Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Insidan

Sverigedemokrater litar mindre på andra

Sverigedemokrater tror oftare än andra att människor innerst inne är egoister och de litar mer sällan på andra människor. Det framgår av en unik forskningsrapport om varför vi föredrar ett visst parti.

De som gillar Sverigedemokraterna litar mindre på andra och har ofta en mer negativ människosyn. Miljöpartister däremot har en hög grad av tillit och en positiv människosyn. Det visar en forskningsrapport från Södertörns högskola om varför vi föredrar ett särskilt parti.

Den aktuella rapporten handlar om hur värderingar, människosyn och andra psykologiska faktorer påverkar hur svenskar röstar. Den ingår i ett större projekt där den gamla demokratin Sverige studeras tillsammans med Lettland, som har en kortare demokratisk tradition.

– Vi kan visa att människosynen, graden av tillit och grundläggande värderingar har stor betydelse för hur svenska väljare röstar. Och det är något nytt i forskningssammanhang. Kopplingen politik och psykologi är inte särskilt utforskad, säger Maria Sandgren.

Hon är lektor i psykologi vid Södertörns högskola och leder det forskningsprojekt som har tagit fram den aktuella rapporten. Enligt den har svenskar i allmänhet ganska stor tillit till andra människor, men ett partis sympatisörer bryter av mot den bilden och sticker ut.

– Av vår rapport framgår att sverigedemokrater som grupp har en lägre grad av tillit till människor i allmänhet, till politiker och till riksdagen. De tycker inte heller att det är lika viktigt att leva i en demokrati som andra partiers väljare, säger Maria Sandgren.

Foto: Södertörns högskola Maria Sandgren. Foto: Södertörns högskola 

Hon säger att Sverigedemokraternas sympatisörer är socialt mer konservativa än andra, de vill hålla på normer och traditioner. Och de tycker att människor ska lösa sina problem på egen hand.

– De tror också oftare att människor innerst inne är egoister, samt att det finns fler onda än goda människor. Människosynen är därmed mindre humanistisk än bland sympatisörer till andra partier, säger Maria Sandgren.

En humanistisk människosyn innebär att man ser positivt på andra människor och tror att de innerst inne är goda. Samtidigt tycker man att medmänniskorna bör behandlas med respekt och få hjälp när de behöver det.

– De som sympatiserar med Miljöpartiet har den mest positiva människosynen av alla enligt vår rapport. För den gruppen är den viktigt att uppmärksamma och stötta sina medmänniskor, säger Maria Sandgren.

Hur hon och hennes forskningskollegor närmat sig ämnet är ganska nytt – även i internationella sammanhang. Tillit, människosyn och hur vi ser på varandra är frågor som forskning om väljarnas politiska orientering inte brukar beröra.

Enligt rapporten från Södertörns högskola finns det tre nästan jämnstora block när det gäller hur svenska väljare tänker i politiska sammanhang:

• Rödgröna sympatisörer, särskilt miljöpartister, ser positivt på människor och tror att människor innerst inne är goda. De sätter värde på att kunna bortse från sig själva och sina egna behov i högre utsträckning än vad borgerliga väljare gör.

Borgerliga sympatisörer ser också positivt på andra människor. Men att kunna styra över sig själv och att njuta värderas högre av den här gruppen.

Till dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna ska också läggas gruppen ”övriga”, det vill säga de som röstar på ett litet parti eller inte röstar alls. Denna grupp ligger nära Sverigedemokraterna i sina åsikter. Detsamma gäller också en del som brukar rösta på moderaterna, socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

– Sammanlagt närmare en tredjedel av alla väljare lutar åt Sverigedemokraterna i sitt tänkande, även om de inte röstar på eller i dag kan tänka sig att rösta på partiet, säger Maria Sandgren.

Kan en slutsats vara att Sverigedemokraterna maximalt borde kunna få högst runt trettio procent av rösterna i ett val?

– Ja, det är ett sätt att tolka våra resultat, svarar Maria Sandgren.

Den aktuella forskningsrapporten bygger på drygt 1 300 besvarade enkäter från förra sommaren. De svarandes politiska sympatier stämmer väl överens med Statistiska centralbyråns partiundersökning från maj 2015.

Varför väljare föredrar ett visst parti brukar ofta förklaras med social bakgrund, utbildning och inkomstens storlek. Henry Montgomery är professor emeritus i psykologi vid Stockholms universitet och ingår i det aktuella forskningsprojektet.

– Den sociala bakgrunden spelar en viss roll för hur folk röstar. Men till skillnad mot vad många tror är den inte avgörande. Kanske kan den sociala bakgrunden förklara folks partisympatier till runt 20 procent, säger Henry Montgomery.

Foto: Södertörns högskola Henry Montgomery. Foto: Södertörns högskola 

Han är specialiserad på kognitiva processer, och särskilt intresserad av varför vi tänker som vi gör i politiska och ekonomiska sammanhang.

– Jag är överraskad över att människosynen har så stor betydelse för vilket parti vi föredrar. Men det finns ju väldigt lite forskning om det här både i Sverige och internationellt.

Under de senaste åren har stödet för Sverigedemokraterna ökat markant. Kanske har en relativt stor grupp väljare med en mer negativ syn på människor och det politiska etablissemanget funnit ett parti som de känner sig hemma i, säger Henry Montgomery. Samtidigt konstaterar han att det nu också tycks ha blivit mer socialt acceptabelt att sympatisera med Sverigedemokraterna.

– De som föredrar Sverigedemokraterna har som grupp en restriktiv syn på flyktingar och är mer främlingsfientliga. Kanske finns det en rasistisk syn hos en del av partiets sympatisörer, men grundbulten är ändå en negativ människosyn och en bristande tillit till andra.

Är det därför fel att påstå att alla sverigedemokrater är ”rasister”?

– Det finns en bild av att Sverigedemokraterna är ett enfrågeparti och att kraven på en minskad invandring är det enda som lockar väljare att rösta på partiet.

– Men jag skulle vilja hävda att Sverigedemokraterna lyckats fånga upp en stor grupp som utmärks av just en bristande tillit till andra och av en relativt negativ människosyn.

Den nya studien om varför väljare röstar som de gör ingår i forskningsprojektet Polor. I det undersöks människors värderingar och människosyn i relation till bland annat deras partisympatier i Sverige och i Lettland. De lettiska resultaten presenteras senare.

Människosyn och tillit delar svenska folket
  • De som föredrar det ”blå-gröna” blocket (M+L+C+KD) kännetecknas av:
    Har en positiv människosyn och en hög grad av tillit. Betonar fri företagsamhet och accepterar mer ekonomisk ojämlikhet. Riktar mer fokus på individens möjligheter och egen utveckling.
  • De som föredrar det ”röd-gröna blocket” (S+MP+V+FI) kännetecknas av:
    Har en positiv människosyn och hög grad av tillit till andra. Tycker att alla människor bör hjälpas mer villkorslöst. Betonar jämlikhet och individens rättigheter mer än normer och traditioner.
  • De som föredrar det ”gula blocket” (SD + de som inte röstar och de som röstar på annat parti) kännetecknas av:
    Har socialt konservativa värderingar och håller på normer och traditioner. Har en mer negativ människosyn och litar i lägre grad på andra. Är mer patriotiska och mer restriktiva till invandring.

Källa: ”Varför röstar vi som vi gör? – forskningsrapport från Södertörns högskola

Fakta. Forskarnas definitioner
  • En positiv människosyn (humanism): Alla har ett inneboende värde, är i grunden, goda, snälla och hjälpsamma. Alla bör alltid behandlas med respekt och är värda att älskas.
  • En negativ människosyn (normativism): Man bryr sig inte om vad som händer andra. Goda gärningar sker oftast utifrån en förväntan att få något i gengäld. Det finns fler onda än goda människor.

Källa: Projektet Polor

Fakta. Polorprojektet

Forskningsprojektet Polor undersöker människors värderingar och människosyn i relation till bland annat deras partisympatier i Sverige och Lettland.

Enligt rapporten har de flesta människor i Sverige en positiv bild av andra och sätter stort värde på värderingar som innebär att andra människor än de själva uppmärksammas.

Samtidigt spelar variationer i individernas uppfattningar om människan, samhället och om hur man bör leva stor roll för deras partisympatier.

Mer info om Polorprojektet: www.sh.se/polor