Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Så väljer du rätt när du vill skänka pengar

Filosofen William MacAskill är en förgrundsgestalt i rörelsen för ”effektiv altruism” – att ge där det hjälper bäst.
Filosofen William MacAskill är en förgrundsgestalt i rörelsen för ”effektiv altruism” – att ge där det hjälper bäst. Foto: Jonas Lindkvist

”Att vara generös räcker inte, vart du skänker dina pengar är mycket viktigare”, säger William MacAskill, frontfigur för rörelsen för ”effektiv altruism”. DN listar 11 länkar som hjälper dig att se hur pengarna du ger gör mest nytta. 

Kan en rationell person vara empatisk? Kan en inkännande person undvika att bli lurad av en krass omvärld? Tänk om hjärta och hjärna kunde samarbeta. Vilket team de skulle bli.

Precis detta är den röda tråden i effektiv altruism, en idé som grydde i Storbritannien för några år sedan. En altruist kan beskrivas som en osjälvisk idealist och människovän.

Att skänka till bättre behövande har förmodligen förekommit lika länge som det funnits människor, men det har aldrig varit så lätt som i dag att mångdubbla sin insats mot fattigdom och sjukdom.

Dels är vi rikare, dels kan vi granska lättare.

– Det sägs att välgörenhet bara handlar om att få folk att bli generösare, och det är naturligtvis viktigt, men det är inte på långa vägar tillräckligt – för vart du skänker dina pengar är mycket viktigare, säger den unge brittiske filosofen William MacAskill.

MacAskill är en av förgrundsgestalterna i det nätverk av organisationer och sajter som idén om effektiv altruism så småningom har utvecklats till. Han hade nyligen ett par hektiska dagar med möten och föredrag i Stockholm, dit han bjudits av Institutet för framtidsstudier.

På sätt och vis väcktes tanken redan 1973, när den australiske etikern Peter Singer formulerade en liknelse om ett barn som håller på att drunkna i en damm. En person går förbi dammen och struntar i att rädda barnet eftersom det skulle förstöra personens dyra skor. De flesta av oss fördömer ett sådant val hårt, men, undrade Singer, vad är det egentligen för skillnad på omoralen i det och omoralen i att inte lyfta ett finger för att rädda en svältande människa i ett annat land?

William MacAskill var tidigt influerad av Peter Singer.

– Hans liknelse om barnet i dammen slog an en sträng. Det där gnagde mer och mer i mig, säger MacAskill.

När MacAskill kom till Oxford kände han att han inte levde sitt liv som han borde och började skänka några procent av den blygsamma årsinkomst han då hade (”kanske 10.000 pund”).

Tillsammans med en forskarkollega startade han en organisation där folk utfäster sig att skänka minst tio procent av sin livsinkomst till effektiva hjälpprojekt. Andra sajter med liknande syfte startades, fler anslöt sig, och plötsligt fanns det en rörelse.

Förra sommaren gav William MacAskill ut boken ”Doing Good Better”, ungefär ”Att göra gott på ett bättre sätt”.

Den säljer bra, Och, ja: överskottet slussas in i välgörenhet.

Fokus började efter hand alltmer glida över mot att nagelfara olika hjälpprojekt och ta reda på vilka som är effektivast.

Det faktum att vi både lätt kan hjälpa och lätt kan se till att vi hjälper effektivt ger oss ett ansvar, menar den skotskfödde filosofidocenten.

–  Både du och jag hör till de rikaste två procenten i världen. Vi är inte rika för att vi förtjänar det utan för att vi råkat födas här och för att våra föräldrar tillhör en viss socioekonomisk grupp. Vi kan göra enormt mycket för att minska fattigdomen.

Bistånd till fattiga länder har ifrågasatts i debatten i decennier. Ekonomer och andra har pekat på ineffektivitet eller rent av negativa följder. William MacAskill håller med om att det har gjorts många dåliga biståndsprojekt, men eftersom det finns gott om utomordentligt bistånd leder diskussionen fel.

– Folk tror att vi häller en massa pengar ner i ett hål, utan nytta. I själva verket har vi bara spenderat 20 dollar per person och år på bistånd, och ändå har hälsan blivit bättre och fattigdomen minskat. Vi hjälper dem bara på traven en liten, liten aning.

– Frågan om ”bistånd” är bra eller dåligt är inte relevant. De bästa projekten är enastående effektiva.

Foto: Thaer Mohammed/AFPAleppo den 4 oktober 2016. Foto: Thaer Mohammed/AFP

Ett vanligt mått på effektiviteten i sjukdoms- och fattigdomsbekämpning är så kallade kvalitetsjusterade levnadsår. De organisationer som effektiv altruism-rörelsen rekommenderar kan foga hundra, eller i något fall tusen, gånger fler friska levnadsår till mänskligheten per satsad krona än de sämsta kan göra.

Ett av de mer kontroversiella inslagen i MacAskills bok handlar om yrkesval.

Spontant kan man tycka att ett altruistiskt val vore att arbeta inom sjukvården eller att direkt involvera sig i hjälparbete. ”Följ ditt hjärta”, heter det ju.

Men MacAskill ser rationellt på att maximera nyttan och menar att ett bra val kan vara att satsa på bank- och finansvärlden. Hur är det möjligt? Därför att man där tjänar så bra att man, om man är duktig, kan skänka pengar nog att det räcker till fem hjälparbetare, som var och en gör lika mycket nytta som man själv hade gjort om man gått in i någon organisation (troligen mer).

Den springande punkten är att man inte ska kasta sig in i något man egentligen inte vill eller klarar av, bara för att man tror man då gör något bra för världen. Nej, hellre göra det man finner lust i och skänka en del av lönen. Allra bäst är det naturligtvis om man även i sitt jobb hjälper andra.

– Folk tänker inte på sina karriärval i etiska termer, vilket är en moralisk katastrof. Det är det viktigaste beslutet man kommer att fatta i livet och det som kan påverka världen mest, säger MacAskill med lätt rullande skotsk accent.

Rörelsens inspiratör Peter Singer är i dag 70 år och fortfarande aktiv. I ett föredrag som visats 1,4 miljoner gånger på Youtube förklarar han att hjärna och hjärta verkligen är ett lysande team, för hjärnan hjälper hjärtat: Rationellt tänkande kan få oss att förstå att lidande människor tusen mil bort har precis samma behov som vi och plågas av brister på precis samma sätt som vi skulle ha gjort.

Så kan du hjälpa effektivast – 11 länkar guidar rätt

En rad organisationer inom effektiv altruism-rörelsen hjälper givare att skänka pengar så effektivt som möjligt, det vill säga rädda så många liv som möjligt. Några svenska insamlingsgranskare kan ge viss vägledning men är inte resultatinriktade.

Flera organisationer och sajter har inrättats inom ramen för effektiv altruism-rörelsen. De är inriktade på att maximera nyttan för mänskligheten och rekommenderar därför bara ett fåtal organisationer. Det viktigaste är hela tiden att få fram hur många liv varje skänkt krona kan rädda, eller hur många fler friska levnadsår den kan ge.

Rörelsens paraplyorganisation är Center for Effective Altruism. Den svenska versionen heter helt enkelt Effektiv Altruism.

Giving What We Can är ett slags mötesplats för personer som utfäster sig att skänka minst tio procent av sin inkomst. Hittills har drygt 2.000 medlemmar lovat att skänka bort nära sju miljarder kronor under sina yrkesliv.

Give Well djupgranskar hjälporganisationers effektivitet. Drygt 20 heltidsanställda analytiker grottar ner sig i vad verksamheterna faktiskt åstadkommer i förhållande till de pengar de får för att exempelvis minska fattigdom och bota sjukdom. Organisationerna rankas, och bara de allra bästa rekommenderas för effektiva altruister.

Organisationen 80 000 Hours hjälper personer på väg in i yrkeslivet att göra karriärval som är både passande, givande och kan ha god effekt på världen. Det kan handla om jobb i hjälpsektorn, men det kan lika gärna handla om välavlönade jobb som gör det möjligt att skänka stora summor till att rädda liv.

Rörelsens inspiratör, den australiska etikfilosofen Peter Singer, har inrättat en egen organisation för effektivt givande, The Life You Can Save. Knappt 20 hjälporganisationer får där tummen upp. På sajten finns en hjälpkalkylator, där man kan se hur långt en viss summa pengar räcker hos de olika godkända organisationerna.

En amerikansk organisation som listar hjälporganisationer i olika kategorier är Charity Navigator.

I Sverige finns sedan tidigare flera insamlingsgranskare.

Föreningen Svensk insamlingskontroll, med arbetsmarknadens parter som huvudmän, avgör vilka välgörenhetsorganisationer som ska få så kallade 90-konton. Har de siffran 90 först i sitt plusgiro- eller bankgironummer måste bland annat minst 75 procent av de insamlade medlen gå till ändamålet.

Även Frivilligorganisationernas insamlingsråd övervakar att de skänkta pengarna inte går till fel saker.

Den ideella föreningen Charity Rating kallar sig ”ett slags givarnas intresseorganisation”. De rankar organisationer utifrån öppenhet, demokratisk struktur och ekonomisk redovisning.

Organisationen Social Initiative hjälper företag och privatpersoner att hitta hjälpprojekt där pengarna gör så stor nytta som möjligt.

Ingen av de svenska granskarna tar sig an uppgiften på riktigt samma rakt resultatinriktade sätt som effektiva altruism-rörelsen. De ställer inte frågan: Hur många liv räddas eller förlängs?

En bok om effektiv altruism, ”Doing Good better”, gavs ut av Oxfordfilosofen William MacAskill (en av rörelsens frontfigurer)2015. Den finns att köpa i alla större nätbokhandlar, ännu endast på engelska.

Fakta. Effektiv altruism

William MacAskill, 29, är docent i filosofi vid Lincoln College i Oxford och förgrundsgestalt för effektiv altruism-rörelsen.

Hans bok ”Doing Good Better” om effektiv altruism kom 2015 (ännu endast på engelska).

Flera organisationer och sajter har inrättats inom ramen för rörelsen:

Center for Effective Altruism. Paraplyorganisation (finns även en svensk motsvarighet).

Giving What We Can. För dem som lovar skänka tio procent av sin inkomst.

Give Well. Granskar hjälporganisationers effektivitet.

80 000 Hours. Om goda karriärval.

The Life You Can Save. Peter Singers organisation mot fattigdom.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.