Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Så påverkar meditation hjärnan

Psykiatern och forskaren Karin Ekdahl har arbetat med meditation som stressreducering i många år.
Psykiatern och forskaren Karin Ekdahl har arbetat med meditation som stressreducering i många år. Foto: Eva Tedesjö

Medveten närvaro leder till mätbara förändringar inuti våra huvuden. Forskare kan med teknikens hjälp se hur den grå massan växer sig större vid meditation.

Effekten av något som många har sett som flum, nämligen meditation och medveten närvaro (engelskans mindfulness), går numera att bevisa vetenskapligt. För att förstå hur det kan komma sig måste man börja med att slå hål på myten att meditation går ut på att inte göra något alls.

Det finns flera olika meditationstekniker men en vanlig metod går ut på att under en viss tidsrymd fokusera på en enda ”punkt”. Två vanliga sådana ”fokuspunkter” är de egna andetagen eller ett mantra, ord som upprepas.

När tankarna börjar vandra fritt (och ofta i gamla invanda mönster) med hjälp av det nätverk som hjärnforskare kallar för default mode network – kallas de med viljekraft tillbaka till andetagen eller mantrat, tills dess att meditationssessionen är klar.

Läs också: Hjärnforskaren om varför meditation kan hjälpa oss att uppnå välbefinnande.

I själva verket är meditationsteknik alltså ett sätt att träna hjärnan. Och det verkar ge resultat. Vetenskapliga studier visar att vår hjärnsubstans kan växa till när vi mediterar. Försökspersoner som har genomgått ett åtta veckor långt stressreducerande meditationsprogram har uppvisat en signifikant ökning av grå materia; vår egentligen rosa hjärnvävnad, som består av nervceller.

Detta beror på att hjärnan, till skillnad från vad man tidigare trodde, är formbar. Den förändras beroende på vad vi använder den till. Precis som en muskel ökar i massa när vi tränar den, ökar storleken och densiteten i den del av hjärnan som vi tar i bruk.En yrkesgrupp som forskarna tidigt uppmärksammade detta hos är violinister. Området i hjärnan som styr vänsterhandens fingrar är större hos dem än hos personer som inte spelar fiol.

I senare studier har forskare med hjälp av magnetkameror sett att meditationens första effekter visar sig i hjärnans ”dirigent”: dorsolaterala prefrontala cortex. Denna del av pannloben står för exekutiv funktion, alltså förmåga att få saker och ting gjorda, samt för analytisk förmåga, och den aktiveras när vi utför den viljemässiga handling som meditationen utgör.

Dels sker det en nybildning av nervceller, som gör området större och tätare. Men det händer också en annan sak. Hjärnforskaren och specialistläkaren i psykiatri Karin Ekdahl ska förklara. Hon är delägare i företag som ger mindfulnessprogram inom den landstingsfinansierade vården.Karin Ekdahl har arbetat med och forskat om meditation och medveten närvaro för stressreduktion i 20 år men hennes bakgrund är inom klinisk farmakologi och neuro­vetenskap. Hon började alltså sin bana med att utvärdera effekten av läkemedel.

– När vi mediterar växer det ut dendriter, trådar av nervceller, från dorsolaterala prefrontala cortex till andra delar i hjärnan, där det uppstår nya nervkopplingar. Vi får bättre förbindelser i hjärnan och kan rekrytera fler områden i vårt beslutsfattande, säger hon.

Resultat går att se redan efter åtta veckors regelbunden meditation à tjugo minuter om dagen, enligt henne.

– Det går fort. Nervtrådarna växer med ungefär en centimeter i  månaden. Efter ett tag når de ända in i ”reptilhjärnan”, svårnådda områden som hypotalamus, vår omkopplingscentral för vakenhet, blodtryck, aptit och hormoner.

Forskningsstudiernas hjärnbilder visar hur sjöhästformade hippocampus, som är central för minne och inlärning, växer av meditation och hur vår ”stresskärna”, mandelformade amygdala, samtidigt krymper.

Och trådarna slutar inte växa, enligt Karin Ekdahl. De växer vidare. Bland annat till det limbiska systemet, som sköter vår känslomässiga reglering. Slutsats: när en person känner sig mindre stressad efter meditation beror det på underliggande biologiska mekanismer.
Signaler går från hypotalamus till hypofysen till binjurarna som pytsar ut minskade doser stresshormoner. Vi får inte samma påslag av kortisol och noradrenalin som tidigare. Detta påverkar puls och blodtryck förstås, men även sådant som beslutsfattande, känsloreglering, stresstålighet, humör och koncentration, enligt Karin Ekdahl.

– Inte nog med det. Våra hjärn­vågor blir också mer synkroniserade. Det kan man se med hjälp av EEG som mäter hjärnans elektriska aktivitet, säger hon.

Exakt vad detta betyder är inte klart men Karin Ekdahl tror att en mer synkroniserat fungerande hjärna förbättrar både vår intelligens, konstnärlighet och kreativitet.

– Det finns en studie som visar att musiker har ökad aktivitet i olika delar av hjärnan när de övar men i hela hjärnan samtidigt under konserter. Är det inte fantastiskt? säger hon.

Detta låter sig dock inte kvantifieras i forskningsstudier på samma enkla sätt som bilder av hjärnbarkens tjocklek. USA:s granskningsmyndighet för olika metoder som används inom vården publicerade för två år sedan en metastudie, där de sammanvägde resultaten från ett stort antal forskningsstudier om meditation.

Konklusionen var att mindfulnessbaserade program kan ge viss lindring av ångest, depression och smärta. Svenska SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har granskat rapporten och gett den grönt ljus.

Om meditation är bättre eller sämre än andra behandlingsformer går dock inte att bedöma ännu enligt SBU, eftersom de studier som finns har olika brister. Ofta är uppföljningstiden för kort. Ett annat problem är att det inte går att utföra så kallade blindstudier.
I läkemedelsstudier kan forskarna ge hälften av deltagarna en verksam substans och hälften sockerpiller, utan att avslöja vem som får vilket. Är man med i en meditationsstudie vet man förstås om man tillhör gruppen som mediterar eller inte.

Studier, gjorda av bland andra hjärnforskaren Sara Lazar, som är knuten till Harvarduniversitetet, visar dock på hoppfulla resultat. Det är ett faktum att vår hjärnbark minskar med stigande ålder. Men personer som mediterar kan bevara den, enligt dessa studier.

Slutligen ett varningens ord till alla med fallenhet för att bli frälsta. Meditation och medveten närvaro är varken ett universalmedel som botar allt eller det enda som påverkar kroppen på så sätt som beskrivs i texten.

– En annan verkningsfull sak är att vistas i naturen, säger Karin Ekdahl.

Fakta. Meditation och mindfulness

I Dagens Nyheters VR–app (virtuell verklighet, lansering 20 december 2016) kan du få en meditationsupplevelse på en av världens vackraste stränder.

Meditation omfattar olika tekniker för medvetandeträning, utformade för att utveckla medvetandets möjlighet att påverkar kroppsliga funktioner och symtom.

Mindfulness (medveten närvaro) är en meditationsteknik som bygger på träning i att vara uppmärksam på det som händer i stunden, ofta riktad mot andningen. Det omfattar ett icke dömande förhållningssätt till inre upplevelser och processer.

MBSR: mindfulnessbaserad stressreducering, det mest spridda mindfulnessprogrammet.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.