Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Så minskar du risken för en hjärtinfarkt

En grupp pensionärer som alla har haft hjärtproblem gympar en gång i veckan tillsammans.
En grupp pensionärer som alla har haft hjärtproblem gympar en gång i veckan tillsammans. Foto: Mikael Sjöberg

Varje dag drabbas 80 personer i Sverige av hjärtinfarkt, och 25 procent av dem avlider inom en månad efter infarkten. ”Minskning i dödlighet har framför allt skett hos de äldre, medan det inte minskar hos de yngre grupperna,” säger Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor vid Karolinska institutet.

Den vanligaste dödsorsaken i Sverige är hjärtinfarkt. Enligt Socialstyrelsen drabbades 26.600 personer av en hjärtinfarkt i Sverige år 2015. Även om det är en minskning sedan året innan betyder det ändå att 80 personer drabbas varje dag.

Dödligheten i hjärtinfarkt har gått ner över tid, men fortfarande dör 25 procent av de som får en hjärtinfarkt inom en månad. De flesta av de som avlider gör så inom några timmar efter att de drabbats av en hjärtinfarkt, och innan de fått sjukhusvård. Därför är det viktigt att snabbt söka vård om man tror att man drabbats.

– Även om vi har haft en kraftig nedgång i Sverige under de senaste decennierna, drabbar hjärtinfarkt uppemot 40 procent av befolkningen någon gång. Och när man delar upp fallen i ålderskategorier kan man se att minskningen framför allt skett hos de äldre, medan det inte minskar hos de yngre grupperna. Det kan bero på den livsstil vi har, säger Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor vid Karolinska institutet.

Hjärtinfarkt är vanligare hos män än hos kvinnor, och kvinnor drabbas oftare vid högre ålder än män. Men hjärtinfarkt är ändå den enskilt vanligaste dödsorsaken bland båda könen. Skillnaden mellan könen kan bero på att östrogenet har en skyddande effekt hos kvinnor fram till 50-årsåldern.

Orsaken till hjärtinfarkt är i de flesta fall att det i kranskärlen bildats plack, ateroskleros. När de brister bildas en propp som kan orsaka hjärtinfarkt eller stroke. Senare års forskning visar att inflammation bidrar till processen.

Foto: TT

Om man misstänker att man själv eller någon nära har drabbats ska man ringa 112, eftersom det gäller att snabbt få behandling för att minska skadorna till följd av infarkten.

De starkaste faktorerna om man ser till levnadsvanor är maten, rörelsen, stressen och tobaken.

Även om det finns genetiska faktorer som påverkar hur stor risk det är att man drabbas av en hjärtinfarkt, betyder även livsstilen mycket för att påverka risken. Högt blodtryck, höga blodfettsnivåer och försämrad omsättning av socker i kroppen är några faktorer, som i sin tur påverkas av hur vi lever.

– Man kan säga att de starkaste faktorerna om man ser till levnadsvanor är maten, rörelsen, stressen och tobaken. Det är de klassiska faktorerna, berättar Mai-Lis Hellenius.

I en studie från Karolinska institutet där 20.761 män mellan 45 och 79 år studerades över tid såg man att de män som promenerade eller cyklade minst 40 minuter per dag, de som tränade en timme i veckan och de som hade ett bukomfång på mindre än 95 centimeter löpte lägre risk att drabbas. Även måttlig alkoholkonsumtion och en hälsosam kost spelade en positiv roll.

Foto: Mark Earthy

För att minska risken att drabbas av hjärtinfarkt menar Mai-Lis Hellenius att man bör äta mer av de matvaror som ingår i den traditionella medelhavsdieten. Det innebär mer olivolja, nötter, mandlar och fet fisk. Dessutom bör man äta mycket grönsaker, rotfruker, frukter, bär och andra fiberrika råvaror.

Vi såg att de som hade högst intag av socker hade ökad risk för att drabbas av hjärtinfarkt.

I en studie från Lunds universitet tittade forskarna på sambandet mellan ett högt intag av sackaros, det vill säga vitt socker, och risken för att drabbas av hjärtinfarkt. I studien följde man 26.190 personer, varav 62 procent kvinnor, i sjutton år.

– Vi såg att de som hade högst intag av socker hade ökad risk för att drabbas av hjärtinfarkt, säger Emily Sonestedt, docent i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Sackaros finns naturligt i bland annat frukt men är också den vanligaste formen av tillsatt socker, som finns i många livsmedel. Enligt resultaten från studien löpte de som fick i sig mer än 15 procent av sitt dagliga energiintag från sackaros 37 procents ökad risk för att drabbas av hjärtinfarkt. Enligt de svenska kostrekommendationerna ska högst 10 procent av energiintaget komma från tillsatt socker.

– Det var just de här högkonsumenterna som vi såg löpte en ökad risk. Men även gemene man kan tänka på att begränsa sitt intag av sockrad mat. Att man får i sig mycket energi från sackaros gör också att man inte äter annat, och hela kostmönstret påverkar risken för att drabbas, säger Emily Sonestedt.

Foto: Beatrice LundborgRökning har också visat sig vara en av de starkaste riskfaktorerna för hjärtattacker, då rökningen skadar blodkärlen och ökar risken för att man drabbas av en blodpropp.

Men det hjälper att sluta röka, enligt Hjärt- och lungfonden minskar risken så snabbt som ett dygn efter det att man slutat. Efter ett år är risken halverad, och fem år senare har en person som tidigare rökt samma risk för att drabbas som någon som aldrig rökt.

Även en stressig livsstil påverkar risken att drabbas av en hjärtinfarkt. En stor studie från University college i London 2008 visade också att stress i arbetslivet ökade riskerna för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. I studien följde forskarna 10.000 offentliganställda i åldern 35–55 år i 12 år, där de fick svara på frågor om hur stressade de var på jobbet. Studien visade att det finns biologiska faktorer som gör att stress ökar riskerna för hjärtsjukdom eftersom stressen påverkar den del av nervsystemet som styr hjärtats arbete. Man såg också att de som uppgav att de var stressade hade högre halter av stresshormon i sin saliv. Stresshormoner kan på sikt skada blodkärlen och göra så att kärlen åldras i förtid.

– Känner man en obalans i sin tillvaro ska man ta den på allvar och bromsa. Stressen är svårare att mäta än till exempel blodfetter som man kan mäta med ett blodprov, men den är fortfarande en stark riskfaktor, säger Mai-Lis Hellenius.

Läs mer: Hon bestämde sig för ett liv utan stress

Brist på motion är också en riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Mai-Lis Hellenius rekommenderar att man tränar tre gånger i veckan, försöker att gå 10.000 steg per dag och avbryter sitt stillasittande minst en gång i halvtimmen.

Foto: Erik G Svensson

– Hela samhället påverkar vår livsstil. Vi sitter vid våra skärmar och jobbar inte med kroppen längre. Om man kan öka vardagsmotionen så är det väldigt positivt, säger Mai-Lis Hellenius.

Enligt en studie publicerad i New England Journal of Medicine kan livsstilen minska risken att drabbas av hjärtinfarkt, även för dem som har en genetisk hög risk att drabbas.

– Man kan så klart drabbas även om man har en sund livsstil. Det finns faktorer vi inte känner till ännu, och en ärftlighet för benägenhet till bland annat höga blodfetter och blodproppar. Men även om man tillhör en familj med många hjärtinfarkter så kan man alltid påverka risken med sin livsstil, säger Mai-Lis Hellenius.

Och även om man har levt ohälsosamt länge finns det all anledning att ändra sin livsstil. I en spansk studie lottade forskarna 7.447 personer med hög risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar till tre olika dieter. En grupp fick äta medelhavskost med tillägg av olika nötter, en åt medelhavskost med extra olivolja – och den tredje gruppen uppmanades att minska sitt fettintag. När man sedan, efter i snitt 4,8 år, jämförde antalet personer som drabbats av hjärtinfarkt, stroke eller död i kardiovaskulära sjukdomar såg man att de båda grupper som ätit medelhavskost hade 30 procent lägre risk att ha drabbats än de som minskat fettintaget.

– I den studien såg man att en omläggning bland människor som redan hade hög risk kunde förebygga var tredje fall av hjärtinfarkt. Så det är ett starkt exempel på att det går att förändra sin livsstil. Och om vi kunde förändra alla de livsstilsfaktorer som ökar risken att drabbas skulle man kunna förebygga upp till 90 procent av de hjärtinfarkter som sker, säger Mai-Lis Hellenius.

Foton i text: TT, Mark Earthy, Beatrice Lundborg, Erik G Svensson

Fakta. Symtom på hjärtinfarkt

Ett vanligt symtom är en stark, ihållande bröstsmärta, som också kan stråla ut i armarna. Man kan även få obehagskänslor i bröstet som strålar mot hals, käkar och skuldror.

Andra symtom är illamående, andnöd, kallsvettning, rädsla, ryggvärk, hjärtklappning och yrsel.

Sök hjälp direkt. Om du, eller någon nära dig, kan misstänkas ha drabbats av en hjärtinfarkt ring 112 för att få vård så snabbt som möjligt.

Ju tidigare du får vård efter en hjärtinfakt, desto större är chanserna att överleva.

Källa: Vårdguiden, 1177.se