Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Mobilvett, sorg och konsumism – Insidan tipsar om nya böcker

Har du svårt att sluta stressa fast du försöker? Retar du dig på andras mobilpratande? Vill du veta hur det kan vara att leva med en psykossjukdom? Insidanredaktionen har valt ut några av höstens läsvärda böcker.

Konkret om vardagsstress

Foto: En zebra som upptäcker ett hungrigt lejon reagerar snabbt och rusar därifrån. När den undkommit faran kan den slappna av, den står inte senare samma dag vid sitt vattenhål och ältar det som hänt, ”usch vad långsam jag har blivit, jag springer verkligen dåligt”. Zebran oroar sig inte heller för hur det ska bli nästa gång den möter ett lejon – och troligen inte heller över vad alla andra zebror tycker om den.

Exemplet med zebran tas upp i legitimerade psykologen Anna Bennich Karlstedts lilla bok ”Sjukt stressad” om hur man kan hantera stress i vardagen.

Människans stressreaktioner skiljer sig från andra däggdjurs. Att älta och oroa sig skapar stress. Vi människor kan tänka i gång vår stress, och därför räcker det inte alltid att enbart försöka hitta återhämtningstillfällen, till exempel vila en stund på soffan, skriver Anna Bennich Karlstedt: ”Om jag ligger på soffan och tänker på allt jag inte har hunnit med i dag eller allt jag måste göra i morgon och känner mig frustrerad över det, då är den stunden inte så mycket till återhämtning.”

I boken tar författaren kortfattat upp hur stress fungerar och vilka metoder som finns för att hantera den bättre, och ger många förslag på konkreta övningar. Hon beskriver bland annat hur man kan upptäcka och ersätta sina invanda ”stressbeteenden” som man ofta använder även när man inte har bråttom.

Många människor lever i extremt pressade situationer, som exempelvis arbetslöshet eller tärande oro för ett barn med särskilda svårigheter. Då krävs ofta mycket större resurser och insatser än tekniker i stresshantering, kort beskrivna i en bok, påpekar Anna Bennich Karlstedt.

Vett och etikett för mobilnördar

Foto: Många blir irriterade på andras mobilpratande, till exempel på bussen, medan andra inte störs alls – eller kanske till och med tycker att det är spännande att lyssna.

Att de flesta blir mer irriterade på mobilprat än på ett samtal där båda rösterna hörs har en förklaring, skriver socionomen Sven Rollenhagen i handboken ”Mobikett”. Enligt en studie handlar det om att vi bara hör halva samtalet och att vi då försöker lista ut vad den andra personen säger. ”Detta gör att vi omedvetet börjar lägga pussel för att förstå samtalet. Därmed lägger vi energi på något som vi egentligen inte är intresserade av, vilket skapar en frustration.”

Människor kan också bli störda av att utsättas för alltför mycket ”privat information”, skriver Sven Rollenhagen. ”Det känns obehagligt att känna sig påtvingad intima detaljer från andras liv.”

Sven Rollenhagen vill ge en nyanserad bild av mobilanvändandet och ifrågasätter begreppet ”mobilberoende”. Problemen ska ses som vett- och etikettfrågor, och som krockar mellan olika normsystem. Vi befinner oss i en brytningstid där den digitala världen integreras med vår gamla värld. Längre fram kommer dagens diskussioner säkert att vara ett minne blott, skriver han.

I boken intervjuar Sven Rollenhagen ett antal personer om deras syn på mobilanvändande. Han ger också sina egna bästa tips för att skapa balans i mobilanvändandet. Boken innehåller även en uppslagsdel med föreslagen ”mobikett” vid olika tillfällen, som på stranden, på bröllop, på begravning, på bio, i hissen, vid toalettbesök – och så förstås i kollektivtrafiken.

En ”blok” om livet med psykossjukdom

Foto: ”På ett sätt känner jag mig fri. Genom att vara öppen med min psykiska ohälsa kan jag vara mig själv hela tiden. Jag behöver inte dölja delar av mitt liv och jag kan skriva vad jag vill på nätet. Jag vägrar att skämmas.”

Så skriver Pebbles Karlsson Ambrose i boken ”Vid vansinnets rand”, som härstammar från hennes blogg med samma namn på 1177 Vårdguiden.

Pebbles Karlsson Ambrose har tidigare skrivit bland annat boken ”Jag vet inte var psykoser kommer ifrån” och i samband med det intervjuades hon på Insidan (2013).

Sedan ungefär tio år lever hon med en psykossjukdom, som innebär att hon haft återkommande psykoser och depressioner och hon har även haft maniska tillstånd. Hennes nya bok, som egentligen är en ”blok” eftersom den till stor del är en omarbetad version av bloggen, handlar ganska mycket om psykisk sjukdom och om psykiatrin, men också om väldigt många andra ämnen. I korta inlägg berättar hon om sin vardag och diskuterar frågor som exempelvis ”Är det sant att kvinnor snackar skit om varandra?”, ”Vansinnet i populärkulturen” och ”Är förälskelse ett psykostillstånd”?

Som många andra med psykisk sjukdom får Pebbles Karlsson Ambrose ofta höra åsikter om att hon äter medicin – mest från folk som inte vet något om hennes sjukdom: ”’Nej, jag tänker inte sluta ta piller’ säger jag. ’Jag tänker äta dem resten av livet.’ Det vet jag inte om jag kommer att göra, men om det är vad som krävs för att hålla vansinnet borta så gör jag det. Ibland blir jag verkligen arg. Jag vill typ lite kontrollerat slå folk på näsan. Om jag mötte en människa som trodde att han var Jesus, inte fan skulle jag rekommendera honom att äta fisk???”

Sorger och förluster är kärlekens baksida

Foto: Psykologen och psykoterapeuten Göran Gyllenswärd växte upp med en sex år äldre syster. När hon var bortrest skickade hon alltid vykort där det stod ”Till fotbollsproffset!”.

Så en regnig julikväll omkom systern Agneta i en trafikolycka, sexton år gammal. Hon som alltid skulle finnas där blev ett minne och en längtan.

Sorgen är kärlekens baksida. Det är en bister sanning, menar Göran Gyllenswärd i sin nya bok ”En bro till framtiden” (Libris förlag). I den går han igenom sorgens uttryck och sorgearbetets förlopp. Boken rymmer flera citat och andra korta texter eller dikter om sorg.

Göran Gyllenswärd har mött sörjande människor i hela sitt yrkesverksamma liv som psykolog. Under många år arbetade han på Rädda barnens centrum för barn och ungdomar i kris. Han har också varit verksamhetschef på Mottagningen för sörjande i Stockholm.

I förordet berättar Göran Gyllenswärd att han i vuxen ålder fick veta att hans mormor tagit sitt liv. Först efter att hans egen mamma avlidit i cancer fick han reda på vad som hänt. Plötsligt förstod han varför det inte gått att prata om mammans uppväxt, och att han därmed berövats en livsberättelse och en del av sin egen historia.

Förluster och förändringar präglar alltid våra liv, menar Göran Gyllenswärd. Och förluster som orsakar, smärta och sorg behöver ofta bearbetas, tänker han.

Själv saknar han saknar sin älskade syster Agneta och uppväxtplatsen där han var trygg. Han saknar och minns – men det gör inte ont längre.

”Det som en gång var kan få följa med in i framtiden”, skriver Göran Gyllenswärd i sin nya bok.

Marknadsföring riktad till hjärnan

Foto: ”Neuromarketing” handlar om hur neurovetenskapen kan användas i marknadsföringssyfte. Ju mer man förstår om hur hjärnan fungerar, desto mer effektivt kan man påverka människor i sin marknadsföring. Vanlig reklam håller på att bli omodernt. Neuromarketing vänder sig till omedvetna mekanismer.

Journalisten Katarina Bjärvall, som i två tidigare böcker skrivit om konsumtionssamhällets inverkan på människan, har gått en introduktionskurs i neuromarketing vid Handelshögskolan i Köpenhamn. Om det, och mycket annat, berättar hon i nya reportageboken ”Yes! Därför köper vi det vi inte behöver”.

I boken utgår Katarina Bjärvall från hjärnan och belöningssystemet, det som gör att vi får kickar och lustkänslor, bland annat av nya prylar. Här finns en viktig del av svaret på varför vi köper sådant som vi egentligen inte vill ha.

Bland många intervjuade i boken finns den svenske Nobelpristagaren Arvid Carlsson, farmakologen som fick priset år 2000 för sin upptäckt av signalsubstansen dopaminets betydelse. Dopamin spelar en viktig roll för belöningssystemet, och därför även för konsumtionssamhället. ”Men det gäller i alla andra sammanhang också”, säger Arvid Carlsson. ”Om inte dopaminet fanns skulle vi inte göra någonting.”

Hur kan vi sparka ut konsumismen? frågar sig Katarina Bjärvall i boken. Konsumismen har lierat sig med biologin, och fått oss att tro att det ligger i människans natur att konsumera, skriver hon. Men neurovetenskapen visar också att hjärnan är föränderlig och påverkbar. ”Människan har skapat konsumismen, då kan vi driva tillbaka den.”