Skräcken gör skrattet extra skönt

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

När jag i början försökte skriva som alla andra som var roliga gick det inget vidare. Men när jag i stället utgick från mina egna självupplevda pinsamheter blev det plötsligt uppskattat.
Den pinsamme beiga kunden i "Macken" är på något vis kärnan i mitt skapande. Numera hamnar jag inte i sådana pinsamma situationer eftersom jag oftast blir igenkänd, vilket bara kan upplevas som pinsamt för mig själv.
Jag är så lyckligt lottad att jag tillsammans med Galenskaparna och After Shave redan fått göra allt jag kunnat drömma om, så numera gör jag bara sådant jag inte ens drömt om.
Ur programbladet till "Alla ska bada"

Claes Eriksson är komiker, regissör och författare.

Har skrivit, regisserat och spelat revyer, teveserier och filmer som "Macken", "Tornado" och "Monopol" med Galenskaparna och After Shave.

Spelar nu "Kasinofeber" på Lorensbergsteatern i Göteborg.

Galenskaparna och After Shave, som firar 20 års samarbete, framträder i kväll på Konserthuset i Stockholm. För första gången med Kungliga filharmonikerna.

Varieté är en påminnelse om livet. Varieté förenar människor. Det är omöjligt att värja sig från att ta ställning till vad man ser när en människa faller handlöst mot marken, balanserar på en lina, trollar fram pengar, lockar till skratt eller jonglerar. Det förenar. Den gemensamma känslan av det man ser. Tillslaget är omedelbart. Det är därför så många människor ser varietén. Jag tror det är så. Jag intalar mig att det är så. Det måste vara så.
Det finns en känsla. En sammanhållning. En familj. Vi leker livet. Vi får vara barn. Det är barnsligt. Vi jagar varann. Musiken jagar oss. Det är varmt. Det är tillåtet. Tillåtet att skratta.
Tillåtet att få vara med. Delta.
Det fyller mig med kraft. Fyller mig med mod.
Ur krönika i Dagens Arbete

Carl-Einar Häckner är trollerikonstnär, ståuppartist och skådespelare.

Har bland annat haft föreställningar på Liseberg varje sommar och i Stockholm satt upp "En kväll med Carl-Einar" på Södra teatern.

Hans föreställning "In a broken world" hade urpremiär på varietéscenen Chamäleon i Berlin den 24 april.

Bild

Claes Eriksson: När Charlie Chaplin gjorde "Moderna tider" måste han väl ha tänkt att han skulle göra humor av allvaret. När han själv blir en kugge i maskineriet.

Carl-Einar Häckner: Ja, men han är ju inte lika rolig i den filmen som han var tidigare.

Annons:

Eriksson: Jodå.

Häckner: Men jag tycker inte att han är exakt lika rolig.

Eriksson: Då kan jag ta ett annat exempel. Han gjorde "Hälsobrunnen" 1917. De kan inte simma i arbetarklassen, han har liksom en poäng där, han vill göra något för dem. Då lämnar han sin figur och gör en överklassgubbe i cylinderhatt i stället. Och det är fruktansvärt roligt. Han är sig väldigt lik i sin mustasch och hållning, men luffaren skulle ju inte kunna ta in på en hälsobrunn.

Häckner: Det där måste jag se. Och det är klart att han har tänkt i "Moderna tider", den filmen är kanon. Det är så vackert när han sitter fast i kugghjulet. Den är sorglig, verkligen.

Eriksson: Och det är synd.

Häckner: När jag var liten tyckte jag inte att Chaplin var rolig. Jag kunde inte skratta. Men nu kan jag ju det.

Eriksson: Man brukar säga att man måste ha livserfarenhet för att göra bra komik, man måste vara en trettio år. Den enda jag känner som bryter emot det är du. Men du började ju så tidigt så du har fått den erfarenheten och därför blir din humor substantiell.

Häckner: Jag värdesätter ju flamset lika mycket, men visst måste man ha något att säga om man ska stå på scenen. I "En monolog om kärlek" försökte jag undersöka hur nära det pinsamma man kan gå. Man står och balanserar som Bambi på is i sina platåskor och pratar om känslor så där som killar inte gör, så där jättenära men totalt äkta och allvarligt.

Det blir roligt fast allvarligt, att man pratar om något som man vill. Men det är inte lätt att hitta det varje gång. Jag är rädd för att bli tråkig, men allting kommer ju från allvar, eller ångest, eller något slags vilja att gå vidare.

Eriksson: Det kanske är så att vi som jobbar med sådant här, vi har den största ångesten, dödsskräcken eller vad du vill. Men man försöker ta tag i den här ångesten och göra något lustigt av den.

Häckner: Och man vill komma närmare publiken. De ska känna att det är meningsfullt att finnas, efter föreställningen också. Och liksom tycka att det är ännu bättre då.

Eriksson: När vi gjorde "Macken" hade jag inte en tanke på allvar utan skulle bara göra en lustig komediserie för teve. Jag hade som målsättning att det skulle vara så lite dialog som möjligt mellan Roy och Roger.

Det intressanta var att det var dem som alla pratade om sen, att det var deras relation som alla noterade. Det blev en massa djup och bottnar i det som jag inte hade planerat men som omedvetet kom med.

Häckner: Ja, det är fantastiskt när han säger: Hej då, Macken. Det går ju igenom den tjockaste hud till hjärtat.

Eriksson: Och det var bara en liten lustig grej som vi skulle lägga in. Vi hade med oss hemifrån att pappa alltid tog farväl på ungefär det sättet när han gick till jobbet. Om det hände något på dagen så ville han ha sagt adjö. Det var hans förklaring. Och vi var knappt vakna då, så vi kände det där lite diffust. Och så bad jag Anders att säga det med den känsla som pappa hade - och eftersom vi var bröder så hade han ju upplevt det - och då blev det ett djup av det på något underligt sätt utan att jag hade tänkt på det så avancerat.

Om man är seriöst intresserad och inte försöker ta några genvägar, då blir det ett djup oavsett om man tänker det eller inte.

Häckner: Jag håller med. När jag skrev "En monolog om kärlek" var det inte för att vara rolig utan för att jag var tvungen att säga texten. Sen gjorde jag figuren Mister Fiasconi, som framförde en stum monolog om kärlek.

Eriksson: Det var den som var tio minuter först och blev fyrtiofem?

Häckner: Ja. Han är inne i sitt eget kretslopp, liksom. Han har inga vänner längre och det är en annan tid nu än då han fanns förr. Den figuren vill så gärna bli älskad. Han gör sina nummer för att glömma sin sorg.

Eriksson: Det är en bra bild av allting, tycker jag. Så är det för oss alla. Men jag vågar inte vara lika privat som du.

Häckner: Men det är ju fejk allting. Man tar ju till det man har. Privat och personlig är inte samma sak. Det är en sak att berätta om saker som man inte kan prata om. Sen är det annan sak att prata om det på scenen. Man gör sig själv till en karaktär.

Eriksson: Jo, men de som ser det uppfattar det som väldigt privat. I Galenskaparna och After Shave har vi ju drivit det nästan för långt åt andra hållet att vara andra figurer. Vi är ju aldrig oss själva. Det är ju vårt problem - vilka är vi? När vi ska vara med i något annat program så kommer man som en liten anonym figur som ingen fan vet vem det är.

Men även om du också har figurer så är det alltid Carl-Einar i botten. Jag gömmer mig bakom andra, jag tycker det är plågsamt, lite fegt. Jag skulle nog vilja träda fram lite mer själv. Det har jag försökt i senaste föreställningen nu, "Kasinofeber". Där är jag inte utklädd och det känns oerhört skönt. Det är som du säger: man är ändå en figur och lämnar inte ut sig, men man är mycket mera trovärdig. När du gör en figur, som Haddji Haddji Allra Asch, så lättar du på mustaschen och säger: Äh, det är bara jag.

Häckner: Jo, man leker teater och så bryter man hela tiden mot de regler man själv satt upp.

Eriksson: Annars kan teater bli förfärande pretentiös.

Häckner: Jag gillar när man suddar ut gränserna för vad som är tillåtet i formen på scenen, så att det är tilllåtet att vara allvarlig och det är tilllåtet att vara rolig. Ibland när man går på teatern så är det ju en form som låser. Jag älskar varieté ute för att det är fritt, publiken är blandad och folk kan gå när de inte tycker att det är bra. Och när man får till magiska ögonblick där, det är stort.

Eriksson: En komiker är ingen skådespelare. Han är alltid sin egen komik. Ingen tror på honom som detektiv till exempel. Han är inte med i sammanhanget. Sen finns det ju komiska skådespelare, men de är inte komiker.

Häckner: Det där är ett outtömligt ämne, som en labyrint.

Eriksson: Finns det någon struktur i det här samtalet?

Häckner: Vill ni se något riktigt kul? Titta då på den här videon där Bengt Öste läser upp nyheterna. Och så plötsligt kommer världens harkling, en ursäkt och så fortsätter han. Det kommer helt oförutsägbart och är över lika snabbt. Och han döljer det så bra. Det är fantastiskt kul, omöjligt att göra om. Det blir roligare ju fler gånger man ser det. Jag kan inte förklara varför det är så kul.

Eriksson: Vi är det enda däggdjur som skrattar. Min tanke är att skrattet är en intellektuellt förädlad skräckupplevelse. Det är därför som allvaret i skrattet är så viktigt. Ofta är ju humor något hemskt. Det finns ju de som skrattar när de blir skrämda, obehagliga skratt där inte hjärtat är med. De skrattar med gallan.

Häckner: Det där håller jag verkligen med om. Det är när man kommer nära något som gör ont, som klaustrofobi, smärta, sorg, där blir det skönt att skratta.

Eriksson: Lars Norén säger ju att han skrattar åt sina pjäser. Jag förstår vad han menar, även om jag inte garvar ihjäl mig. Men det är så avgrundsdjupt hemskt, det blir så jobbigt så man måste nästan skratta.

Häckner: Eller tänk på Stig Dagerman som blev upplivad av att de nästan hade kört ihjäl sig. Olof Lagercrantz berättade det i sin bok om honom.

Eriksson: Varje dag måste vi besegra livet för att göra det uthärdligt. Det gör vi med vårt fantastiska sinnelag. När vi hör fåglarna sjunga och det surrar utanför fönstret av humlor och bin, då tycker vi att det är jättevackert fast det i realiteten pågår en makaber kamp om liv och död.

Häckner: Ja, det är roligt när någon kämpar för överlevnad.

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

spionage500
Foto:Nicklas Thegerström, Magnus Wallgren

 Efter DN:s granskning. ”Kan vara amatörer eller kriminella – eller staten.”

 Ewa Stenberg. Anmärkningsvärt men inte förvånande om någon spionerar mot oss.

 Säpo: Ska utredas. Svenska regeringen kan vara avlyssnad. 993  194 tweets  792 rekommendationer  7 rekommendationer

 Säkerhetsexpert: ”Tänkbart att någon avlyssnar Sverige.”

 Ditt tips kan vara avgörande. Tipsen skyddas med stark kryptering.

 Avled på sjukhuset. Skulle korsa länsväg när han blev påkörd.

Annons:
rikast
Foto:DN/TT

 De fick högst lön. Toppar listan i år igen – drygar ut försprånget.

 Miljonbelopp. Cheferna på börsbolagen fick stora lönelyft.

generalis500
Foto:AFP, Reuters

 Jihadist pekas ut för 150 mord. Amerikansk general: Det kommer ta tid. 7  4 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

 Hundratals människor har varit fångar. Kurder bryter Sinjar-belägring. 53  3 tweets  50 rekommendationer  0 rekommendationer

heathrow12
Foto:Alamy

 Var på väg till Syrien. Planet flickan satt i hade taxat ut – men polisen lyckades avbryta starten. 27  10 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: