldrandet i sig ger minskad njurfunktion, förändrad kroppssammansättning och en ökad känslighet för de flesta läkemedel. En femtedel av alla inläggningar på sjukhusens medicinkliniker orsakas av läkemedelsförgiftningar eller biverkningar. Och det kostar stora pengar, mer än 15 miljarder kronor per år.

– De flesta läkemedelsbiverkningar drabbar äldre människor. De är fullständigt onödiga och beror på att läkarna inte följer upp vad de gör. Behandlingen av en gammal människa kräver en helt annan noggrannhet och kontinuitet. Startar man en läkemedelsbehandling borde man vara skyldig att utvärdera effekten och biverkningarna. Och man måste se till hela människan, till både kropp och själ.

För det kan finnas fler dolda orsaker till depression, visar studierna av de riktigt gamla. Näringsbrist till exempel.

– 20 procent visade sig ha så dåligt näringsintag att de höll på att svälta ihjäl.

Brist på järn, B12 och folsyra kan orsaka depression. Dessutom får många gamla inte i sig tillräckligt med protein. Vilket dels gör att musklerna förtvinar men också att de får svårt att bilda serotonin, en signalsubstans som behövs för att motverka depression och ångest.

– Jag brukar förespråka mer choklad, som dels är sött och därför populärt, men som också innehåller mycket mjölkprotein och därmed massor med bra amino-syror som till exempel tyrosin, som kan beskrivas som förstadiet till serotonin.

Många gamla har också grav D-vitaminbrist, vilket inte bara ger ett skört skelett utan också har psykiska effekter.

– Det här studerar vi just nu och resultaten är inte färdiga. Men jag är övertygad om att D-vitaminbrist kan ha stora effekter på hjärnan.

Sömnapné, alltså snarkningar med andningsuppehåll, ökar risken för stroke och hjärtinfarkt, men också för depression. Dels för att man inte får någon bra sömn, men också för att andningsuppehållen ger syrebrist och höga nivåer av stresshormoner.

– Och det tål inte den ömtåliga, äldre hjärnan. Vi har sett hur depressionssymtom botats väldigt snabbt när människor fått behandling för sin sömnapné och därmed fått återställd nattsömn.

Forskarna har också sett samband mellan urinvägsinfektioner och depression. Ett samband som man tror har biologiska förklaringar.

– Vi vet i dag att samband finns mellan tandköttsinflammationer och hjärtproblem och mellan magsår och helicobacter-bakterien. På samma sätt tror vi att vanliga bakterier som orsakar urinvägsinfektion leder till bildning av ett inflammationsämne, kallat interleukin 6, som förs med blodet från urinblåsan upp i hjärnan och orsakar inflammation där. Vilket kan yttra sig som förvirring och depression. Gamla kvinnors ofta kroniska urinvägsinfektioner är därför ett mycket stort, men nonchalerat, hälsoproblem.

Hur depression och demens hänger ihop är ännu inte klarlagt.

– Demens leder ofta till depression. Samtidigt verkar det som om obehandlad depression ökar risken för att man ska drabbas av demens.

Stroke, hormonsjukdomar och rubbningar i ämnesomsättningen kan vara andra orsaker till depression. Samt förstås sociala och psykiska livskriser.

– Åldrandet i sig innebär en räcka förluster, av vänner och närstående, kanske av syn och hörsel. Man kan ju fråga sig varför inte alla riktigt gamla är deprimerade. Men så är det inte.

Av dem som inte var deprimerade i 85-årsåldern hade visserligen 25 procent utvecklat depression fem år senare, när de var 90.

– Men många blev trots allt inte deprimerade. De kunde vara hårt drabbade men tyckte livet var underbart ändå. De hade en känsla av sammanhang och mening med livet. Men vad som gett dem den inre styrkan att möta livskriserna behöver vi få veta mer om.

Av dem som var deprimerade vid 85 hade nästan alla, eller 80 procent, dött fem år senare. En depression sätter ner immunförsvaret, och studier visar att den som blir deprimerad efter en hjärtinfarkt eller en stroke löper stor risk att dö inom ett år.

– Därför är den stora utmaningen hur man ska kunna förebygga depression hos de riktigt gamla. Just nu undersöker vi hur fysiska och sociala aktiviteter kan skydda. Vi tittar på ensamhetens betydelse. Och en stor studie är på gång om effekten av fysisk träning. Den verkar väldigt löftesrik, fysisk aktivitet på äldreboenden tycks påtagligt kunna förbättra de gamlas psykiska välbefinnande.

Psykisk ohälsa bland äldre

Psykisk ohälsa hos äldre är lika vanligt som förkylning, fast långt mer allvarligt. Det konstaterar Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Han är forskningsledare för H70-studien, som i fyra decennier studerat hälsan hos 70-åringar och också specialstuderat 85- och 95-åringar. Studierna visar att depression ökar risken för framför allt stroke men också för andra hjärt-kärlsjukdomar.

Depression är också den viktigaste orsaken till självmord. Vissa har kroniska depressioner, andra tillfälliga på några månader. Ytterligare andra kan ha det han kallar för mikrodepressioner, på några få dagar - men på de dagarna kan de ta livet av sig, säger han i tidskriften Äldre i centrum.

Äldre väljer oftare en mer definitiv metod än yngre. Men de registrerade självmorden kanske bara är toppen av något större, tror Ingmar Skoog. För det kan också finnas ett mörkertal, till exempel vid singelolyckor i trafiken. Och den äldre som slutar äta och inte tar sina mediciner – är detta ett sätt att ta livet av sig?

Ensamheten är värst

Antalet äldre människor som söker sig till psykoterapi kommer att öka. Bland annat eftersom synen på att få psykoterapeutisk hjälp har ändrats.

Det menar Anna Hartmann, psykoterapeut, som träffar många äldre klienter – den äldsta är 92 år.

Återkommande problem är ensamheten, att inte behövas, sorg, förluster av personer, hälsa och oberoendet. Bland yngre äldre handlar det mycket om att yrkeslivet är slut och pensioneringen tar vid. Man är inte längre riktigt den man ar varit, och blir heller inte bemött och sedd på samma sätt. Kvinnor hittar dock lättare andra saker de engagerar sig i efter pensionen. Barnbarnen och kultur till exempel.

Källa: ”Äldre i Centrum” 1/2012.

Tidskrift om psykisk hälsa

”...hälsa är samma sak som fördragbart lidande”. Författaren och läkaren PC Jersilds definition av hälsa i tidskriften ”Psykisk hälsa” nr 1/2012. Han fortsätter: ”Ty vi har alla, särskilt vi äldre, en rad smärre åkommor och funktionsnedsättningar. Jag kan säkert ge mig själv ett tiotal diagnoser utan att anstränga mig. Men ingen av dessa inskränkningar rubbar min identitet, jag upplever mig trots vissa rispor i lackeringen som frisk och inte som sjuk.....Men förr eller senare blir vi - om vi inte dör knall och fall - gamla och allvarligt sjuka. Vi får infarkt, stroke, cancer, depression eller demens. Mer eller mindre plötsligt välter det vanliga livet över ända: jag brukar tala om ’den våldsamma ålderdomen’. Man kan inte säga att vi får en sjukdom, utan sjukdomen får oss.....”