Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Så pratar du med ditt barn om kroppsfixering och träningshets på sociala medier

Foto: Lev Dolgachov / Alamy Stock Phot

Putrumpa, thigh gap, six pack. Inte bara vuxna, utan även barn möter skeva kroppsideal och osunda ”hälsotips” i sociala medier.

DN har talat med experter om hur du som vuxen kan motverka kroppsfixeringen.

Pratar din 12-åring om six pack? Eller klagar 10-åringen på sina lår medan 14-åringen vill ha en putigare rumpa?

Då finns det all anledning att försöka få koll på vilka fitnessbilder och träningstips som ditt barn kommer i kontakt med på sociala medier.

– Det är förvånansvärt många tjejer i 11-årsåldern som vet att man ska göra squats (knäböj, reds anm) för att få en "snygg rumpa". Och de vet mycket väl vad en "snygg rumpa" är, på grund av alla bilder de har sett på bland annat Snapchat och Instagram, säger Johanna Arogén, chefredaktör och ansvarig utgivare för Livskick, en sajt som arbetar med att sprida vad de anser är vettiga tankar och idéer om hälsa och träning.

Foto:

Sedan några år föreläser hon på skolor och för föräldrar om skeva kroppsideal och vad dessa kan leda till.

Vad som oroar henne mest är att unga i allt större utsträckning tycks blanda ihop en hälsosam kropp med ett stereotypt och närmast onormalt utseende.

– Det är six pack, thigh gap, bikini bridge och back dimples (se ordlistan för förklaring, reds anm). De har kanske inte koll på alla dessa begrepp, men de har garanterat sett bilder som visar hur de ser ut, säger hon och fortsätter.

– Rumpan är väldigt i fokus. Den ska puta ut rejält och vara fast. Så ser en tränad kropp ut, enligt stereotypen.

 

Tyvärr förstår de inte alltid att det handlar om retuscherade bilder.

 

Det här gör att unga kan tro att de inte ser bra ut, eller inte är tränade, eftersom de inte ser ut som på bilderna som sprids i sociala medier.

– Tyvärr vet eller förstår de inte alltid att det handlar om retuscherade bilder eller foton som har arrangerats. Dessutom ser inte fitnessmodeller ut så här hela tiden. De har hårdtränat och kan ha följt farliga dieter inför fotograferingarna, som de dessutom troligen har pumpat upp musklerna inför. Men det här är vad unga kan jämföra sig med, och sedan känna att de inte duger eftersom de inte alls ser ut på det sättet, säger Johanna Arogén.

Därtill finns risken att bilderna på fitnessmodeller och personer med liknande utseende kan så frön till ätstörningar.

Så vad ska föräldrar göra?

Enligt de experter på området som DN har talat med är det inte läge för moralpanik. Fördöm inte och tvinga inte heller barnen att sluta följa vissa konton eller stänga vissa appar. Att barn och unga tar del av utseendefixerade träningstips och bilder via sociala medier behöver inte betyda att de ställer upp på de kroppsidealen, menar Johanna Arogén. Det är en åsikt hon delar med Elza Dunkels, universitetslektor vid Umeå universitet, som forskar om unga och internet.

– Var lite nyfiken och ställ frågor om vad ditt barn följer, men var inte påträngande. Då finns risken att du inte släpps in, för här finns möjligheter till hemliga konton eller flöden som du inte kan ta del av, säger hon.

Elza Dunkels råd är att försöka få till en dialog.

– Se till att barnet frivilligt pratar om vad hon följer, för det här handlar till största del om tjejer. Fråga vilka som hon kan rekommendera att du också följer, och sedan kan ni tillsammans diskutera vad som visas. Lär barnen att fundera och reflektera över vad som visas, och likaså om de bilder som ditt barn själv lägger ut.

Hon understryker också att det på nätet finns en stark motkraft till strömmen av bilder med nästan overkligt tränade kroppar:

– Det finns kanaler och konton som folkbildar unga om utseende- och träningshetsen och som lär dem att ifrågasätta dessa. Jag vill inte tipsa om några, eftersom innehållet kan ändras över tid. Det bästa är att föräldrar själva tar sig tid att se vad som finns, säger Elza Dunkels.

Att barn och unga rör på sig och tränar är naturligtvis bra. Ett råd till föräldrar är att hålla sig medvetna om vad som är drivkraften till träningen. En varningssignal är om den börjar handla mer om utseendet än om att ha roligt eller att må bra.

– Som förälder och vuxen är det viktigt att lyfta fram det positiva med att träna, som att det är avkopplande och att kroppen orkar mer. Man kan också vara noga med vad man säger om sig själv och sin egen kropp, säger Håkan Larsson, professor i idrott vid GIH, Gymnastik och idrottshögskolan, som har forskat om utseendeideal.

Uppmärksamheten kring "snygga rumpor" ser Håkan Larsson som en del av den stilisering av kroppen som har tagit fart. Det har blivit en fokusering på delar av kroppen:

– Ögonbrynen ska vara perfekta och se ut på ett speciellt sätt, och så ska det inte ska vara hår på vissa ställen, som på armarna. Det blir skyltdockslikt. Att skapa oss själva har blivit ett projekt, och den unga generationen utsätts för alla dessa intryck. Vi behöver inte säga till barn och unga att det är fel att bry sig om sitt yttre, men vi ska lära dem att se helheten. Och så ska vi hjälpa dem att kunna uppskatta upplevelsen när de rör sig och tränar, säger Håkan Larsson.

Bild i text: Privat.

4 kroppsbegrepp att ge akt på

Här är fyra begrepp som pekar mot kroppsideal som kan uppmuntra till hård bantning och/eller träningshets.

Six pack. Vältränad mage där musklerna är tydligt definierade.

Thigh gap. Mellanrum mellan låren när man står med benen ihop.

Bikini bridge. "Bron" som bikiniunderdelen kan bilda när den vilar mot höftbenen när en person ligger ned och det blir ett "gap" mellan bikinikanten och magen.

Back dimples. "Två gropar" som kan synas i ryggslutet.

11 råd till dig som vuxen - så motverkar du kroppsfixering och träningshets

1. Prata om orealistiska mediebilder. Titta på till exempel fitnessbilder och prata med barnen om det är rimligt att tro att bilderna visar hur normala kroppar ser ut.

2. Var ett föredöme och dela inte bilderna vidare.

3. Visa att alla kroppar är olika.

4. Visa att kroppen är ett verktyg, inte något som ska visas upp.

5. Uppmuntra till fysisk aktivitet för hälsans skull - inte med utseende som motivation. Betona egenvärdet i att röra på sig, att man mår bra av det.

6. Acceptera din egen kropp.

7. Prata inte negativt om din egen eller andras kroppar.

8. Prata aldrig om viktnedgång eller dieter framför barnet.

9. Låt inte dina känslor kring din egen kropp hindra dig från att ha roligt.

10. Kroppsideal har alltid funnits. De försvinner inte, men diskutera dem.

11. Idrottslärare är ofta inriktade på det fysionomiska. Det vore bra om de lärde barnen att reflektera över träning och se kritisk på utseendenormer. Kanske är det något du kan diskutera med ditt barns skola.

Källa: Johanna Arogén, Livskick, Håkan Larsson, GIH

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.