Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

”Par som talar om sin ekonomi investerar i sin relation”

Johanna Ögren och Jenny Rosander Ney fick lära sig allt om hur ett barn ska tas om hand på bästa sätt. Men ingen berättade att föräldraskapet också påverkar privat­ekonomin. Nu har de skrivit ”Mamma, pappa, pengar” – boken de själva skulle ha velat ha fått läsa som nyblivna föräldrar.

Johanna Ögren är 38 år och har två barn. Hon bor växelvis i Vittangi i Norrbotten och i Stockholm. Hon har ganska dålig koll på exakt vad hennes man tjänar. Innan de fick barn betalade de räkningarna tillsammans och det som blev kvar disponerade var och en för sig.

– Nu har vi ansvar för våra små barn och kan inte vara lika ekonomiskt lättsinniga som förr, säger Johanna. Vi kan inte äta havregrynsgröt i tre månader bara för att ”mamma och pappa” vill göra en häftig resa. Som småbarnsföräldrar är det viktigt att ha koll på sin ekonomi.

Jenny Rosander Ney är 39 år och har också två barn. Hon har alltid varit intresserad av privatekonomi. Hon och hennes man har ett gemensamt kreditkort och betalar alla utgifter med en procentandel i förhållande till vad de tjänar, den som tjänar mer betalar mer. Sedan har de kvar en ”månadspeng” att disponera fritt efter eget huvud.

– Min man köper mer musik än vad jag gör. Möbler är mitt stora intresse och jag lägger gärna mina pengar där och på kläder. Genom att vi har organiserat vår privatekonomi på det här sättet blir det aldrig eller sällan något bråk om vad den andra köper. Vi har ju de gemensamma utgifterna – och sedan det som är ”mitt” och det som är ”hans”, berättar Jenny.

Hon och Johanna är nära vänner och när de fick barn talade de ganska ofta om hur deras ekonomi förändrades – på gott och på ont. De märkte också hur synen på pengar blev annorlunda. Tidigare handlade det om något som finansierade resor, shopping och liknande. När barnen fötts blev pengar i stället en viktig trygghetsfaktor.

Jenny och Johanna upptäckte att det inte finns särskilt mycket skrivet om ekonomi och föräldraskap.

–  När jag väntade mitt första barn fann jag böcker med tips och råd om vilken mat som var bäst för ettåringar, berättar Johanna. Likaså om vad jag skulle göra när mitt barn verkade vara sjukt och hur jag skulle få mitt barn att sova lugnt om nätterna. Men ingenting om hur ekonomin påverkas när man får barn och vad ett par bör tänka på.

Inte heller hittade hon eller Jenny särskilt mycket forskning i ämnet. Då bestämde de sig för att skriva den bok som de själva skulle ha velat ha i händerna när de väntade barn.

Resultatet blev ”Mamma, pappa, pengar” som är utgiven av Kalla Kulor förlag. I boken berättar Johanna och Jenny om hur det går till att göra en hushållsbudget, hur man kan jämföra försäkringar och elpriser och hur krångliga Försäkringskassans regler egentligen är.

– Ja, det är många stora och ofta komplicerade frågor som väntar på svar när barnen kommer. Vi har förstått och märkt att ekonomi lätt blir en källa till konflikt i en parrelation och vill med vår bok ge tips om hur familjeekonomin kan fungera på ett bättre och mer tryggt sätt, säger Jenny.

Både Jenny och Johanna tycker att det finns en stor okunskap och omedvetenhet bland svenska par om privatekonomiska frågor. Politiska beslut, riksbankens räntebesked och vad som sker i omvärlden har givetvis stor betydelse i en familjs liv. Men även hur ett par i dag väljer att disponera sina pengar har stor betydelse för deras framtida ekonomiska situation.

– Hushållsekonomi borde vara ett obligatoriskt ämne i skolan, menar Jenny. I dag lånar unga till sin konsumtion, många hamnar i en skuldfälla och kan därför inte senare i livet låna pengar för att till exempel köpa en bostad när familjen växer. När jag gick i skolan hade vi barnkunskap, men privatekonomi är minst lika viktigt.

Både Jenny och Johanna säger att trygghet på lång och kort sikt kändes viktigare efter att de fått sina första barn. Samtidigt ville de kunna sätta ”guldkant” på tillvaron även som nyblivna föräldrar. I förordet till sin bok skriver de:

”Innan vi fick barn var pengar endast en konstant i tillvaron, för att kunna resa, leva och shoppa som man önskade krävdes en viss summa. Fanns det inte så mycket man ville ha fick man prioritera bort något, eller försöka öka sina inkomster. Svårare var det inte. Nu handlar plötsligt funderingarna om hur mycket pengar man vill ha i förhållande till tid. Hur mycket kan man avvara, av dem båda? Var ville vi lägga vår ambition för vår egen ekonomi? Hur skulle familjen klara sig på lång sikt, hur skulle vårt sparande se ut? Vad ville vi lära våra barn?”

När Johanna växte upp var hennes föräldrar unga och hade gans­ka ont om pengar. Men hennes mamma har arbetat på bank nästan hela sitt liv och har haft mer koll på privatekonomin än hennes pappa.

– Pappa är inte slarvig på något sätt, utan tycker kanske inte att ekonomi är så spännande. Jag påminner nog lite grand om honom. I min mans och mitt förhållande är han nog den mer noggranne, medan jag tar det lite mer som det kommer. Jag tror att det behövs någon med lite mer hängslen och livrem i ett par – annars är risken stor att man hamnar i lyxfällan.

Jenny säger att hon tycker att det är viktigt – ja, till och med ganska spännande – att ha bra koll på den gemensamma ekonomin. Hennes man är ”lite mer som Johanna”, inte slarvig utan kanske bara mind­re intresserad.

Varför diskuterar par det här med pengar så sällan?
– Generellt tror jag att det finns en tradition i Sverige att inte tala om pengar och sin privata ekonomi, svarar Johanna. Det är lite tabu att berätta vad vi tjänar eller exakt vad den nya bilen kostade. Mina vänner talar inte så ofta om sin privatekonomi, men jag när jag berättar om vår bok så blir de intresserade. Jag tror att vi går mot en ökad öppenhet. Det är som med terapi, som det nu inte anses lika ”skämmigt” att berätta om som förr.

Jenny märker också att allt fler vänner börjat tala om pengar och ekonomi. Men det handlar inte bara längre om vad den nya barnvagnen kostade eller priset på de nya barnstövlarna, utan lika ofta om pensionsfrågor och liknande.

– I par som inte diskuterar sin ekonomi blir nästan alltid kvinnan förlorare. Männen har oftast högre lön, tar ut kortare föräldraledighet och arbetar mer sällan deltid. Det gör att kvinnor i allmänhet kommer att få betydligt lägre pension. Om inte konsekvenserna av detta tidigt blir tydliga kan det komma som en obehaglig överraskning för många kvinnor när pensionsåldern närmar sig.

– Forskning visar också att ekonomiskt jämställda par skiljer sig mer sällan än par där den ene har mer pengar att röra sig med.

Är inte privatekonomi lite tråkigt?
– Jag tycker inte det, svarar Jenny. Att sätta sig ned och på allvar tillsammans gå igenom sin privatekonomi och kanske göra en uppdatering någon gång om året är inte tråkigt. Jag ser det snarare som en investering i relationen. Min man och jag vet vad vi tjänar och vilka utgifter vi har varje månad. Då är det lättare att skapa ett ekonomiskt utrymme för att göra roliga saker: ”Om vi sparar in lite här kan vi köpa det där eller göra den där resan”.

Brukar ni gräla om pengar?
– Min man Daniel och jag bråkar sällan över huvud taget och det blir också väldigt lite tjafs om pengar, svarar Johanna. Men frågan blev mer aktuell när vi skaffade hus och barn eftersom ekonomin var en icke-fråga dessförinnan. Vi betalade räkningarna och det som blev kvar disponerade vi var för sig.

– Vi har fortfarande ingen gemensam detaljbudget eller så. Men efter att ha arbetat med boken skulle jag vilja råda alla par att upprätta en budget eller i alla fall diskutera privatekonomi.

Jenny menar att det är ännu viktigare för par som har det lite sämre ställt att upprätta en gemensam hushållsbudget. Hon berättar om ett par som var med i tv-programmet ”Lyxfällan” och blev alldeles förskräckta när de fick reda på att de köpte läsk för tusentals kronor i månaden.

– Hur man delar på ekonomin i en familj är en smaksak. Det finns inga rätt och inga fel. Johannas och mitt viktigaste budskap är att man ska tänka igenom hur man vill ha sin ekonomi. Vi tror att det leder till färre bråk och färre konflikter – och till ett roligare liv, säger Jenny.

Fakta. Johanna Ögren
Johanna Ögren

Ålder: 38 år.

Familj: Man och två barn, 1,5 och 4 år.

Bor: Vittangi i Norrbotten och Stockholm.

Gör: Driver ett eget kommunikationsföretag och grundare av sajten Bokhora.

Aktuell: Med boken ”Mamma, pappa, pengar – en ekonomihandbok för föräldrar.

Fakta. Jenny Rosander Ney

Ålder: 39 år.

Familj: Man och två barn, 1 och 3 år.

Bor: Söder i Stockholm.

Gör: Ekonom som i dag arbetar som digital kommunikationskonsult.

Aktuell: Med boken ”Mamma, pappa, pengar – en ekonomihandbok för föräldrar.

Jenny Rosander Ney
Jenny Rosander Ney

Ålder: 39 år.

Familj: Man och två barn, 1 och 3 år.

Bor: Söder i Stockholm.

Gör: Ekonom som i dag arbetar som digital kommunikationskonsult.

Aktuell: Med boken ”Mamma, pappa, pengar – en ekonomihandbok för föräldrar.

Pengar kan bli källa till gräl

Tre av tio som lever i ett parförhållande är ibland eller ofta oense om pengar. Det visar en undersökning banken Nordea lät genomföra bland 1500 män och kvinnor från 18 till 65 år. Männen och kvinnorna som intervjuades är överens om att det är mannen som har mest pengar över i slutet av månaden.

Mellan 2010 och 2014 har det skett en förskjutning från helt gemensam ekonomi till en mer uppdelad ekonomi bland svenska parhushåll. Att ha separata lönekonton och ett gemensamt konto för hushållets utgifter har blivit en allt vanligare lösning, allt enligt Nordeas undersökning.

Källa: Nordea
Fakta.
Johanna Ögren och Jenny Rosander Ney har skrivit boken ”Mamma, pappa, pengar” (Kalla Kulor förlag).
Så ordnar par sin privata ekonomi

Gemensam ekonomi (kallas ibland för delad)

I en gemensam ekonomi bidrar båda parter med hela sin inkomst. Oftast brukar man sätta in alla intäkter på ett gemensamt bankkonto och betala alla bankräkningar därifrån. Det som blir över för båda använda till fritid och nöjen. Fördelarna med den här metoden är att båda får leva på samma standard.

En nackdel kan vara att det kan upplevas som jobbigt att behöva ”fråga om lov” för att konsumera, att man kan få dåligt samvete av att köpa något till sig själv för de gemensamma pengarna.

På samma sätt kan det leda till irritation om den andre köper mycket egna saker för pengar som ska vara familjens.

Proportionerligt efter inkomst

Man kan också göra så att den som tjänar mest, betalar mer. En variant är att paret delar lika på pengarna som blir över när alla gemensamma utgifter är betalda, så att de får lika mycket ”egna pengar” att röra sig med oavsett inkomst.

Separerad ekonomi (kallas också ibland, lite förvirrande, för ”delad”)

Med separerad ekonomi menas att var och en behåller sina egna inkomster och delar lika på alla utgifter oavsett hur mycket man tjänar. Fördelen är att man får behålla sina egna pengar. Nackdelen är så klart att man kan ha väldigt olika summor kvar att leva för varje månad. Det är kanske inte så roligt om den ena har råd att dricka champagne och äta ostron när de andra får stå och se på.

Källa: Boken ”Mamma, pappa pengar” (Kalla Kulor förlag)