släkten på gott och ont

Se dig själv i din släkt

Foto: Beatrice Lundborg

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Jorge Lintrup

Ålder: 58 år.
Bor: ­I Vällingby.
Gör: Leder projektet ­”Släktforskning för invandrare” på Sveriges släktforskarförbund med 167 ­släktforskar­organi-
sationer anslutna till sig.
Familj: Två döttrar, 23 och 28 år, och mamma, 88 år.

Hur kommer man i gång med ­släktforskning?

Börja med att få dina gamla ­släktingar att berätta och ta ­arkiven sedan. Kyrkoböckerna ligger där de ligger men din åldrande släkting kan plötsligt gå bort och då försvinner många nycklar till dåtiden. Ställ mycket frågor och spela gärna in svaren så du inte missar något. Orter, namn som gift och som ogift, anställningar är bra nycklar.

Tre bra källor för att hitta sin släkt

1. Skannade kyrkböcker med mera.
www.svar.ra.se
 
2 . Digitalfotograferade ­kyrkböcker.
www.arkivdigital.se

3. Ancestry.
Också skannade ­kyrkböcker
www.ancestry.se

Alla tre går att abonnera på för omkring tusen kronor per år.

Fler bra länkar

Sveriges släktforskarförbund­ och ­nättidningen Rötter.
www.genealogi.se

Här hittar man bland annat Wiki-Rötter, släktforskarnas encyklopedi.
Begravda släktingar.
www.finngraven.se

Riksarkivets släktforskarsajt.
www.riksarkivet.se

DIS (”Datorn i släkt­forskningen”) har utvecklat ett ­datorprogram för att registrera sina anor.
www.dis.se

USA-emigranter.
www.ellisisland.org

Stockholms stadsarkiv.
www.ssa.stockholm.se

Soldatregistret:
www.soldatreg.se

Släktforskaren Jorge Lintrup var 16 år när han blev besatt av att spåra sin familjs ursprung. Vårt intresse för släktens historia växer i takt med att man kan söka i kyrkböcker och arkiv från den egna datorn. I höst handlar flera tv-program om att gå tillbaka till sina rötter.

Släktforskaren Jorge Lintrup var 16 år när han blev besatt av att spåra sin familjs ursprung. Vårt intresse för släktens historia växer i takt med att man kan söka i kyrkböcker och arkiv från den egna datorn. I höst handlar flera tv-program om att gå tillbaka till sina rötter.

Nyfikenhet är den främsta anledningen till att människor börjar släktforska. Det tror släktforskaren Jorge Lintrup, släktforskare.

– Släktforskning är en härlig kombination av att lösa korsord och deckargåtor. Man blir lätt besatt – det är lite som att få speljävulen i sig, säger han.

Annons:

Hans egen nyfikenhet väcktes när han var 16 år och hade åkt för att hälsa på sina släktingar i Argentina (Jorges mamma är därifrån, pappa från Sverige).

– Morfar hade precis dött, och jag var och rotade i hans gamla arbetsrum.

Jorge hittade en släktutredning på sin morfars familjs sida som sträckte sig ända till 1500-talet.

– Jag kom underfund med att vi hade förfäder som var conquistadorer, som kommit med de första spanska skeppen till Sydamerika. Det var häftigt att veta att släkten funnits i Sydamerika så länge.

Men först när Jorges pappa dog började forskningen på allvar.

– Jag hade tänkt överlåta släktforskandet på honom, men när han försvann tänkte jag att jag måste börja innan jag också dör.

Just gamla släktingars dödsfall är vad som hotar många släktforskare. Det gäller att hinna intervjua gammelfarmor innan det är för sent för att veta i vilken ände man ska börja.

En sommar åkte Jorge till Österlen på semester.

– Då mindes jag att pappa visat mig sin farmors grav, och jag gick in i kyrkan som hörde till kyrkogården. Prästen var där och hjälpte mig hitta uppgifter som sträckte sig till min farfars mamma och pappa. Det räckte för mig: Jag var fast.

Jorge började söka i arkiven.

– Ju mer man letar, desto mer levande blev personerna, som riktiga människor. Jag hade till exempel ingen aning om att min farfars föräldrar var statare som flyttade varje höst, de snodde runt hela Österlen för att hitta arbete.

Förfäderna hade haft det hårt och fattigt, de åt bara potatis i stort sett.

– Då började jag förstå en massa saker om pappa, hur han tänkte och varför. Han var väldigt noga med att alltid köpa skinkor med mycket fett kring kanten – han hade lärt sig att fett var lyx.

Det lite spöklika med släktforskning är att vissa saker upprepar sig, generation efter generation.

– Säg att du själv flyttat mycket i ditt liv. Ser du då bakåt i släkten, så kommer du förmodligen att hitta släktingar som också de flyttade och hittade sina partner bortanför sockengränsen. Detsamma gäller släkter som stannat vid sin torva och gifter sig med grannflickan eller grannpojken – då gör följande generationer samma sak. De här sociala mönstren är fascinerande.

Men släktforskning kan också vara källa till besvikelser.

– För 15–20 år sedan hjälpte jag en kamrat. Först hittade vi ingen morfar åt honom, eftersom hans mormor hade fått ett oäkta barn. Redan där började han rynka på näsan, han tyckte det var jobbigt. Sedan visade det sig typiskt nog att hans mormors mor också hade ett utomäktenskapligt barn. Han fick inte tag i några pappor, det gick bara att utreda morsidan. Det är ganska vanligt med flera generationer kvinnor som får oäkta barn. Men min vän, som hade tänkt göra ett fint anträd, kände sig förrådd av sina anmödrar, eftersom de aldrig berättat om detta. Han blev så förtvivlad att han slängde alla papper.

Forskningen kan ändra vår bild av vilka vi är. Personer som trott sig vara adliga visar sig härstamma från torpare eller pigor. Barn vars existens sopats under mattan i generationer kommer fram, och beteenden tolkas på ett helt annat sätt av nästa generation.

– Min mamma hade problem med min farmor, hon tyckte att hon var alldeles för promiskuös. Farmor blev gravid åtta gånger och gjorde tre aborter, den sista blev hennes död. Men hon är ändå min farmor, och jag tror att pappa älskade henne.

Själv ville han inte döma över sin farmor, däremot blev han nyfiken på hur hennes liv såg utan innan hon dog. Jorge stämde träff med sin farmors yngsta syster, som fanns kvar i livet då. Hon bad honom stänga av sin bandspelare.

– Först då vågade hon berätta om alla skandaler.

Efterforskningarna ändrade bilden av Jorges farmor.

– Jag upptäckte att hon som väldigt ung blev bortgift med en tjugo år äldre man som söp och slog henne. Det finns fortfarande bevarat dokument där hon beskyller honom för misshandel. Det är inte konstigt att man söker sig bort från en sådan man. Det var starkt gjort av henne, att skilja sig på 1920-talet hörde inte till vanligheterna.

Släktforskningsintresset har bara ökat på senaste tiden, framför allt på grund av att man numera kan sitta hemma och leta i kyrböckerna på nätet. Men i framtiden riskerar den svenska släktforskningen att hamna i samma problem som de amerikanska.

– De invandrare som kom till Nord- och Sydamerika på 1800-talet intresserade sig inte så mycket för förfäderna hemma. Frågade någon varifrån de kom, svarade de bara Italien exempelvis. Det är svårt att leta efter släkt om du inte har en ort att söka på. I dag präglas skolklasser av mångfald, en är svart, en kines, en rödhårig, de pratar svenska med varandra och bryr sig inte om sin bakgrund. Såklart är det positivt att de anammar den svenska kulturen, men samtidigt blir det svårt för framtida släktforskare att börja leta om det inte finns någon kunskap bevarad.

Därför håller Jorge i projektet Släktforskning för invandrare på Sveriges släktforskarförbund. Han försöker uppmuntra invandrar­organisationerna att bevara kunskaperna från äldre personer.

– Jag försöker också få svenska släktforskare att förstå att deras barnbarn inte kommer att se ut som de själva, de får kanske bruna ögon och krulligt hår. Allt fler svenskar får ihop det med personer med utländska rötter. Det går förstås att släktforska ändå – Sverige är inte alls unikt på det området. Den katolska kyrkan började skriva kyrkböcker redan på 1500-talet.

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

spionage500
Foto:Nicklas Thegerström, Magnus Wallgren

 Efter DN:s granskning. ”Kan vara amatörer eller kriminella – eller staten.” 49  13 tweets  36 rekommendationer  0 rekommendationer

 Ditt tips kan vara avgörande. Tipsen skyddas med stark kryptering.

alliansen500
Foto:Lotta Härdelin

 Om migration. Resten av Alliansen fick inte veta om KD:s utspel i förväg. 14  9 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

 Ewa Stenberg: KD gör nu upp med Reinfeldts integrationspolitik. Det är ett paradigmskifte. 21  9 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

 KD presenterar flera förslag. ”Sänk bidraget till flyktingar.” 2210  7 tweets  2203 rekommendationer  0 rekommendationer

lundell_144102
Foto:Peter Claesson

 Protest mot SD. Får partiet mer än 20% kommer Lundell stoppa att låten spelas. 32  9 tweets  23 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Köpte rekorddyr villa i Beverly Hills. Svenske Minecraftskaparen vann budgivning mot stjärnparet.

mincraft
Foto:DN/TT
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: