Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Religionsbyten hennes kall

Foto: Magnus Hallgren

För många konvertiter blir den nya övertygelsen en gudomlig uppenbarelse. Religionsforskaren Madeleine Sultán Sjöqvist kan se mer vetenskapligt grundade skäl till att människor byter religion.

Madeleine Sultán Sjöqvist, lektor och religionsforskare vid Uppsala universitet, är en av få i sin yrkesgrupp som själv inte är troende, berättar hon när DN träffar henne i en julpyntad lunchrestaurang.

– Jag studerar religioner för att jag är fascinerad av människor som tror, liksom av religionens ställning i samhället. Jag tror nog att jag tänker på religion dygnet runt, jag är gravt yrkesskadad, säger Madeleine Sultán Sjöqvist.

I sin forskning har hon fokuserat mycket på konvertiter. När frågan om vad som driver människor till att byta religion kommer på tal vill Madeleine Sultán Sjöqvist först poängtera skillnaden i åsiktsperspektivet mellan någon som är religiös och någon som förhåller sig mer till vetenskap.

– Många som konverterar ser beslutsögonblicket som en uppenbarelse, jag som forskare kan tolka det annorlunda ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv.

Om vi backar bandet ett par hundra år var trosuppfattningen i Sverige mycket enhetlig, landets invånare delade samma världsbild. Sedan dess har samhället blivit allt mer mångkulturellt och i dag föds inte befolkningen in i en tro på samma sätt som då. De flesta religiösa samfund tappar medlemmar, inte minst Svenska kyrkan. Frikyrkor går samman för att minska kostnader och överleva. Det är inte endast en utmaning att finna nya medlemmar utan också att behålla de gamla. Kristna församlingar konkurrerar inte bara med andra världsreligioner utan också med en sekulär världsbild.

– Eftersom vi inte växer upp i en och samma kultur längre, inte får den gamla tidens söndagsskola eller vanliga skolgång, måste församlingar i dag lära upp sina nya medlemmar: vad tror vi på och hur gör vi? Men det är svårt att lära ut ett beteende och en religiös världsbild till en som är vuxen. Många konvertiter säger sig ha hittat sanningen i en ny tro, min bild är att det också är de som senare blir drop-outs, alltså lämnar församlingen. De hittar en sanning någon annanstans, säger Madeleine Sultán Sjöqvist.

Det finns inga siffror på hur många som i Sverige varje år konverterar till en ny religion, men Madeleine Sultán Sjöqvists uppfattning är att flödet är jämnt. Däremot varierar vilka religioner människor konverterar till.

– När jag undervisar brukar jag uppmana studenter att gå till bokaffärer och se vilka religiösa böcker som reas ut. Reaböckerna är trosuppfattningar på väg ut. I dag är new age väldigt ute medan judendomen och islam är mer populärt.

Islam är en religion som har kommit på tapeten senaste decenniet, inte minst i medier. Kan det finnas politiska skäl att välja den religionen?

– Ja, bland de konvertiter jag har studerat har jag funnit att många är kritiska mot McDonaldifieringen av samhället, den västerländska kulturen med sin slit och släng-konsumism, förstörelse av miljön och så vidare. Man vill hitta något mer ursprungligt och mer sant.

– Då är inte kristendomen ett alternativ, den är för sekulariserad, för modern. Det finns en trygghet i att religionen styr över vad man får och inte får göra på en privat nivå, men också på familje- och samhällsnivå. Religionen blir det som är protesten mot moderniteten.

I sina studier om konvertiter har Madeleine Sultán Sjöqvist kommit fram till att alla samhällsklasser finns representerade bland dem som byter tro: full bredd på utbildningsgrad, människor både från stad och landsbygd, rika och fattiga. Faktorer som traditionellt brukar spela roll för att definiera en trend inom forskning, spelar ingen roll bland konvertiter. Men Madeleine Sultán Sjöqvist har ändå funnit en gemensam nämnare.

– Det som spelar roll är vad vi forskare kallar transition. De flesta av konvertiterna befinner sig i transition, alltså att de har flyttat från en plats till en annan och inte rotat sig eller fått nya gemenskaper. De kanske har skilt sig, brutit upp från sin familj, är ensamma och så vidare. Religiösa föreningar vet i vilka områden dessa personer finns, var i staden de bor och dit går man för att knacka dörr.

Vad kan det finnas för konsekvenser för konvertiter?

– Det finns brobrännande ritualer, inom somliga samfund uppmanas man att klippa av rötter till det gamla. Då bränner man foton på släktingar eller gamla kläder, slänger saker. Kloster har sådana ritualer till exempel, för att markera att man lämnar det gamla och släpper in det nya. Då är det också svårare att gå tillbaka. I slutna, stränga grupper är det vanligt att man inte längre tillåts träffa sin familj eller ta emot julklappar. Men de flesta samfund är mer softa och den vanligaste effekten av konversion är en tillfällig peak av glädje och harmoni.

Varför tycker du att det är så kul att studera detta?

– Tusen anledningar. Exempelvis att högutbildade teologer ändå tror på jungfrumödraskap – hur är det möjligt? Hur man kan vara högutbildad och behålla en religiös världsbild, det tycker jag är intressant.

Är människor korkade?

– Nej, det tycker jag absolut inte. Och för de flesta troende människor är religionen inte så central som den är för dem som just har konverterat.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.