Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Slutna nätverk på gott och ont

I Sverige finns flera slutna och hemliga nätverk. De kan fylla en viktig social funktion men cementerar också ålderdomliga värderingar. Annars är det främst i öppna nätverk som kreativitet och nya idéer växer fram.

Kulturhistorikern Charles Petruson har studerat en rad hemliga nätverk och slutna sällskap i Sverige. Ännu i dag finns det ordenssällskap som är mer eller mindre stängda för utomstående.

– Många av dessa organisationer fyller en viktig social funktion, säger Charles Petruson. De skapar kontaktnätverk, donerar peng­ar till stipendiefonder och välgörenhet, eller ägnar sig åt socialt arbete.

Men risken med slutna sällskap är när de blir för slutna och leder till vänskapskorruption. Mutskandalen i Göteborg tidigare i år är ett typexempel, menar han.

– Om man skulle titta på de personer som var inblandade i den skulle man förmodligen se att många av dem ingick i samma slutna sällskap, tror han.

Inom nätverken odlas ofta en viss typ av värderingar. Man blir upptagen i sällskapen utan förkunskaper om vad som sker inom dem, och väl inne finns det knappast något utrymme för ifrågasättande. Sällskapen uppfattar ofta att de står för en högre samhällsmoral, framhåller Charles Petruson.

– några ordenssällskap är mycket gamla och styrs av ålderdomliga regler, värderingar som inte är aktuella i dagens samhälle och har riter med religiösa förtecken. Initieringen sker med förbundna ögon under förnedrande omständigheter.

– Du får veta att du är värdelös, men att sällskapet tar på sig att göra en bra människa av dig. Du stiger i graderna men får aldrig veta vad som väntar i nästa grad förrän du blir upptagen där. Detta är ett sätt att skapa en slutenhet där en viss typ av värderingar kan frodas fritt utan att bli ifrågasatta.

Trots de här riterna har många av sällskapen en okontroversiell framtoning utåt.

Men det finns också sällskap som över huvud taget inte vill fram i ljuset, berättar Charles Petruson.

– Framför allt i Skåne och Blekinge finns en del nyetablerade och udda sällskap med en främlingsfientlig eller kriminell agenda. De har ingenting med det gamla ordensväsendet att göra, däremot har de hämtat sin organisation och struktur därifrån.

De sociala nätverk som växer allra snabbast är dock de öppna. Genom dem får vi impulser till kreativitet och nya idéer, medan slutna nätverk odlar kunskap på djupet. Det menar Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan i Stockholm som studerar hur kunskap sprids i sociala nätverk.

– I ett slutet nätverk, en liten grupp med starka länkar, går samma kunskap runt och runt, säger hon. Analyserna fördjupas och det kan vara väldigt bra om man vill odla spetskompetens.

Men det kan också vara hämmande. Många gånger verifierar de slutna sociala nätverken den kunskap eller de värderingar som redan finns inom gruppen.

Öppna nätverk som består av många personer men där länkarna mellan medlemmarna är svaga gynnar å andra sidan kreativiteten.

– I dessa nätverk strömmar det runt mycket olika typer av information som ger impulser till nya idéer. Fusioner mellan olika människors kunskap gör att ny och oväntad kunskap uppstår. Det är en god grogrund för kreativitet, säger Robin Teigland.

Även om grundprincipen för nätverk ser likadan ut i dag som innan den digitala teknikens genombrott så har det skett en del förändringar.

– Sociala och digitala medier ökar kontaktytan, säger Robin Teigland. De gör det lättare att ha många lösa kontakter via mejl än via brev och telefon.

Men många lösa kontakter skapar också problem. Genom de digitala teknikerna får vi ibland så mycket kunskap att vi riskerar att drabbas av ”information overload”, något som kan liknas vid informationsstress.

– Då börjar vi filtrera vilken information vi ska ta emot. Ofta ­föredrar vi information från männi­skor som är lika oss själva. Vi kanske måste välja vilka mejl vi ska läsa, vilka mobilsamtal vi ska besvara eller vems uppdateringar på Facebook som ska nå oss. Då tenderar vi att söka sådan information som bekräftar det vi redan vet.

Gjorde man inte så förr?

– I dag anpassar vi vår mediekonsumtion efter våra intressen. Förr tittade ”alla” på Rapport halv åtta. Då fick man också en massa information som man inte aktivt letade efter. Nu skaffar vi oss information utifrån våra tidigare kunskaper och erfarenheter. Detta förstärker uppfattningar vi redan har.

Hur ska man göra för att inte stelna?

– Man ska var noga med att ta in personer i sitt nätverk som är olika en själv. Man måste vara duktig på att skapa nya kontaktytor och försöka motverka homogena nätverk, svarar Robin Teigland.

Tre kända ­ordenssällskap

Odd Fellows har i Sverige runt 40 000 medlemmar, både män och kvinnor. Religiöst och politiskt obunden. Ledord är barmhärtighet, människokärlek och vänskap.

Svenska frimurareorden bildades 1735, anses vara den finaste orden och har 15 000–17 000 medlemmar. Enbart kristna män släpps in. Total tystnadsplikt om vad som sker i de heliga ritualerna.

Sällskapet är en herrklubb bildad 1800 med i dag cirka 2 000 ledamöter. Kung Carl XVI Gustaf är förste hedersledamot.