Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Så kan du förebygga att få diabetes

Övervikt leder till en kraftigt ökad risk för typ 2-diabetes.
Övervikt leder till en kraftigt ökad risk för typ 2-diabetes. Foto: Tim Sloan/AFP

Nästan en halv miljon svenskar lider av typ 2-diabetes, en kronisk sjukdom som kan leda till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och förtida död. Men det finns livsstilsförändringar som kan förebygga att man drabbas.

Enligt en studie från Karolinska institutet har 6,8 procent av Sveriges befolkning typ 2-diabetes, samtidigt som många har sjukdomen utan att veta om det. Förekomsten är större bland den äldre befolkningen, och bland de svenskar som är över 75 år har minst tio procent i dag sjukdomen. År 2050 tror forskarna att tio procent av svenskarna kommer att ha diabetes. I dag är diabetes den sjunde vanligaste dödsorsaken i västvärlden.

– Diabetes är allvarligt, eftersom det är en kronisk sjukdom som påverkar livskvalitén och kräver livslång behandling. Den ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdomar, svårläkta fotsår som i värsta fall kan leda till amputation och skador på njurar och ögon. I förlängningen kan sjukdomen förkorta ens liv, säger Sofia Carlsson, docent vid Institutet för Miljömedicin på Karolinska institutet.

Symtomen på typ 2-diabetes kan komma smygande. Några av symtomen är muntorrhet, kraftig törst, trötthet och viktnedgång. Typ 2-diabetes kännetecknas av minskad känslighet för insulin, vilket leder till ett ökat insulinbehov. När cellerna inte längre kan producera tillräckligt mycket insulin för att kompensera för det ökade insulinbehovet kommer kroppen inte att kunna ta hand om det socker vi får i oss och då stiger blodsockernivåerna.

– Både kroppens förmåga att producera insulin och känsligheten för insulin minskar med åldern, vilket gör att åldrandet i sig är en riskfaktor för att få typ 2-diabetes, säger Sofia Carlsson.

Diabetes typ 2 är delvis ärftligt, och orsakas av en interaktion mellan gener och miljö såsom olika livsstilsfaktorer. Människor har olika genetisk predisposition, vissa högre och vissa lägre, för att utveckla diabetes, och det har identifierats över 30 olika gener som på olika sätt ökar den relativa risken att få sjukdomen. Däremot är den absoluta risken att få diabetes om man har en eller flera av riskgenerna fortfarande relativt låg, så man kan inte säga säkert baserat på en genetisk analys vem som kommer utveckla diabetes.

Foto: TT

– Det är en kombination av genetiska faktorer som leder till att olika människor har olika metabolism. Men det finns också miljömässiga faktorer som man kan ändra på: där ingår bland annat övervikt och fetma, särskilt bukfetma. Även kost och fysisk aktivitet spelar in, säger Adina Feldman, forskare på epidemologienheten vid University of Cambridge.

Enligt Sofia Carlsson på Karolinska institutet har studier visat att övervikt kan kopplas till 70 procent av diabetesfallen.

– Övervikt och framför allt fetma leder bland annat till insulinresistens och en kraftigt ökad risk för typ 2-diabetes. Man har också visat att särskilt bukfetma ökar risken, säger hon. 

Enligt en studie från Umeå universitet och University of Cambridge, där över 30.000 personer följdes över tio år inom ramen för Västerbottens hälsoundersökning, ökar risken för diabetes vid viktuppgång, jämfört med om man håller sin vikt eller minskar den. Studien visade att de som ökat i vikt löpte 52 procent högre risk att drabbas av diabetes än de som hållit sin vikt på samma nivå under tio år – oavsett viken vikt de hade när studien började.

– Vi kunde bekräfta det man redan sett, att viktnedgång skyddar mot diabetes. Men det som var nytt i vår studie var att vi såg att även viktstabilitet skyddar mot diabetes. Det innebär att man skulle kunna förhindra många fall av diabetes om man försökte hindra eller bromsa viktuppgång hos vuxna, även om de är överviktiga, säger Adina Feldman, som är en av dem som ligger bakom studien.

Foto: Nicklas Thegerström

Förutom att hålla, eller helst minska, vikten kan kosthållningen öka eller minska risken för diabetes. Fiberrik kost med mycket frukt och grönsaker och medelhavsdiet anses minska risken för att drabbas.

– Det finns inget enkelt svar på vilken mat man ska äta, men det verkar som att kost som är rik på fibrer, som frukt och grönsaker skyddar. Även medelhavskost har en liknande effekt. Exakt varför det ser ut så här är inte klarlagt, men det kan ha att göra med hur sockret i blodet absorberas – så om man äter mycket fibrer får kroppen lättare att ta hand om kolhydrater och socker i blodet, säger Adina Feldman.

Även motion är ett sätt att minska risken för diabetes. Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla vuxna att göra 150 minuters fysisk aktivitet i veckan för att minska riskerna för sjukdomar som diabetes, vissa typer av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Foto: Christine Olsson/TT

– Dels hjälper fysisk aktivitet oss att hålla vikten, men fysisk aktivitet i sig ökar också insulinkänsligheten vilket minskar diabetesrisken. All motion är bra, även vardagsmotion är mycket bättre än att vara helt stillasittande, säger Sofia Carlsson.

Forskning har också pekat på att psykosociala faktorer kan kopplas till diabetes. Enligt en svensk studie från 2010 där man följde 8.000 stockholmare var förutom motion och övervikt, även stress en riskfaktor för att drabbas av diabetes typ 2. Man såg där att kvinnor som hade ett stressigt jobb, eller jobbade i skift, hade 2,5–3,5 gånger ökad risk för diabetes.

Foto: TTFlera studier har visat att ett högt intag av kaffe, fler än två koppar per dag, minskar risken för diabetes. Även ett måttligt intag av alkohol har visat sig minska risken för att drabbas.

– Den riskminskningen har man sett i många studier. Man tror att det beror på att alkoholen stimulerar insulinkänsligheten, säger Sofia Carlsson.

Att rökning kan kopplas till typ 2-diabetes har länge varit känt. För de som röker mer än 15 cigaretter per dag ökar diabetesrisken två till tre gånger jämfört med de som inte röker. Enligt en ny studie från Karolinska institutet är även snusning en lika stor riskfaktor. Den som snusar en dosa snus per dag ökar risken för att drabbas av diabetes med 70 procent, det vill säga samma ökning som för den som röker ett paket cigaretter om dagen, enligt undersökningen.

Foto: Jessica Gow/TT

– Både snus och cigaretter tycks öka risken, framför allt om man är högkonsument. Vi ser att snusning ger lika hög risk som rökning – vilket går stick i stäv med forskningen om andra sjukdomar, där rökning är farligare. Från experimentella studier vet man att nikotin orsakar insulinresistens, så det skulle kunna förklara sambandet, säger Sofia Carlsson, som är en av de forskare som ligger bakom studien.

Många som drabbas av typ 2-diabetes kan i alla fall initialt behandlas med hjälp av kost och livsstilsförändringar. Man kan också använda olika läkemedel som ökar känsligheten för insulin. Med tiden kan det även bli aktuellt med insulinbehandling – något som bara kan göras med hjälp av sprutor. Enligt uppgifter i nationella diabetesregistret så behandlas en fjärdedel av alla patienter med typ 2-diabetes med insulin. Kostnaderna för diabetesvård i Sverige ökar hela tiden, och om man kunde förebygga att fler drabbas skulle det därför leda till sänkta kostnader för samhället – förutom ett minskat lidande för de drabbade personerna. 

Man kan kraftigt minska sin risk för diabetes genom att motionera och försöka gå ned i vikt.

Sofia Carlssons största råd är därför att vara vaksam på sin vikt, särskilt om man har nära släktingar som har drabbats av diabetes.

– Har man en ärftlighet och dessutom lider av övervikt så har man en stor risk att själv drabbas av typ 2-diabetes. Man kan dock kraftigt minska sin risk genom att motionera och försöka gå ned i vikt. Även den som är kraftigt överviktig kan minska sin diabetesrisk genom att vara fysiskt aktiv. Kring kostvanor tänker jag att bra kost när det gäller diabetesrisken är den kost som gör att man håller vikten eller om man är överviktig, att man går ner i vikt. Eftersom det är övervikten i sig som tycks vara den främsta boven i dramat, säger hon. 

Adina Feldman menar att hälsosamma levnadsvanor är viktigt för att förebygga att drabbas – men exakt vad det betyder är olika från person till person.

– Det är svårt att ge samma rekommendationer till alla. Men om man är relativt ung så kan man tänka sig att leva på ett sätt som gör att man mår bra nu, så hjälper det ofta även i förlängningen.

Men även om man lever ett sunt liv, finns en risk att drabbas av diabetes senare i livet, oavsett ärftlighet och levnadsvanor.

– Man kan drabbas oavsett hur man lever. Det är ovanligt att man gör det om man har få ohälsosamma levnadsvanor men vi har alla olika metabolism, så det är möjligt, säger Adina Feldman.

Foton i text: TT och Nicklas Thegerström (fruktbilden)

  • Läs mer:

Förändringarna av livsstilen som kan förebygga stroke

Ändrad livsstil ökar dina chanser att bli riktigt gammal

Läs mer om hälsa och livsstil här

Så förebygger du att drabbas av typ 2-diabetes

Gå ner i vikt om du är överviktig. Övervikt är förutom ärflighet den största riskfaktorn för diabetes, därför rekommenderas viktnedgång för att minska risken. Men även viktstabilitet över tid minskar risken för att drabbas av diabetes.

Ät fiberrik kost med mycket frukt och grönsaker. Även medelhavsdieten har visat sig minska risken att drabbas av diabetes. Söta drycker och rött kött har i vissa studier visat sig öka risken.

Motionera till vardags. Forskarna rekommenderar 150 minuters motion i veckan. Men all motion är bättre än att vara helt stillasittande.

Använd inte nikotin. Forskarna har sett att både rökning och snusning ökar riskerna för diabetes.

Drick måttligt. Ett måttligt intag av alkohol minskar risken att drabbas av diabetes.

Drick kaffe. Studier har visat att de som dricker 4-5 koppar kaffe per dag löper mindre risk att drabbas av diabetes än de som dricker 1-2 koppar per dag.

Olika typer av diabetes:

Typ 1-diabetes

Kallades tidigare för barndiabetes, då den ofta drabbar barn och yngre vuxna. De flesta insjuknar i tidiga tonåren. Typ 1-diabetes står för en tiondel av alla fall av diabetes, i Sverige har runt 50.000 personer sjukdomen. Symtomen på diabetes kan vara muntorrhet, kraftig trötthet, onormal törst och viktnedgång.

Typ 2-diabetes

Även typ 2-diabetes är ärftlig. Man tror att över en miljon människor i Sverige har arvsanlagen för sjukdomen. Men även levnadsvanorna spelar en stor roll i om sjukdomen utvecklas. Symtomen är desamma som för typ 1-diabetes, men de kommer ofta mer smygande. Många upptäcker sjukdomen på vanliga hälsokontroller.

LADA

En form av typ 1-diabetes där kroppens eget immunförsvar angriper och förstör bukspottskörteln som producerar insulin. Insjuknandet i LADA är långsammare och med färre symtom än vid andra typer av diabetes. LADA är ungefär lika vanligt som typ 1-diabetes, men diagnosen får man efter 35 års ålder.