Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Skamligt att inte alla får stöd i skolan”

Jiang Millington från ”Barn i behov” är kontaktperson för manifestationen på Sergels torg på onsdag, där talare från bland annat Rädda barnen och Attention medverkar. En genomgång av kommunernas extra stöd i skolan kommer att överlämnas till utbildningsminister Gustav Fridolin.
Jiang Millington från ”Barn i behov” är kontaktperson för manifestationen på Sergels torg på onsdag, där talare från bland annat Rädda barnen och Attention medverkar. En genomgång av kommunernas extra stöd i skolan kommer att överlämnas till utbildningsminister Gustav Fridolin. Foto: Agnes Stuber

Skollagen följs inte av kommunerna och många barn i Sverige går miste om en fungerande skolgång, enligt föräldranätverket ”Barn i behov” som håller en manifestation i Stockholm den 10 december.

Där hyllar de också Malala Yousafzai från Pakistan som samma dag mottar Nobels fredspris för sin kamp för att flickor ska få gå i skolan.

– Malala står upp för allas rätt till utbildning. Men i Sverige gör vi inte det, det är skamligt, säger Jiang Millington, kontaktperson för manifestationen.

Bakgrunden är kommunernas neddragningar på särskilt stöd i skolan till barn som behöver det. Det handlar om hur skollagen tolkas när det gäller vilka behov som ska ge rätt till extra stöd. Allt fler kommuner har förändrat sina regler och avslår ansökningar om extra pengar.

Nätverket ”Barn i behov” har gjort en kartläggning där de hittills gått igenom runt 60 kommuner. Den visar att en stor grupp elever inte får det stöd de har behov av eftersom kommunerna vägrar betala ut det så kallade tilläggsbeloppet, enligt Jiang Millington. Det handlar framför allt om barn med normal begåvning och ”osynliga” funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska diagnoser som exempelvis adhd, Aspergers syndrom och autism.

– Läget är så akut. Det brinner, säger Jiang Millington. För oss familjer är det bokstavligen en kamp på liv och död. Vi har barn som inte vill leva längre för att de har det så dåligt i skolan. Många barn som inte får rätt stöd hamnar i depressioner och tappar livslusten. Många blir ”hemmasittare”. Och vi vet från forskningen hur viktigt det är att barn och unga får en fullständig skolgång. Det påverkar hela deras liv.

”Barn i behov” grundlades för drygt ett år sedan, i samband med hösterminsstarten 2013. Då hade ändrade regler i Stockholms kommun gjort att många barn blev utan tilläggsbelopp. Och för många av dem innebar det att de även blev av med sin skola, eftersom regeländringarna slår särskilt hårt mot fristående special- och resursskolor för barn med särskilda behov.

– Två föräldrar drog igång det hela, 350 barn och föräldrar demonstrerade utanför Stadshuset. Bara på några veckor var 500 personer engagerade, berättar Jiang Millington. Gruppen växte, och så bildades föräldranätverket. I Stockholms stad lyckades opinionen påverka politikerna, som backade.

Nu finns nätverket på en rad platser i Sverige och omfattar omkring 2 000 personer, säger Jiang Millington.

– Vi har träffat många politiker och har ägnat mycket tid åt att läsa in oss på frågan. Vi har läst alla rapporter, plöjt massor av protokoll.

– Nedmonteringen har bara börjat, det märks i vår kartläggning. Många kommuner håller på att ta bort tilläggsbeloppen och kallar det för ”inkludering”. Allt ska rymmas inom kostnadsramarna i den vanliga skolan. Men många barn med de här problemen har aldrig varit så exkluderade som där. De får gå och sitta i ett annat rum, de känner sig utpekade, de blir ofta mobbade. Det finns inget inkluderande i det.

– Man måste komma ihåg att de barn som går i resurs- och specialskolor redan har misslyckats en gång. Verklig inkludering innebär att hela skolan anpassas till alla barn, och att där finns kunskaper om olika funktionsnedsättningar.

Alla föräldrar i nätverket har egna erfarenheter. Jiang Millington har två barn med neuropsykiatriska diagnoser. Sonen, som har adhd, började få problem i mellanstadiet när kraven på elevernas förmåga till koncentration och struktur ökade. Han blev självdestruktiv, klarade inte av att gå till skolan, tappade viljan att leva, berättar Jiang. Till slut gick han inte i skolan alls. Jiang kämpade, pratade med skolan, sökte hjälp hos bup, men ingenting hjälpte.

– En fristående resursskola räddade hans liv. Där fick han tillbaka livslusten.

Jiang Millingtons dotter har autismdiagnos och går nu i sin fjärde skola, en specialskola för normalbegåvade barn med autism.

– Hon började där i höstas, efter att ha suttit hemma hela vårterminen. Det är första gången vi har känt att man har förstått henne i skolan. Jag var glad i tre timmar, sedan fick jag höra från en bekant att skolan är nedläggningshotad. Nu lever jag, som så många andra föräldrar, med oron för att hon inte ska få fortsätta i den enda skola som fungerat för henne.

Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt till en utbildning som bland annat syftar till att utveckla barnets fulla möjligheter.

– Jag tycker att det är konstigt att vårt samhälle tillåter att vi bryter mot det, säger Jiang Millington.

Fakta.

Enligt skollagen har barn med särskilda behov rätt till extra resurser. Ett så kallat tilläggsbelopp ska betalas ut från kommunen till skolan för att täcka kostnaderna. Men många kommuner har förändrat reglerna för hur pengarna ska fördelas och avslår ansökningar om tilläggsbelopp.

Bakom ligger bland annat en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2012 där det står att eleven ska ha ett omfattande stödbehov som inte är förknippat med ”undervisningssituationen” samt att åtgärderna ska vara ”extraordinära”. En vantolkning av lagen, har kritiker menat.

Domen har blivit vägledande och enligt Jiang Millington i nätverket ”Barn i behov” används den in absurdum. ”Det finns ett exempel från Stockholms län där en pojke med neuropsykiatriska problem inte fick stöd eftersom han klarade av att gå på toaletten själv”, säger hon.

Förändringarna i kommunernas regler har, enligt en promemoria från Alliansregeringen i september i år, slagit särskilt hårt mot elever i små fristående skolor och förskolor samt resursskolor. I promemorian sägs att det ska förtydligas i skollagen att tilläggsbeloppen ska vara individuellt utformade utifrån elevens behov, och att de ska syfta till att eleven får förutsättningar att nå målen för utbildningen.

Även Löfvenregeringen har uttalat sig (i nättidningen Al- tinget) genom utbildningsministerns pressekreterare: ”Regeringen ser behovet av förändringar för att garantera att varje elev får det stöd skollagen ger rätt till”.