Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

”Naturligt att vi är så besatta av månen”

Varje gång det är fullmåne hävdar människor att de får svårt att sova och drömmer mardrömmar. Men är det verkligen sant? Eller inbillar de sig bara?

För Marie Rådbo betyder natten mörker och stjärnor. Hon bor en bit utanför Göteborg och hon kan se stjärnhimlen ganska bra när hon går ut på sin tomt.

Hon är astronom och den här kvällen har hon tagit med oss till observatoriet i Slottsskogen i Göteborg. Härifrån blir det allt svårare att se stjärnhimlen – eftersom staden hela tiden växer samtidigt som belysningen blir starkare. Det gör att den moderna människan lever i ljus mer eller mindre dygnet runt.

Just denna kväll är det snöslaskigt och mulet. Men veckan innan var det minusgrader med gnistrande snö. Det var en halvklar natthimmel med stjärnor och ”stjärnhopar”, och mellan molnen skymtade fullmånen, berättar hon.

Det finns mängder av undersökningar som har försökt visa att fullmånen påverkar oss. För några år sedan rapporterade schweiziska forskare att den gjorde att försökspersoner låg vakna längre och att deras totala sömntid förkortades. Det verkade också som om de drömde mer. De fick stöd av en svensk studie från Sahlgrenska akademin i Göteborg som visade att vi skulle kunna ha en sorts biologisk klocka som påverkas av månen, liknande den som styr vår dygnsrytm.

Men det finns lika många studier som visar att fullmånen inte påverkar oss. Vid Max Plancks psykiatriska institut i München visade man för några år sedan att fullmånen inte påverkade sömnen hos ett tusental försökspersoner.

Om det skulle vara gravitationen från månen som påverkade oss så borde det inte spela någon roll om det är fullmåne eller inte, eftersom gravitationen kan vara lika stark vid halvmåne. Om den är belyst av solen eller inte har nämligen inget med avståndet mellan jorden och månen att göra.

– Det finns i dag inget starkt stöd för att fullmånen har betydelse för sömnen. Men om jag pratar om månen på någon föreläsning så är det nästan alltid någon som berättar att han eller hon sover dåligt när det är fullmåne, säger Marie Rådbo.

Är det bara vad man tror, eller finns det någon enkel förklaring, till exempel att månen gör att det blir ljusare i sovrummet? Om man vill tro att man påverkas så minns man gärna de gånger som stämmer med den egna teorin, resonerar Marie.

– Jag som har förmånen att bo nära havet kan verkligen få en fantastisk skönhetsupplevelse när det blir mångata. Det gör att jag inte alls tycker det är konstigt om någon blir ”mångalen” eller att litteraturen är så fullproppad med månpoesi.

Innan vi fick elektricitet hade månen förmodligen långt större betydelse för våra liv än den har i dag. Man kan tänka sig att tidigare generationer passade på att få saker gjorda under månens ljus.

Att vi är så besatta av månen är inte särskilt märkligt, menar Marie, som har sina starkaste naturupplevelser på natten, framför allt för att hon upplever stjärnhimlen så starkt. För att se den behövs varken kikare eller teleskop. Det enda som krävs är mörker och fri sikt.

Marie rekommenderar att man använder ett liggunderlag och sätter på sig kläder så att man kan ligga kvar en stund på marken. 15–20 minuter tar det för ögonen att vänja sig vid mörkret. Dessutom tycker hon att natten har en alldeles särskild doft.

– När jag är ute och föreläser så märker jag att barn i storstäder inte alltid har upplevt mörker och stjärnor. För dem är natten bara en period när man sover. Många är också rädda för natten.

När de väl har kommit ut och vant ögonen en stund så kommer frågorna.

– En del har aldrig ens reflekterat över varför de inte ser stjärnor i stan. Därför kan de bli litet överraskade när de kommer ut på landet och plötsligt får se massor.

Marie berättar om en jordbävning i Los Angeles för några år sedan. När det blev strömavbrott var det många som frågade varför det blir så många konstiga prickar på himlen när det är jordbävning.

– De hade helt enkelt inte förstått att det var stjärnhimlen som plötsligt hade trätt fram på grund av mörkret.

Även om människor förr i tiden var mer hemmastadda med himlakropparna, har kunskaperna om kosmos ökat enormt. Marie kallar det en av historiens ironier att vi i dag, när vi vet mer om universum än vi någonsin gjort, inte längre lägger märke till stjärnhimlen.

Det moderna livets ljusföroreningar, som hon kallar dem, kan också ställa till det för djuren. Det finns fåglar som sjunger tills de blivit alldeles utmattade eftersom de tror att det är dag när det egentligen är natt.

Månen och stjärnorna är en del av vårt kulturarv eftersom vi ser samma himlakroppar som en gång våra förfäder, menar Marie.

– Förr såg man regelbundenheten hos stjärnorna och planeterna. De fungerade som en kalender som talade om för dem när olika sysslor skulle utföras under året, till exempel när man skulle så och skörda.

Helst tycker Marie att natthimlen ska upplevas ”naturell”, det vill säga utan kikare. Men eftersom Saturnus är den sista planeten som vi kan se med blotta ögat, måste man använda sig av teleskopet för att kunna se till exempel Uranus och Neptunus.

Första gången någon tittar på planeterna genom kikaren brukar de utbrista: ”Ååh wow”. Särskilt när de ser Saturnus med sina ringar.

Trots att Marie Rådbo är uppväxt på landet har hon själv inget tidigt minne av stjärnhimlen. Hennes intresse började i stället med matematik. Det gjorde att hon så småningom blev intresserad av fysik. Och av en slump hamnade hon en dag på en föreläsning i astronomi. Hon beskriver det som en aha-upplevelse.

– När jag leker med mitt barnbarn slås jag av vilken fantastisk nyfikenhet som driver ett barn. Det är samma nyfikenhet som har gjort att människan ständigt lär sig nytt och anledningen till att vi de senaste fyrtio åren har lärt oss så mycket om rymden.

Varför är det så få kvinnor som blir astronomer?

– I min generation är det väldigt uttalat att matematik är männens värld. Och matte måste du lära dig om vill gå vidare och bli fysiker och astronom.

Det är fortfarande många flickor som får höra att matte är för svårt för dem. Då blir det också svårt, menar Marie som redan på gymnasiet insåg att hennes tjejkompisar gjorde allt för att undvika det som hon gillade mest av allt. Det gjorde att hon blev ensam flicka på reallinjens matematiska gren, som det hette på den tiden.

– Flickor skulle ha andra intressen och jag har alltid betraktats som konstig. Det är tack vare min pappas stöd som jag ändå fortsatte.

Att vi människor kommer från stjärnorna tycker Marie är en svindlande tanke. Alla grundämnen, bortsett från väte och helium, har bildats i stjärnorna. Och när de har exploderat så har dessa ämnen spridits och gett upphov till solen och planeten jorden, så småningom även till oss. Stjärnornas död är en förutsättning för vårt liv.

Det finns en teori som gör gällande att jorden bildades för 4,6 miljarder år sedan och att den då snurrade fortare än i dag. Ett varv skulle då ha tagit högst åtta och inte som i dag 24 timmar.

Vad man tror är att jorden då kolliderade med en planet och att det gav upphov till månen. Jordens rotationshastighet saktade successivt in och ett dygn blev 24 timmar.

Det finns de som menar att förlängningen av natten var en förutsättning för att det liv som vi känner i dag skulle uppstå. Allt högstående liv är beroende av sömn och vila.

Enligt Jerker Hetta, professor i psykiatri och sömnforskare vid Karolinska institutet i Solna, finns det en del som motsäger den teorin.

– Det finns en del klipska däggdjur som har stor hjärna och som har en uppdelad sömn, till exempel vissa delfiner.

Han menar att det verkar som om däggdjur har en förmåga att anpassa sina biologiska behov till de förutsättningar som finns.

– Det är svårt att spekulera eftersom det är årmiljoner sedan. Men det har visat sig att uppdelade dygn kan ha en ogynnsam effekt på våra prestationer även om den inte är katastrofal.

På natten. Del 7

De flesta sover bort dygnets mörka timmar. Andra arbetar eller skapar på nätterna – eller så har de otäcka mardrömmar. I några artiklar skildrar Insidan nattens okända värld.

Del 6. ”På natten tog lumparkompisen skydd när fienden tagit sig in i sovsalen” DN:s Peter Letmark minns att många ofrivilligt ”kom ut” som sömngångare när det var allmän militärtjänst i Sverige.

Del 5. ”På nätterna har man tid att fundera över livet” John Ditmeyer arbetar ensam under sina långa pass som nattvakt, men är inte orolig.

Del 4. ”Sömngångarna skäms ofta för sitt beteende” Sömngångare har fascinerat människor sedan urminnes tider. En del blir skrämda av att möta någon i ett frånvarande tillstånd nattetid.

Del 3. ”Natten finns överallt men ingenstans” De flesta sover bort dygnets mörka timmar. Andra arbetar eller skapar på nätterna – eller så har de otäcka mardrömmar.

Del 2. ”Natten vänder upp och ned på samhällsordningen”
Att klubblivet bara fungerar på natten beror på att det är knutet till så mycket av de dolda sidorna i vår identitet. Det menar musikern och författaren Petter Wallenberg.

Del 1. ”Natten är full av jävelskap – men rymmer också stillhet”
Varje fredagsnatt beger sig Elise Lindqvist och några andra volontärer till Malmskillnadsgatan. Där möter de prostituerade som är rädda och vill förändra sitt liv. ”För dem är natten verkligen mörk”, säger Elise Lindqvist.

Fakta. Tips till den som vill uppleva stjärnhimlen

Sök upp en plats så långt från gatlyktor och reklamljus som möjligt. Ju mörkare, desto tydligare framträder stjärnorna.

Klä dig varmt och ta med dig ett liggunderlag. Det kan också smaka gott med något varmt att dricka. Lägg dig sedan på rygg och försök ta in nattens dofter.

Det tar ungefär en kvart att få mörkerseende. Först då kan du fullt ut se hur det vimlar av stjärnor och planeter. Om du vill använda en stjärnkarta bör du ha en ficklampa med rött ljus. Då störs inte ditt mörkerseende.

Den som reser till fjällen så här års har alla möjligheter att uppleva stjärnhimlen och på vissa håll även himlafenomen som norrsken.