Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

”Nätet ger fler chans att påverka”

Foto: Eva Tedesjö

De som tidigare inte kunnat göra sig hörda har i dag nya möjligheter att påverka genom nätet. Men de som står utanför den digitala utvecklingen får mindre inflytande. Valet i höst blir ett test av hur långt vi har kommit i Sverige, säger mediestrategen Brit Stakston.

De som ville klara klivet från bondesamhället till industrisamhället behövde kunna läsa och skriva. I den nya digitala världen är det nödvändigt att vara aktiv på Facebook, Twitter och andra sociala medier – samt att behärska tekniken och känna till nätets goda och mindre goda sidor. Det menar Brit Stakston, mediekommunikatör och en av landets mäktigaste it-kvinnor.

I snart tjugo år har hon nyfiket och engagerat följt den digitala utvecklingen, alltifrån de första webbsidorna till dagens allt snabbare utveckling i exempelvis sociala medier. Hon är fast övertygad om att de som är rädda för nätet kommer att bli morgondagens förlorare.

– Den som inte förstår hur allt det nya fungerar och att vi lever i en annan värld än för bara några år sedan får svårt att klara sig i framtiden. Hur påverkar det till exempel demokratin när allt mer av debatten och opinionsbildningen sker på sociala medier och några står vid sidan av?

Brit Stakston, 52 år, är debattör och författare. Hon är delägare i kommunikationsbyrån JMW och sitter med i Digitaliseringsrådet som regeringen inrättat. Hon har utsetts till en av landets mest inflytelserika twittrare, och bloggar ­flitigt om sociala medier och om vad som väntar i framtiden när det gäller den tekniska utvecklingen.

– Att vara lite äldre och kvinna är kanske inte så vanligt i en bransch som antas bestå av unga manliga tekniknördar. Kanske är det därför många tror att jag har en del att tillföra i debatten, säger Brit Stakston.

För två år sedan reagerade hon häftigt när den ansedda journalisten Staffan Heimerson hävdade att ”Facebook är trams” och att ”en miljon messar en massa skit”. Kollegan Elisabet Höglund menade att vi snart ”inte kommer att kunna prata med varandra”.

– Det allvarliga är inte att någon tycker att exempelvis sociala medier är trams. Allvarligare är att de som är skeptiker kommer att få allt mindre makt och möjlighet att påverka. Redan nu får opinionsbildare, politiker, organisationer och företag som förstått nätets möjligheter mer uppmärksamhet i ­medierna än de som rynkar på näsan och står vid sidan om.
– Mediemakten ligger hos den som förstår digital kommunikation.

Varje vecka möter Brit Stakston unga och gamla som är tveksamma till den digitala utvecklingen.

– För oss i Sverige är det en förmånlig situation att leva i ett land med hög bredbandtäckning och många använder smarta telefoner. I dag går var tredje person ut på nätet via mobilen, som för unga är det helt naturliga kommunikationsverktyget.

– Nu är det hög tid att inte bara diskutera tekniska lösningar och tillgången på supersnabbt bredband. I stället måste vi uppmärksamma den digitala klyfta som är på väg att uppstå i Sverige, klyftan mellan dem som är med och dem som är utanför. Ytterst är det en fråga om makt och vilka som kommer att styra den politiska utvecklingen framöver.

Tidigare pågick nästan ett skyttegravskrig om sociala mediers funktion och om huruvida en ständig uppkoppling medför att relationerna i det ”verkliga” livet blir färre. Länge fördes debatten av personer som stod i var sitt hörn och vägrade lyssnade på varandra, säger Brit Staktston.

– Men nu börjar det föras ett helt annat samtal om de här frågorna i en mycket mjukare mer förstående ton. Vi teknikoptimister förstår att allt inte är ”guld och gröna skogar”, och de tveksamma inser att nätet är här för att stanna och att dess möjligheter måste utnyttjas på rätt sätt.

Brit Stakston efterlyser nu en mer genomgripande diskussion på flera områden. Hur tar företag tillvara nätets möjligheter? Hur påverkar möjligheten till en ständig uppkoppling arbetsmiljön? Hur ska vi komma till rätta med näthatet? Hur ska alla som går i skolan få tillgång till den nya digitala världen på lika villkor? Vilken roll kommer sociala medier att spela i den demokratiska utvecklingen?

I sitt jobb som mediestrateg hjälper Brit Stakston olika uppdrags­givare att reflektera över sin digitala närvaro på nätet. Konsekvenserna för de företag, organisationer och branscher som inte inser de sociala mediernas och nätets betydelse kan bli allvarliga, säger hon.

– Ta till exempel hur tidningar blev överraskade av den snabba utvecklingen och först nu försöker hitta nya affärsmodeller för att ta betalt för nyheter på nätet. Ett företag som inte ligger i frontlinjen riskerar att tappa intäkter och kanske till och med försvinna från marknaden, säger Brit Staktston.

Men, fortsätter hon, det räcker inte med att anställa en ung tekniknörd och sätta honom eller henne i ett avskilt hörn för att syssla med företagets Facebooksida på kvartsfart. Närvaron på sociala medier måste involveras i hela verksamheten – alla anställda måste oavsett ålder och tjänst veta vad som gäller och vara aktiva på nätet.

Även de traditionella folkrörelserna har hamnat på efterkälken. Insikten om att mycket av opinionsbildningen och debatten förs på nätet börjar smyga sig på, men det går ännu sakta.
Ta uppslutningen kring den stora protestmarschen mot rasism och nazism i Kärrtorp i södra Stockholm före jul. Där skedde mobiliseringen på nätet genom bland annat en särskild grupp på Facebook, påminner Brit Stakston.

Hon pekar på nätets betydelse för organisering och mobilisering under den arabiska våren för tre år sedan då totalitära regimer störtades i Libyen, Tunisien och Egypten. Även i samband med kampanjerna inför det senaste amerikanska presidentvalet skedde mycket av opinionsbildningen via olika internet­kanaler.

– Valet i Sverige i höst blir ett verkligt test av hur långt vi kommit här i Sverige. Jag tror att de politiker och partier som är bäst på att använda till exempel sociala medier har ett stort försprång.

Men Brit Stakston understryker att vi inte får ha en naiv inställning till nätets demokratiska möjligheter. Där finns fortfarande samma maktstrukturer och hierarkier som i samhället i övrigt.

– Men allt fler människor deltar i olika debatter på nätet, det är unga och gamla som tidigare aldrig kom till tals. Ta feministdebatten där många nya röster med spännande infallsvinklar syns och hörs. Trösklarna för att delta har sänkts. Nätet ger fler som vill ta chansen att påverka en unik möjlighet.

En del ondgör sig över att Facebook blivit en arena där människor visar upp hela sitt liv på ett sätt som tidigare var otänkbart för de flesta. Bloggar om döden, livshotande sjukdomar och den uppslitande skilsmässan varvas med bilder från den senaste semesterresan och släktmiddagen.

– Människor har alltid mötts och har alltid haft ett behov att relatera till andra. Nätet ger oss en möjlighet för oss att se att vi alla har fel och brister, att vi är bra på en del saker och dåliga på andra. Men samtidigt måste den som breder ut sitt privatliv på nätet vara beredd på att andra kan regera och tycka att det är oseriöst och besvärande.

Brit Stakston berättar om Mattias Jansson, tidigare kommunchef i Katrineholm och nu verksam i Botkyrka, som twittrade om att han var sugen på godis och längtade efter att träffa sin fru.

Han fick kritik av feministprofilen Gudrun Schyman under politikerveckan i Almedalen för att han, som kommunchef, hade lagt ut lite väl privata inlägg på nätet.

– Och då är Gudrun Schyman verkligen en digital person. Men det här visar att gränsen för vad var och en accepterar i de sociala medierna skiftar, ofta beroende på vem man är som avsändare.

Just nu gör vi alla – oberoende av ålder – en digital resa.

– Var och en av oss sitter på olika digitala pusselbitar. Vi kan lära av varandra, samtala både om teknik och etik. Som vänner, föräldrar, kolleger, arbetsgivare eller lärare, säger Brit Stakston.

Fakta: Brit Stakston

Ålder: 52 år.
Bor: Stockholm.
Familj: Barn och katt.
Göra: Debattör, författare och delägare i pr-byrån JMW. Medlem Digitaliseringsrådet, som IT-minister Anna-Karin Hatt har inrättat. Föreläser om sociala medier och är en flitig bloggare.
Bakgrund: Har följt utvecklingen på och arbetat med internet sedan 1994. Har skrivit böckerna ”Politik 2.0” (Beijbom Books) och ”Gilla! - dela engagemang, passion och idéer via sociala medier” (Idealistas förlag).
Aktuell: Med en ny bok, ”Tre tweets är ingen folkstorm”, om digital opinionsbildning som utkommer i mars.

Fakta: Internetanvändning

Sverige ligger i toppskiktet
Sverige är ett av de tre länder i världen som har högst internetanvändning i åldersgruppen 16–74 år (89 procent ). Bara Island och Norge har högre.

När internet började spridas hade framför allt tjänstemän tillgång till den nya tekniken. Skillnaderna var också stora mellan kvinnor och män. I dag är de gamla klyftorna i stort sett borta, men nya växer fram.

Andelen smarta mobiler är betydligt högre hos dem med hög inkomst och hög utbildning, och mångdubbelt högre när det gäller surfplattor.
Äldre är mer avvaktande till den nya tekniken.

Källa: Svenskarna och internet 2013