Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Så gör du för att bevara minnet

Foto: Hasse Holmberg

Är du rädd för att minnet ska svikta? Du kan själv göra något åt saken.

Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap, ger sina bästa råd till den som vill bevara sina goda minnesfunktioner.

– Det är lite av ”use it or lose it” som gäller, använd hjärnfunktionerna om du vill öka chansen att bevara dem, säger Lars Nyberg.

Han är professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitet. Tillsammans med Lars-Göran Nilsson, professor emeritus i psykologi, och Insidans medarbetare Peter Letmark har han skrivit boken ”Det åldrande minnet” (Natur och kultur) med underrubriken ”Nycklar till att bevara hjärnans resurser”.

Vi blir allt äldre och frågan om hur vi ska få ett så bra och friskt liv som möjligt på äldre dagar engagerar nu forskare i många länder, inte minst när det gäller kognitiva funktioner som minnet och hjärnsjukdomar som demens.

– Ofta tänker man i negativa termer, ”oj, folk blir gamla och glömska, det blir en större börda för vården”, säger Lars Nyberg och lägger till:

– Men i boken vill vi lyfta fram att många faktiskt har välbevarade minnesfunktioner högt upp i åldrarna.

Varför är de funktionerna så viktiga att bevara?

– Kort sagt kan man säga att vi är våra minnen. Minnet kommer in så mycket i våra liv, alltifrån att vi kommer ihåg var vi lagt saker till att vi använder minnet i många vardagliga situationer utan att veta om det – som när vi cyklar eller kör bil, till exempel.

Foto: Mycket i den nya boken bygger på Betula, ett forskningsprojekt i Umeå som startades av Lars-Göran Nilsson redan på 1980-talet. I nästan 30 år har forskarna följt cirka 5.000 personer i Sverige för att se hur minnet förändras vid åldrandet.

Huvudfokus i projektet har varit det episodiska minnet, som baseras på erfarenheter. Det handlar exempelvis om att komma ihåg vad man gjorde i går, vad man gjorde senaste julen eller när man senast träffade sin vän.

Det är den minnesfunktionen som oftast förknippas med försämring, både vid åldrande och vid demenssjukdomar.

Tidigare har man trott att det episodiska minnet börjar försämras redan i 20-årsåldern. Men studier i Betulaprojektet visar att försämringen generellt börjar först i 60-årsåldern.

– Det känns positivt att kunna lägga fram fakta om det, säger Lars Nyberg.

Också det semantiska minnet, ”faktaminnet” som hjälper oss att komma ihåg kunskaper och fakta som vi lärt oss, är generellt rätt välbevarat under åldrandet.

Vad är det som avgör hur bra vårt minne fungerar när vi blir äldre?

– Vi försöker visa hur mångfasetterat det är, både arv och miljö har betydelse, säger Lars Nyberg. Ofta när man pratar om ärftlighetens betydelse får man frågan om det ”är kört”. Men det finns många livsstilsfaktorer som påverkar på sikt.

Foto: Vad kan man då göra själv för att bevara sina minnesfunktioner?

– Fysisk aktivitet är viktigt, i dag vet vi att det betyder mycket för hjärnan. Att ha en bra kondition under vuxenlivet verkar öka chansen för att minnet och hjärnan ska åldras på ett bra sätt, svarar Lars Nyberg.

Att ha koll på vikt, blodtryck och blodsockernivåer är inte bara bra för hjärtat utan även för hjärnhälsan, och också där kan fysisk aktivitet spela en roll.

Men även stimulans och utmaningar verkar ha en positiv effekt på minnesfunktionerna. Att ha haft ett stimulerande och omväxlande arbete tycks exempelvis ha en positiv betydelse för minnet på äldre dagar, säger Lars Nyberg.

– Att hjärnan får utmaningar är en skyddsfaktor. Det är bra att om möjligt undvika att bara gå på rutin, utan försöka hitta stimulans och nya uppgifter. Sociala aktiviteter som umgänge med andra kan också vara en stimulans för hjärnan.

Korsord, sudoku, Wordfeud och liknande spel, är det bra för minnesfunktionerna?

– Man har sett vissa effekter, men som med allt detta är det ”use it or lose it” som gäller. Gör man bara det som man redan är superbra på kommer det inte att hända så mycket. Det ska till utmaningar, att man höjer nivån. Det gäller för var och en att hitta det som är utmanande för just den personen.

Om man redan har fått försämrat minne, går det att ”få tillbaka” det man förlorat?

– Det finns för lite forskning för att säga något bestämt. Men det finns studier av personer i riskzonen som visat gynnsamma effekter av motion, bra kost, kontroll av hjärt- och kärlsjukdom och kognitiv träning. Minnesträning har bättre effekter på unga människor, men det betyder inte att det saknar effekt hos äldre, säger Lars Nyberg.

Kan det som visat sig vara bra för minnesfunktionerna också minska risken för demenssjukdom?

– Det är för tidigt att säga, det vet vi inte ännu. Men det har kommit en del välgjorda studier som pekar mot att andelen demenssjuka minskar bland äldre, och det skulle kunna ha med ändrad livsstil att göra.

Tre tips. Så bevarar du minnet
  1. Var fysiskt aktiv. Motion är bra för hjärnan och motverkar riskfaktorer som högt blodtryck, högt blodsocker och övervikt. Olika nivåer passar olika personer, för inaktiva kan det handla om promenader.
  2. Ge hjärnan stimulans. Utmaningar, nya uppgifter och problemlösning hjälper till att hålla hjärnan ”ung”. Gör inte bara sådant som du redan är bra på.
  3. Träffa andra om du kan. Att vara aktiv i föreningar, gå på kurser och umgås med vänner ger också stimulans till hjärnan.
Fakta. ”Det åldrande minnet”

Foto: Boken ”Det åldrande minnet” bygger till stora delar på det unika forskningsprojektet Betula, där forskare följt cirka 5.000 Umeåbor i 30 år.

Bakgrunden var att man redan på 1980-talet såg att andelen äldre blev fler, och att fler därmed riskerade att drabbas av demens.

Boken är skriven av Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitet, Lars-Göran Nilsson, professor emeritus i psykologi vid Stockholms universitet samt journalisten och DN-medarbetaren Peter Letmark.