Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

”Natten är full av jävelskap – men rymmer också stillhet”

Varje fredagsnatt beger sig Elise Lindqvist och några andra volontärer till Malmskillnadsgatan. Där möter de prostituerade som är rädda och vill förändra sitt liv. ”För dem är natten verkligen mörk”, säger Elise Lindqvist.

På natten, del 1

De flesta sover bort dygnets mörka timmar. Andra arbetar eller skapar på nätterna – eller så har de otäcka mardrömmar. I några artiklar skildrar Insidan nattens okända värld.

Elise Lindqvist, snart 80, blev utsatt för sexuella övergrepp som barn och prostituerade sig under flera år. Länge missbrukade hon droger och alkohol. I dag kallas hon ”Ängeln på Malmskillnadsgatan” och arbetar för att stötta kvinnor som säljer sex.

Klockan är strax efter nio en fredagskväll. Elise Lindqvist och några volontärer från Klara kyrka lämnar en lokal i centrala Stockholm och beger sig mot Malmskillnadsgatan. Där har kvinnor som säljer sex hållit till i många år.

Elise och de övriga i hennes team av frivilliga har med sig kaffe, bullar och godis. Så ställer de sig i ett gatuhörn och väntar. Snart kommer ett par prostituerade fram för att få lite varm dryck och prata några minuter.

– Mycket av sexhandeln sker på nätet i dag. Men den fria rörligheten inom EU gör att unga kvinnor reser till Stockholm för att bli gatuprostituerade. De talar ofta dålig svenska, men i gruppen har vi folk som kan engelska, franska, tyska och spanska.

”Nattfjärilar” var en omskrivning för prostituerade i Stockholm runt förra sekelskiftet. Även om sexköp sker under större delen av dygnets timmar förknippas prostitution ofta med natten. Och det är främst under nattimmarna som prostituerade kan råka ut för sadistiska och våldsamma män.

– Jag vet inte hur många gånger kvinnor kommit fram till mig och önskat att jag ska be för att det ska gå bra för dem under natten – och att de inte ska vakna upp på morgonen och vara svårt skadade, berättar Elise Lindqvist.

Värst utsatta är kvinnorna från andra länder. De hotas inte bara av sexköpare utan också av sina hallickar.

– För de här, ofta unga, kvinnorna är hela livet som en enda stor och lång natt.

Elise delar själv den erfarenheten. Tillvaron var svart och dyster från det hon var ett litet barn tills hon 59 år gammal kom till ett behandlingshem.

– Som barn och även långt upp i åren tyckte jag att natten verkade så hemsk och skrämmande, berättar Elise Lindqvist.

Redan som femåring blev hon utsatt för sexuella övergrepp av en äldre man, som fanns utanför familjekretsen. Hon minns hur äckligt hon tyckte att det kändes, dofterna var så fräna och hon tyckte att det som mannen gjorde var snuskigt.

– Hans hustru, som kände till allt, hotade att göra mig riktigt illa om jag skvallrade. Jag var så rädd och vågade inte berätta vad som hände. Därför anade min mamma och pappa ingenting, fortsätter Elise Lindqvist.

På nätterna kom det som hänt under dagarna emot henne på nytt, säger hon. Hon tyckte att det var fasansfullt att somna in och var skräckslagen för att vakna upp till ett fortsatt ”helvete”. Oron ville inte ge vika.

– Jag kröp ihop i fosterställning där i sängen, men fick inte ro att slappna av. Dagarna och nätterna var lika mörka för mig. Jag kommer inte ihåg om jag hade några mardrömmar och minns inte heller några ljusa drömmar, säger Elise Lindqvist.

Hon tror att upplevelserna i barndomen bidrog till att hon senare blev både prostituerad och missbrukare. Även mobbningen i skolan hade stor betydelse för hennes bristande självkänsla, liksom föräldrarnas skilsmässa när hon var i tioårsåldern.

– Mamma flyttade ihop med en man som visade sig vara en alkoholist. När han var påverkad hotade han att strypa eller skjuta mig och var väldigt aggressiv. Jag var ofta väldigt rädd för honom.

Elise minns hur hon varje natt låg i sängen med öppna ögon för att inte somna. Skräcken för att han skulle göra henne illa under natten påverkade hela kroppen, hon fick ont i magen och smärtor på olika ställen.

Fjorton år gammal rymde hon hemifrån och träffade efter en tid en kvinna som visade sig vara en bordellmamma. Elise kände sig sedd och betydelsefull för första gången på länge, och flyttade in i kvinnans lägenhet.

– Så började jag sälja min kropp, blev prostituerad. Jag minns en natt när en man tog fram en kniv och tryckte den mot min axel. Han var en sådan där som njöt av kombinationen blod och sex. Jag vet inte hur jag lyckades ta mig ur baksätet i bilen, där vi höll på, utan att bli skadad.

Efter att Elise blivit utkastad ur bordellmammans lägenhet levde hon en tid som hemlös. Fram i oktober kom kylan smygande. På nätterna gick hon ändlösa vandringar för att hålla värmen, eller så hittade hon en olåst mörk källare att sova i några timmar.

– För mig var natten under så många år sex under tvång, missbruk av droger och alkohol. Det var bara ett stort mörker. Jag minns inte att jag drömde något som vuxen, jag hade inga fantasier om ett bättre liv utan försökte bara att överleva till nästa morgon.

På nätterna anklagade Elise sig för att hon kastat bort sitt liv. Hon trodde att det var hennes fel att män behandlat henne illa psykiskt och fysiskt.

Så kom hon 59 år gammal till ett behandlingshem för missbrukare. Där mötte hon Daga och Larseric som tog hand om henne ”som ett barn”. På behandlingshemmet mötte hon också Jesus och Gud.

Sedan mitten av 1990-talet är Elise engagerad i Klara kyrka i centrala Stockholm och i kyrkans vänkrets. Varje fredag finns hon mitt bland de prostituerade, och det är av dem hon fått namnen Ängeln eller Morsan.

– Tjejerna som jag möter tycker att nätterna är avskyvärda. De vill inte gå där på gatan, men de måste jobba ihop tillräckligt med pengar till sina hallickar. Rädslan för att bli utsatt är ju så stor och vi i teamet får ofta ta del av svåra livsöden.

– Många drömmer om att livet ska bli som i filmen ”Pretty woman”, och att de ska ryckas bort från miljön där de lever. Filmen kom ju långt efter att jag slutat som prostituerad, men jag hade också den känslan.

I ”Pretty woman” kör en framgångsrik affärsman vilse i Los Angeles och plockar upp en prostituerad kvinna som guide. Efter en natt tillsammans erbjuder sig affärsmannen ”att hyra” kvinnan under resten av den tid som han är kvar i staden. Så fortsätter berättelsen.

– På sätt och vis blev det som i filmen för mig. Jag fick ett nytt liv, men inte tack vare en man utan att jag mötte Jesus och fick min kristna tro.

I dokumentärfilmen ”Ängeln på Malmskillnadsgatan” från 2012 skildras Elise Lindqvist och hennes volontärarbete bland missbrukare och prostituerade. I december i fjol blev hon hyllad på galan ”Svenska hjältar”.

Innan Elise och frivilligarbetarna ger sig ut i fredagsnatten brukar de be tillsammans. För henne är bönen viktig.

– Jag ber för att andra som har det svårt ska få uppleva en vändning i livet, att de ska få uppleva lite ljus även under nätterna.

Ditt liv har förändrats. Hur ser du på natten i dag?

– Förr såg jag bara ondska och jävelskap på natten. I dag kan jag njuta av den. Natten är visserligen mörk, men rymmer också stillhet och ljus.

I dag vågar Elise släcka lamporna i sin lägenhet på natten och hon behöver inte kontrollera att ytterdörren är låst ett antal gånger innan hon lägger sig.

– Tidigare var jag väldigt mörkrädd, men det är jag inte längre. Jag kan faktiskt njuta av nätterna, och för varje år som går tar det allt kortare tid innan kroppen slappnar av och jag kan känna ro … känna att sängen är en trygghet.

Nästa artikel: Peter Wallenberg vaknar till liv när det är natt

Fakta. Elise Lindqvist

Ålder: 79 år.

Familj: Barn och barnbarn.

Bor: Söder om Stockholm.

Bakgrund: Blev troende kristen efter ett liv i missbruk och våld. Skildrar sitt liv i den självbiografiska boken ”Ängeln på Malmskillnadsgatan” som hon har skrivit tillsammans med Antima Linjer (Libris förlag). Var värd för ”Sommar” i radions P1 i augusti 2012.

Gör: Står varje fredagskväll på Malmskillnadsgatan för att tala med de prostituerade där. Besöker fängelser och arbetar med kvinnor som har skyddad identitet. Aktiv i S:ta Clara kyrkas vänner och S:ta Clara kyrka i centrala Stockholm.

Därför kallas hon ”Ängeln på Malmskillnadsgatan”:

För några år sedan intervjuades Elise Lindqvist av en journalist från tidningen Metro. Han följde med henne under en kväll på Malmskillnadsgatan i Stockholm.

Så hörde han att en av tjejerna, en av de prostituerade, kallade Elise för en ”ängel”. Reportern frågade då vad den unga kvinnan menade. ”Jo, Elise är verkligen ängeln här på Malmskillnadsgatan.”

Artikeln publicerades under rubriken ”Ängeln på Malmskillnadsgatan”. När Elise Lindqvist en tid senare skulle träffa drottning Silvia låg ett exemplar av tidningen på bordet framför dem.

Drottningen lade handen på artikeln. Hon intygade att Elise verkligen är en ängel. Så undrade hon om hon fick ta med tidningen och berätta om Elise och hennes arbete på en konferens i Örnsköldsvik om trafficking dagen därpå.