Högstadiet

Madde och Angelica är bästa vänner. Tidigare gick de i samma klass och var tillsammans nästan jämt. I sjuan flyttade Angelicas familj till Stockholm, men de två kompisarna har ändå fortsatt att ses.

Hur ser de två tonårstjejerna, som just börjat nian, på att snatta?

Madde ser det inte som ett brott att ta en chokladkaka i affären, inte något allvarligt sådant i alla fall.

- Det är något man bara gör. Alla unga har gjort det någon gång. Om jag inte har några pengar brukar jag ta en påse godis eller något annat jag är sugen på.

Men du tar ju från någon annan?

- Men det är ingen person. Det är inte någon direkt fattig som drabbas. Jag har ofta ont om pengar och när man är sugen på godis så ... då blir det som ett behov att snatta.

Men så kan ju bankrånare också resonera?

- Det är klart. Men de använder ofta vapen och våld. De tar också så mycket mer pengar. Jag tycker inte att man kan jämföra bankrån med det jag gör. Inte alls.

Hur kändes det första gången du snattade?

- Läskigt, skönt och spännande på samma gång. Jag gick i sexan och gjorde något förbjudet. Jag kommer ihåg hur det pirrade hela dagen i magen, innan jag sent på eftermiddagen vågade mig in i affären.

- Jag stod en stund vid godishyllan. Det var mycket folk, men ingen märkte något när jag stoppade en chokladkaka i väskan. Jag åt den senare på kvällen. Den smakade både gott och inte så gott. Jag kan inte förklara varför, men så var det.

Efter denna första gång har Madde snattat flera gånger, mest godis. Fast under förra läsåret, när hon gick i åttan, tog hon också folköl. Det är inte lika lätt.

Är du inte rädd för att åka fast?

- Lite kanske. Men vi har börjat ha fester där man måste ha något med sig att dricka. Tre folköl räcker för mig. Och jag har så liten månadspeng att jag inte kan be någon äldre att köpa åt mig.

Har du varit sugen på att stjäla något annat?

- Mmm, en gång tog jag en fin munktröja. Det var rea och den där stöldbrickan var borta. När jag kom hem sa jag att jag fått tröjan av en kompis som inte passade i den.

Snatta godis kanske är en sak, men att stjäla dyra kläder en annan. Hur ser du på det?

- Jo, kanske ... Jo, så är det. Men jag längtade så mycket efter just en sån där tröja och visste att jag inte skulle få någon av mamma och pappa.

Kan du tänka dig att stjäla ett par läckra jeans?

- Jag vet att det är fel att ta saker man inte har råd med, att mamma och pappa skulle bli vansinniga om de fick reda på det. Men de kunde fatta vad jag behöver. Den som går i helt fel kläder blir mobbad, ses som nörd.

Om du åker fast kan ju socialen kopplas in och det blir en massa tråkigheter. Är det värt den risken?

- Det är så svåra frågor. Jag vet i huvudet att det är fel att stjäla, vet att jag skulle må skitdåligt om jag åkte fast ... men ändå har jag snattat.

Madde säger att hon ibland är rädd för att snattandet ska bli ett behov, hon får kickar av att ta grejer. Hennes kompis Angelica bryter också ofta mot lagen. Hon har satt i system att inte betala när hon åker tunnelbana och pendeltåg i Stockholm. Hon gör det av politiska skäl, säger hon.

- Politikerna snackar om hotet mot klimatet och uppmanar folk att åka buss och tunnelbana. Men det blir bara dyrare och dyrare. Jag tycker att det ska vara gratis att åka buss och tunnelbana i stan. Det skulle också göra att det blir mindre bilköer.

Men om alla plankar och inte betalar sina biljetter blir det ju mindre pengar att satsa på bra kollektivtrafik. Eller hur?

- Många reser kollektivt för att åka till jobbet, plugget, sjukhus eller för att hälsa på sina kompisar. Att åka buss och tunnelbana måste vara billigt, det gynnar dem som inte har så mycket pengar.

Angelica är med i organisationen Planka.nu som har gemensamma bötesfonder för att underlätta för plankare.

Skulle du vilja att bilister som medvetet kör för fort, parkerar fel och bryter mot lagen hade gemensamma bötesfonder?

- De har råd att betala sina egna böter. Sedan är det bilismen som skadar miljön, inte bussar och tåg.

Varför tror du att Planka.nu har flest anhängare bland unga?

- Folk är så upprörda över oss som åker gratis buss och tunnelbana. Men själva kan de skattefuska och lura till sig en massa pengar. På en middag berättade pappa att vår sommarstuga renoverats av polska byggjobbare som fick betalt svart. Vad är det för moral?

I åttan började Angelica gå på allt fler fester - och det blev mycket alkohol. Ibland köper hon starköl, vin och sprit via någon kamrats äldre syskon. Men hon brukar också ta lite ur föräldrarnas förråd.

Hur känns det att ta från sina föräldrar?

- Så där. När jag var yngre tog jag pengar ur mammas plånbok några gånger. Det var ett sätt att göra något förbjudet, något lite kittlande. Jag blev varm i magen när jag satt på mitt rum med femtilappen i handen.

- Jag köpte godis och läsk och bjöd ett par kompisar. Men det smakade inte så bra. Innerst inne visste jag hur ledsen mamma skulle bli om hon känt till vad jag gjort. Att ta hennes pengar var ju att svika hennes förtroende.

Många ungdomar begår mindre allvarliga brott. Den absoluta majoriteten av dem blir helt vanliga, hyggligt laglydiga medborgare, men ett fåtal fastnar i kriminalitet. Vad avgör vem som klarar sig?

Angelica tror att det nog i första hand beror på var och hur man bor, och om föräldrarna bryr sig om sina barn. Kompisen Madde däremot menar att en del inte har samma spärrar som andra. En kille i hennes klass tog sina föräldrars bil och körde trots att han bara var fjorton år. Han är alltid väldigt berusad på festerna och enligt Madde har han nog "ett fel i huvudet".

Men både Angelica och du stjäl alkohol för att bli berusade och ni bryter mot lagar. Är det fel i era huvuden också?

- Jag tror att de flesta ungdomar vill pröva hur långt man kan gå. Det är så mycket regler för vad man får göra och inte göra, både hemma och i skolan. Många tycker att det är skönt att göra något förbjudet ibland, säger Madde.

Kompisen Angelica håller med och berättar att hon också snattat godis flera gånger. Hon säger att det är dumt att riskera att åka fast för att ha tagit en chokladkaka, men säger att det är en skön känsla att bryta mot förbud ibland.

- Man vill testa hur långt man vågar gå. Det är kanske som att hoppa fallskärm eller något liknande. Man vill känna det där pirret i magen, det som är obehagligt skönt.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut