Insidan

”Schack hjälper barnen att bli fokuserade”

Schack hjälper eleverna i Tegelhagens skola att koppla av och hålla koncentrationen.

Det är användbart på lektionerna och ökar deras prestationer i alla ämnen, tycker deras lärare.

Det blir tydligt vilken gentlemannasport schack verkligen är när vi besöker klass 3A i Tegelhagens skola i Sollentuna. Innan barnen sätter i gång att spela skakar de hand med varandra.

Och när de spelat färdigt ställer de upp pjäserna på brädet igen för att försäkra sig om att inga ”gubbar” har kommit bort.

Deras mattelärare Nathalie Sundesten Landin lyfter in schack på lektionerna litet närsomhelst när hon tycker att barnen behöver fokusera och lugna ned sig. Dessutom menar hon att det är bra för det matematiska och logiska tänkandet.

Felix Leissner och Miranda Hellstedt sitter och stirrar på pjäserna i djup koncentration. Det ser i alla fall ut som om de varken hör eller ser något av det som händer runt omkring i klassrummet.

Plötsligt tittar Felix Leissner upp och säger att han tror att Miranda kommer att vinna eftersom hon kan utnyttja sin dam.

– Min strategi är att ha så många gubbar som möjligt ute på plan. Då kan de hålla koll på vad hon gör. Och då kan hon inte heller skydda sina pjäser, säger han.

Miranda börjar alltid med att försöka flytta ut så många av sina bönder som möjligt på brädet.

– På så sätt släpper jag ut de ”bättre” gubbarna, eller vad man ska säga, så att det blir lättare att ta hans kung.

– Kolla, jag vann allt det här, säger plötsligt Felix Hiller som sitter bredvid dem. Han spelar mot Saga Lövholm och sveper med handen över alla pjäser som han har tagit ut från henne.

Sedan byter de sida för att Saga ska få vita pjäser. Det betyder att hon får börja. Det är alltid bra eftersom man då hela tiden ligger ett steg före den andra, upplyser oss Saga om.

Hur viktigt är det att vinna?

– Inte jätteviktigt, men det är roligt, säger Saga, vars strategi är att ”luras” genom att göra snabba drag som motspelaren inte hinner uppfatta.

– För mig är det väldigt viktigt att vinna, säger Felix Hiller.

Han försöker alltid att ta ut den andras häst (som också kallas springare) så snart som möjligt eftersom den är så rörlig. Hästen kan röra sig i ett L på brädet och den kan också hoppa över de andra pjäserna.

Nathalie Sundesten Landin har använt schack på lektionerna i ungefär fem år. Klass 3A har spelat under hela höstterminen och de siktar på att vara med i ”schackfyran” nästa år. Det är en rikstäckande tävling för fjärdeklassare, där det är viktigare att få med så många spelare som möjligt än att de ska vara bra på att spela.

Nathalie bryr sig inte så mycket om vilket ämne det gäller.

– Schack passar på alla lektioner. Jag ser att det uppstår ett lugn i klassen, säger hon.

Varför blir det lugnt?

– För att det är så tydligt vilka regler som gäller, säger hon och radar upp några av de fördelar som hon ser:

Schack är en ”artig” sport där man inte förväntas jubla när man vinner och som har ett högre syfte än att bara skrika ut att man har vunnit.

Det är ett bra sätt för att träna arbetsminnet som gör att man klarar att hålla många bollar i luften samtidigt. Det är användbart vid matematik och behövs även för att lösa den typen av uppgifter som finns i intelligenstester.

– Schackspelare övar sig hela tiden på att avläsa vad som kommer att hända i nästa steg och vad som inträffade i det föregående. Många elever har problem med arbetsminne och har svårt att minnas i flera led, säger Nathalie.

Det finns hjärnforskare som propagerar för schack. En av dem är Torkel Klingberg som är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet i Solna. I boken ”Den översvämmade hjärnan” menar han att trettio minuter schack om dagen skulle kunna förbättra arbetsminnet.

– Andra fördelar är att man tränar sitt logiska tänkande, eftersom man hela tiden försöker lista ut vad man kan göra för smart drag för att inte bli tagen men samtidigt kunna ta den andra, säger Nathalie.

Ibland gör eleverna i klass 3A något som kallas ”avdömning”. Det betyder att de i stället för att spela tills någon är schack matt, ställer klockan på tio minuter. När tiden är ute räknar de ihop antalet pjäser som de tagit av motståndaren och vinner då på poäng.

– Olika pjäser är värda olika mycket. Det gör att barnen behöver lista ut vad som är smart att ta och vad man ska försöka ha kvar på slutet, säger Nathalie.

– De tränas också i räkning och i att ta ut koordinater. Om du står med en pjäs i mitten ska du kunna se hur den står i förhållande till de andra. Att kunna avläsa en kooordinat är bra för framtida mattestudier.

När de nationella proven drar i gång så kommer Nathalie att använda schack för att bryta stressen. Det brukar hjälpa elever att koppla av, menar hon.

– Särskilt de som har behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av att spela schack. Det är så mycket som är otydligt i skolan att de upplever att det är skönt med de tydliga och enkla regler som omgärdar schackspelandet.

Till exempel att den som har vita pjäser alltid börjar, att ”rörd pjäs alltid måste flyttas” och att varje pjäs har sitt eget rörelsemönster. Det ska också vara lugnt i lokalen innan man börjar spela. Den som behöver hjälp eller undrar över något måste räcka upp handen. Det är alltid ledaren, i det här fallet läraren, som bestämmer hur det ska bli om någon oenighet har uppstått.

Nathalie tycker att digitaliseringen i skolan är bra, till exempel att eleverna får använda Ipad i undervisningen. Men när de frågar om de får spela schack på datorn i stället för på ett fysiskt bräde så säger hon ofta nej.

– Jag vill att det ska bli ett tydligt avbrott där de spelar med riktiga pjäser, mot en verklig person som sitter mitt emot dem. Någon som de måste vara artiga emot och ta hänsyn till.

Kristoffer Dahl är NO-lärare och hävdar bestämt att schack har en lugnande effekt även på hans lektioner. En anledning tror han är att eleverna brukar gilla att tävla med varandra. Och själva förutsättningen för att de ska kunna vinna i schack är att de håller sig lugna och koncentrerade.

– Det är inte det viktigaste, men en extra motivation. I den här åldern kan det vara svårt att koncentrera sig på samma sak en längre stund. Då är schack en bra träning.


DN frågar: Vad tycker du om att spela schack?

Foto: Emil WesolowskiFelix Leissner, 10 år, började spela schack när höstterminen startade. Ibland spelar han även hemma.

– Det som är roligt är att man kan ta ut motståndaren. Det gör att man känner sig stolt. Det känns som om man är starkast och kan bestämma.

Vad är mindre kul?

– Om motståndaren tar ut en av mina spelare. Då känns det som om man blir mindre och mindre.

Finns det någon vinst med att förlora?

– Ja, då kan man lära sig vad man ska göra bättre nästa gång.

Blir man bra på något annat av att spela schack?

– Ja, på matematik och strategi. Eftersom pjäserna är värda olika poäng. Man kan låtsas att siffrorna är schackfigurer.

Spelar det någon roll vem man spelar emot?

– Ja, om det är någon som är äldre så lär man sig mer. Men då är man också i underläge, och det är dåligt.

Foto: Emil WesolowskiMiranda Hellstedt, 9 år, började spela schack i skolan förra året. Hon har spelat två gånger utanför skolan.

– Det är jättekul eftersom man får tänka så mycket. Det gör att man inte behöver tänka så mycket på andra saker. Man kan typ koppla av. Man har också gubbar som man kan typ bestämma över.

Varför är det kul?

– Man kan flytta dem som man vill. Det är som om man bestämde över en hel stad. Och vad man ska göra med den.

Spelar motspelaren någon roll?

– Ibland, men oftast inte. Om man är fem år typ, och spelar mot någon som har spelat längre så kan man lära sig mycket mer, hur man ska tänka och göra bättre drag.

Blir man bättre på något annat?

– Ja, man blir bättre på att tänka sig för. Därför blir det lättare på vissa lektioner eftersom man kan koncentrera sig på det som man ska göra.

Foto: Emil WesolowskiFelix Hiller, 9 år, spelar i skolan men också hemma, ganska ofta mot sin pappa och sina syskon.

 – Jag tycker att det är väldigt roligt. Man lär sig att tänka mycket mer.

Hur då?

– Man måste tänka på vad som händer om man flyttar någon gubbe. Ibland kan det vara flera drag som man tänker på, hur spelet fortsätter.

Finns det något som är tråkigt?

– Ja, att man inte har så mycket tålamod om man måste vänta på att den andra ska göra sitt drag. Då kan det bli jobbigt.

Har du blivit bättre på något annat?

– Ja, på att ha tålamod. Det har man nytta av i skolan eftersom man behöver kunna sitta still.

Foto: Emil Wesolowski

Saga Lövholm, 9 år, spelar i skolan och ibland hemma, när hon inte har några andra aktiviteter.

– Det är roligt eftersom man lär sig nya strategier, till exempel hur man kan göra uppställningar snabbare så man kan göra schack matt. Det är också kul när man leder. Om man inte ledde förra gången så vet man att man har förbättrat sig, att övningarna har gett resultat. Man vet att man kan bli bättre.

– Det är också kul att spela mot olika personer så att man lär sig deras trick. Då blir det en större utmaning.

Kan det vara tråkigt?

– Ja, ibland, om det blir missförstånd om vem som vann.

Kan man bli osams?

– Ja, ett tag, men sedan brukar det gå över.

Blir man bra på annat?

– Litet bättre på matte. Om det blir oavgjort så måste man räkna poäng. Man måste också ha olika strategier. Det är som problemlösning.

Foton i text: Emil Wesolowski

Fakta. Schack i skolan
  • Projektet ”Schack i skolan” går ut på att hjälpa lärare att komma i gång och kunna använda schack som pedagogiskt verktyg. Det startades av Sveriges schackförbund sedan man under många år hade arrangerat tävlingar mellan fjärdeklassare, ”Schackfyran”, och samlat in berättelser från lärare som vittnat om att schack var bra att använda på lektionerna, framför allt för matten. Lärare ansåg också att det hade varit bra för jämställdheten i klassrummet.
  • Schackförbundet tog fram en plan för att utbilda lärare och startade en akademisk kurs på Malmö högskola som utbildade dem i hur schack kan användas i skolan.
  • Mer än 400 skolor i Sverige har nu så kallade skolschackklubbar. 12.000 barn har varje vecka schack i någon form i skolan.
  • I morgon: ”Schack bryter barriärer”
  • Det spelar ingen roll vilket kön du har, vilket språk du talar eller hur cool du är. I schack möts man på lika villkor, säger schackpedagogen Jesper Hall.