Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Motstå din impuls att ”rätta” det tonåringen säger

Läkaren Charlotte Skoglunds tonårsdotter Nike har ofta vänner hemma.
Läkaren Charlotte Skoglunds tonårsdotter Nike har ofta vänner hemma. Foto: Emil Hammarstrom

”Vi som hade en så fin relation” och ”vad gör jag för fel?”. Föräldrar känner ofta oro för sitt tonårsbarn. Motiverande samtal kan förbättra förhållandena i familjen, menar läkaren Charlotte Skoglund.

Föräldrar vill nästan utan undantag sina barn väl. Men om de väljer att kliva in på ”vet-bäst-arenan” kan det gå riktigt snett i relationen med tonårssonen eller -dottern.

Överläkaren Charlotte Skoglund har själv fastnat i den fällan – trots att hon är specialist i psykiatri och dagligen möter ungdomar i sitt arbete.

– Min tonårsdotter Nike märker direkt när jag skärper mig och söker samtal i stället för att låta mig dras med i mina känslor av att vilja uppfostra henne och säga vad som är rätt eller fel.

I dag arbetar Charlotte Skoglund på vårdföretaget Cereb med utredning och behandling av barn och vuxna med adhd eller autism. Hon forskar också på Karolinska institutet.

När Charlotte tidigare var knuten till Maria ungdom i Stockholm mötte hon unga med missbruksproblem. Det är en grupp som kan vara särskilt svår att nå och som kan känna stort motstånd mot att förändra delar av sitt liv som gör oss vuxna oroliga.

– Så gick jag en kurs i motiverande samtal och där lärde jag mig mer om effektiva sätt att kommunicera än under hela min läkarutbildning. Alla kan snabbt lära sig mer om den här metoden, säger Charlotte Skoglund.

Nu, tio år senare, har hon skrivit boken ”Lyssnar din tonåring?” utgiven av förlaget Natur & Kultur. Medförfattare är psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz, som har bred erfarenhet i ämnet och har tidigare skrivit flera böcker om motiverande samtal.

– Ofta samtalar vi föräldrar med våra tonåringar på ett sätt som kan väcka irritation och motstånd hos dem, säger Charlotte Skoglund. När vi snarare borde möta dem med nyfikenhet och förståelse.

– Men tonåringar vet redan väldigt mycket om hur livet fungerar utifrån sitt eget perspektiv och det är lätt att hamna på olika barrikader, och i stället för att underlätta dialog skapa motstånd.

Läs mer: Vuxna borde inspireras av tonåringars kreativitet, tycker den amerikanske psykiatern Daniel Siegel.

Därför är det ofta inte särskilt fruktbart att börja argumentera, försöka motbevisa och tala om för tonåringar att de har fel, fortsätter Charlotte Skoglund.

– Det värsta som finns är att inta ett von-oben-perspektiv, och att inleda samtalet från en ”vuxenexpertnivå”.

För tonåringar handlar mycket om att hitta ett nytt sammanhang utanför familjen. Därför lyssnar de ofta hellre till kompisarna än till sina föräldrar när det gäller värderingar och till exempel synen på alkohol och andra droger.

Läxor, hushållsarbete, alkohol, droger, rökning, sociala medier, sömn, träning, hur länge man får vara ute, hänsyn till resten av familjen ... det finns många saker som kan leda till konflikter mellan föräldrar och deras växande barn.

– Det är därför så viktigt att skapa en fungerande relation till tonårsbarnet. Den ökande psykiska ohälsan hos ungdomar är också ett skäl till att stötta föräldrar att hitta en meningsfull och respektfull relation till sina barn.

– Ingen är bättre expert på sitt barn än mamman eller pappan. Men om ett barn har allvarliga problem så behöver naturligtvis hjälp och stöd utifrån kopplas in, påpekar Charlotte Skoglund.

Enligt henne och Liria Ortiz kan motiverande samtal underlätta kontakten mellan föräldrar och deras tonårsbarn.

Motiverande samtal är en metod som allt oftare används för att hjälpa människor att kunna förändra sina beteenden. Den används inom exempelvis psykiatri, socialt arbete, skolhälsovård och kriminalvård.

Det handlar inte om någon form av terapi utan är en metod för just samtal och kommunikation.

– Det unika med metoden är att den fungerar lika bra i professionella sammanhang som i vardagslivet. Därför kan den vara så användbar för till exempel tonårsföräldrar, säger Charlotte Skoglund.

Det värsta som finns är att inta ett von-oben-perspektiv, och att inleda samtalet från en ”vuxenexpertnivå”.

Enkelt utryckt bygger motiverade samtal på tre huvudprinciper:

• Att hjälpa den andra personen att hitta sin egen motivation till förändring.

• Att hålla tillbaka sin rättningsreflex, önskan att korrigera den andras åsikter eller uttalanden.

• Att förhindra att man väcker motstånd hos den andra.

– Särskilt de två sista punkterna är viktiga i ett samtal mellan en förälder och en tonåring. Jag har så många exempel på när det uppstått en ömsesidig förståelse i stället för en inflammerad konflikt, säger Charlotte Skoglund.

Ofta hörs tonårsföräldrar klaga över att deras barn aldrig lyssnar, att de saknar förmåga att ta till sig den vuxnes råd och förmaningar.

– Men tänk om det i stället beror på förälderns oförmåga att lyssna och kommunicera. I boken skriver vi att den hårda sanningen är att om vi vill att någon ska lyssna på oss behöver vi börja med att själva lyssna.

– Tonåringar kan uppleva snabba känslokast och det kan vara en orsak till att de ibland har svårt att lyssna, även om de vill. I alla lägen gäller det som förälder att visa att man är genuint intresserad av sitt barns tankar och åsikter.

Ett tips för att hitta en gemensam och jämlik plattform att samtala kring är att be tonåringen att lära mamma eller pappa mer om sociala medier, säger Charlotte Skoglund. Nio av tio unga mellan 15 och 24 år använder sociala medier varje dag.

– Tonåringar vet ofta mer än vi om hur det fungerar, och där kan den vuxna och tonåringen hjälpa varandra genom att byta roller för en stund. Den vuxna kan å sin sida hjälpa tonåringen att utveckla en inre kompass för att kunna möta faror och fällor på nätet.

Charlotte Skoglund påminner om att tonåren och de första åren som vuxen är fyllda av möjligheter och men också av risker. Mellan 15 och 25 år genomgår hjärnan en stor förändring. Humöret går upp och ner, och tonåringen har svårt att alltid inse konsekvenserna av sitt agerande.

Liknande förändringar i beteendet kan förekomma hos personer som mår psykiskt dåligt eller har problem med alkohol eller droger.

– Ibland kan det därför vara svårt att skilja beteendet hos en tonåring som försöker hitta sin nya roll och identitet från beteendeförändringar som är kopplade till just droger och psykisk ohälsa.

Charlotte Skoglund funderar kring hur föräldrar historiskt har sett på tonåren och de speciella behov och beteenden som kan uppstå under denna period i livet. Möjligen hade föräldrar i allmänhet tidigare inte alltid så stort fokus på att bygga upp ömsesidiga relationer till sina tonårsbarn.

– Mina föräldrar hyste så klart samma kärlek och omsorgskänslor för mig som jag känner för mina barn – men de hade inte den moderna kunskapen och forskningen till stöd för att möta tonåringens behov som vi har tillgång till i dag. De tillhörde en annan generation.

Trots att alla föräldrar vill sitt barn bästa kan det alltså gå snett och uppstå konflikter i familjen, säger Charlotte Skoglund. Hon framhåller att motiverande samtal är en metod som är lätt att ta till sig.

– Den kräver inga långa kurser eller läsning av tjocka och faktaspäckade böcker. Egentligen handlar mycket om sunt förnuft.

Det handlar bland annat om att lyssna, att komma med öppna frågor, att inte hela tiden rätta och avbryta den andra – vilket kan vara nog så svårt. Men det är väl värt ett försök. Att utöva föräldraskap är en blandning av att lyssna, vägleda och sätta gränser, säger Charlotte Skoglund.

Fakta. Så talar du med din tonåring

Akta dig för att vara för påträngande. Var alert när din tonåring vill prata och skjut inte upp samtalet för att du gör något annat ”viktigt”.

Gå på promenad tillsammans. Det är ett bra tillfälle för att inleda ett samtal, man behöver inte stirra varandra rakt i ögonen.

Var genuint nyfiken. Det är A och O.

Lägg band på din oro och tvinga inte på tonåringen ditt eget budskap.

Många vill avbryta och rätta om de hör någon yttra något tokigt. Det kan vara förödande för samtalet.

Tips. För att inte avbryta och rätta
  • Lyssna minst en minut utan att avbryta. Det kan låta enkelt, men pröva att vara tyst en hel minut när personen mitt emot maler på om saker som du upplever som fullständigt vanvettiga.
  • Sammanfatta det du hört och be om bekräftelse att du uppfattat situationen rätt.
  • Be om lov att få komma med förslag, tips eller synpunkter.
Jämför följande konversationer:

Konversation 1

Du: Varför kommer du hem så himla sent?

Elin: Men så sent var det väl inte.

Du: Men, vadå! Du kom ju två timmar senare än du lovat.

Elin: Men tunnelbanan hade slutat att gå och vi var tvungna ...

Du: Vad då tvungna? Ni skulle väl ha kollat upp tidtabellen lite bättre.

Elin: Du lyssnar inte. Det var inte vårt fel. Tunnelbanan hade ju slutat gå ...

Du: Sluta att skylla ifrån dig? Hur ska jag kunna lita på dig igen? Du slingrar dig och kommer med bortförklaringar.

Konversation 2

Du: Vad var det som hände i går? Du kom hem senare än vad vi sagt.

Elin: Vi hade bestämt att ta bussen, men missade den. När vi kom till tunnelbanan hade den slutat att gå och då ...

Du: (Lyssnar klart och inväntar hela historien). Okej, så ni missade bussen och tunnelbanan. Det stämmer? (Kollar så att du uppfattat det hela rätt). Jag blev orolig och tänkte att det hänt dig något (sätter ord på sina känslor). Hur ska vi göra för att det här inte ska upprepas? (ber om lov att få komma med förslag). Skulle det vara möjligt för dig att ringa mig om dina planer ändras? Jag skulle bli mindre orolig och kanske kunna hämta er med bilen om det kniper.

Fakta. Charlotte Skoglund och Liria Ortiz

Charlotte Skoglund är överläkare och specialist i psykiatri. Är även forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet. Hennes doktorsavhandling handlar om samsjuklighet och behandling vid adhd och beroendesjukdom. Är en flitigt anlitad föreläsare.

Liria Ortiz är psykolog och psykoterapeut. En av de främsta i landet inom metoden motiverande samtal (MI). Har skrivit flera böcker inom området och medverkar regelbundet i Dagens Nyheter (Insidan).

Fakta. Metoden ”Craft”

I sin bok berättar Charlotte Skoglund och Liria Ortiz även om metoden ”Craft” som kan hjälpa närstående att förmå en person med missbruksproblem att söka och påbörja behandling. Metoden kan även bli ett verktyg för att åstadkomma ett bättre familjeliv.