Vem kan man lita på?
När vi litar på andra mår vi bra
Publicerat 2009-11-24 04:00
Foto: Fredrik Funck Mikael Rostila visar i sin doktorsavhandling att Sverige är det land i Europa där folk har som störst tillit till varandra.
Svenskarna litar ovanligt mycket på varandra, internationellt sett. ”I länder där var och en kan räkna med hjälp av samhället i svåra situationer känner invånarna större tillit – och de mår bättre och lever längre”, säger sociologen och forskaren Mikael Rostila.
DN Teman i artikeln
Vem kan man lita på?
- Fler artiklar
- ”Det tar tid att känna tillit igen”
- ”Vi litade på mullornas löften”
- Osämja har splittrat grannarna
- Bra relationer i trapphuset skapar tillit
- ”Många unga saknar stöd av vuxna”
- ”Jag fick aldrig den trygghet barn behöver”
- ”Otydlighet bäddar för svek”
- ”Hur kunde Emma göra så?”
- ”Ältande förstärker smärtan”
- ”Det var ju han och jag mot världen”
- ”Kritik måste tas på allvar”
- Marina nekades rehabilitering
- ”Jag kände mig enormt sviken av skolan”
- Tilliten kan raseras helt
- Hur känns ett svek?
- Läsarreaktioner
- Svek klistrar sig fast i själen
Personer som har upplevt orättfärdigheter och svek och därför tvivlar på sina medmänniskors goda vilja – de mår i allmänhet inte så bra, enligt Mikael Rostilas forskning.
– Bland dem är det dubbelt så många som skattar sin egen hälsa som dålig, jämfört med dem som har hög tillit till andra människor, förklarar han.
Misstro och ohälsa hänger alltså ihop, liksom tillit och hälsa. Och de villkor människor lever under spelar en viktig roll:
– De som lever i ett samhälle med stora orättvisor utvecklar lätt en mörk människosyn. Men de som känner förtroende för staten och välfärdssystemen tenderar att även lita mer på sina medmänniskor – och tilliten är viktig eftersom den förbättrar vår hälsa.
Mikael Rostila arbetar på Centrum för forskning om ojämlikhet och hälsa (Chess) vid Stockholms universitet. Han har analyserat nationellt representativa intervjuundersökningar från tjugo länder i Europa, och i den doktorsavhandling han lade fram i fjol visade han att Sverige och Danmark, Finland och Norge hör till de länder där invånarna litar ovanligt mycket på varandra.
– De högsta nivåerna av tillit mellan medborgarna finner man i länder där socialdemokrater under lång tid har haft makten och utvecklat ett välfärdssamhälle som bygger på begrepp som rättvisa, jämlikhet och solidariet – alltså den sortens samhälle som vi har haft och delvis har kvar i Sverige, säger han.
Mer marknadsliberala länder som Storbritannien och Irland intar en mellanställning i Europa när det gäller tilliten mellan invånarna, enligt Mikael Rostilas analys. Där är alltså invånarna i allmänhet mer misstänksamma mot varandra än i Sverige och övriga Norden.
– Det hänger samman med att inkomstklyftorna är större och att staten i mindre grad har lagt sig i vad som sker på marknaden, säger Mikael Rostila. Dessutom används inte skattesystemet lika aktivt för att överföra resurser från de välbärgade till de socialt utsatta och fattiga.
I dessa avseenden finns det likheter mellan Storbritannien och USA, påpekar Mikael Rostila. Och där har både umgänget och tilliten mellan invånarna minskat stadigt under efterkrigstiden, det har bland andra den världsberömde statsvetaren Robert Putnam vid Harvarduniversitetet visat vetenskapligt och skrivit om i boken ”Bowling alone”. Den moderne amerikanen träffar sällan sina vänner och deltar i samhällslivet genom datorn och teven – han till och med spelar bowling ensam, påpekar Robert Putnam.
Här i Sverige har utvecklingen gått åt andra hållet. När välfärdsstaten mognade under 1970- och 1980-talet umgicks svenskarna mer och mer med sina släktingar och vänner, enligt Mikael Rostilas avhandling. Och under samma period ökade medellivslängden samtidigt som tilliten mellan invånarna förbättrades. Det visar flera studier, bland andra de årliga intervjuundersökningar som har gjorts inom ramen för det internationella forskningssamarbetet World values survey.
– Men under 1990-talet när den ekonomiska krisen ledde till kraftiga nedskärningar i den offentliga sektorn – då bröts trenden, då ökade inte längre tilliten mellan svenskarna, den snarast minskade. Man kan ju gissa att det hade med krisen och de ökande inkomstklyftorna att göra. När människor upplever orättvisor och känner sig svikna av samhället blir de också mer misstänksamma mot sina medmänniskor, säger Mikael Rostila.
Under de senaste tio åren har den mellanmänskliga tilliten hos svenskarna i stort sett varken ökat eller minskat, enligt den enkätundersökning som Som-institutet (Samhälle opinion massmedia) vid Göteborgs universitet gör varje år.
På ungefär samma nivå som Storbritannien när det gäller tilliten mellan invånarna finner man länder som Frankrike, Österrike och Tyskland där kyrkan är stark och familjen av tradition framhålls som samhällets fundament.
– Där förväntas samhällets olycksbarn söka hjälp och skydd hos föräldrar, släktingar och vänner, säger Mikael Rostila. Det allmänna griper bara in om familjen helt och hållet har misslyckats med att ge sina medlemmar social och ekonomisk trygghet. Och det är inte alltid positivt att vara så beroende av sina nära och kära – om de brister i sitt stöd kan man lätt känna sig väldigt sviken.
Ännu mer misstänksamma mot varandra är invånarna i Grekland, Spanien, Portugal och andra sydeuropeiska länder där marknaden är ännu svagare reglerad och staten i ännu högre grad har lagt över ansvaret för individens välfärd på familjen och vännerna. Även där står kyrkan stark, och de offentliga välfärdssystemen är inte särskilt utvecklade; den som spårar ur socialt eller ekonomiskt och saknar starka band till någorlunda välbärgade släktingar hamnar lätt på samhällets bakgård.
Tilliten mellan medborgarna är lika dålig eller ännu sämre i flera av de före detta socialistländerna i Östeuropa, till exempel Ungern, Polen och Slovenien. Människor minns förtryckets och angiveriets dagar, och den marknad som har vuxit fram är i stort sett helt oreglerad. Dessutom är de skattefinansierade skyddsnäten mycket glest vävda.
– Inkomstklyftorna är enorma, stora folkgrupper lever i rå fattigdom och korruptionen är ett allvarligt problem. En stor andel av invånarna tvivlar starkt på politikernas vilja att minska gapet mellan rika och fattiga, och många är dessutom väldigt misstänksamma mot sina medmänniskor – var och en får klara sig själv, säger Mikael Rostila.
Sverige ligger alltså i topp i Europa när det gäller mellanmänsklig tillit, enligt Mikael Rostilas avhandling. Och ju större tillit hos befolkningen, desto bättre folkhälsa; detta samband har en lång rad forskarlag i världen funnit.
Men när Statens folkhälsoinstitut i våras genomförde den årliga nationella folkhälsoenkäten svarade 26 procent av kvinnorna och 27 procent av männen nej på följande fråga:
”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?”
Mest misstänksam verkar befolkningen i Skåne vara, enligt enkäten; var tredje skåning svarade nej på samma fråga. Och den största tilliten tycks västerbottningarna ha; en av fem svarade nej.
Det finns forskare som hävdar att det snarast är de människor som lever i modernt individualiserade välfärdssamhällen av nordisk modell som blir ensamma och förlorar sina relationer, sin tillit och sin känsla av ansvar inför släktingar, vänner och medmänniskor – där ska ju samhället ta hand om dem som råkar illa ut.
Men de flesta studier på området ger ändå stöd åt Mikael Rostilas tes: att solidaritet genom skattesystemet inom ramen för ett välfärdssamhälle av svenskt snitt leder till mer umgänge, högre tillit och bättre hälsa hos befolkningen.
– När samhället griper in och hjälper de arbetslösa och de gamla, de fattiga och de sjuka – då minskar ju belastningen på dessa människors privata nätverk. De behöver inte be om hjälp och kan umgås med släktingar och vänner under positiva former, utan att behöva känna sig underlägsna och beroende, säger Mikael Rostila.
Läs mer: ”Det tar tid att känna tillit igen”
Visar 1-10 av 21. Per sida:
@Einar. Samma summa som din kompis fått betala för sin flickväns vård, har jag fått betala för att mitt barn skulle få rätt vård. Detta beroende på systemet i Sverige där andra än de det rör ska fatta besluten. Vi "erbjöds" en sämre, dyrare och icke fungerande vård, men valde då förstås att betala för den vård som fungerar och är verksam istället. En god investering för oss, men varför ska jag dessutom behöva betala för att andra ska fatta dåliga beslut och administrera bort lika stora summor som jag ändå får betala för att få rätt vård?
60-talist, 15:01, 25 november 2009. Anmäl
@Bertil och Einar. Tyvärr är det inte vår uppfattning, vi som växte upp i detta "folkhem" att det någonsin varit så bra som ni minns det. Tvärtom känns det absurt att andra ska bedöma om mina barn ska få den sjukvård de behöver, eller om mina gamla föräldrar ska har rätt att flytta till seniorboende. Detta att det finns en massa handläggare (ofta med diskutabel utbildningsnivå) på försäkringskassor o socialkontor som ska bestämma och veta bäst åt oss andra, är folkhemmets själva själ, och den är inte vacker, tyvärr. Jag betalar hellre höga försäkringar för att mina barn ska få den vård jag vill att de ska få, än som nu, när jag först betalar skatt för att försörja alla dessa inkompetenta handläggare runt om i samhållet, och sedan ur egen ficka i allafall få betala för rätt vård. Likaså, hellre privata, engagerade äldrevårdsgivare, än snorkiga "biståndsbedömare". Skatter är ok, om de inte går till denna gigantiska, integritetskränkande administration, utan direkt ut i verksamheten men s
60-talist, 14:56, 25 november 2009. Anmäl
@Bertil: det där formulerade du bra! Min kompis i USA fick betala motsvarande "4 års collegeavgifter" när hans flickvän blev sjuk. Dvs en halv miljon kronor. Det är sjukt. Deras vård kostar dem 15% av BNP. Vår vård kostar oss 9% av BNP. och vi lever 3 år längre.
einar, 11:18, 25 november 2009. Anmäl
Att folket i Sverige som genom socialismen fått så mycket för så lite är tragiskt. För vilken försäkring kan ge den försäkring som skatten ger.
Vi får ett helt paket med försäkringar. vägar som är plogade asfalterade, sjukvård socialförsäkringssystem o.s.v Nu under borgeliga mandatperioden har man tagit av denna försäkring till jobbskatteavdrag som motsvarar vad all äldreomsorg eller skola kostar. Nu förvånas folk då
kommuner tvingas skära ner. lä'gga ner skolor slå minska vårdcentraler dessutom till högre avgift som drabbar hårdat de som inte fått några jobbskatteavdrag eller skattesänkningar.
Nä det finns inget försäkringsbolag som kan ersätta den skatt vi hade tidigare. Moderaterna ärnu och tar av våra försäkringar som ex sjukförsäkringen där våran avgift går till skattesänkningar som gynnar överklass mest.
Nä höj skatten och släng ut borgarna handgripligt.
skatten är den bästa av alla försäkringar så enkelt är det.
Bertil, 23:26, 24 november 2009. Anmäl
Jag bor i ett fd sovjetland i Europa och här gör staten inte ett (censur) dugg för sina medborgare och inte heller litar någon på någon så man skulle nog kunna säga att det finns ett samband. Men det med tillit är inte det lite om folks faktiska beteende? Jag menar om man hela tiden blir lurad av folk, kanske det då finns ett skäl om man inte litar på dem då? Sedan får man understryka att socialismen i Sverige i sin uppblandning med den kristna etiken skiljer sig markant mot annan socialism på andra ställen!
Fyyyy vad de luras här!!!
Johannes, 21:53, 24 november 2009. Anmäl
Jag har tillbringat långa perioder i olika länder i sydeuropa, och jämförelsevis kan jag konstatera att medan vi svenskar i allmänhet är misstänksamma, ogina, ohjälpsamma och ständigt tror att andra lurar till sig förmåner, samtidigt som vi inte griper in och hjälper varandra om det händer något (allt från att någon ramlar till att hjälpa till med en barnvagn på bussen) så är betydligt fler sydeuropéer alltid beredda att hjälpa sin nästa, även om det är någon helt okänd. Däremot litar man inte på att staten ska lösa ens problem, men man kan vara säker på att det kommer att finnas människor både i ens eget kontaktnät, och utanför det, som kommer att anstränga sig för att hjälpa till. Att kunna lita på att någon hjälper mig om jag stukar foten på stan, eller blir antastad, ger i allafall mig betydligt mer trygghet än att, som i Sverige, kunna lita på att alla tittar bort och sköter sitt. Jag tror att forskningsunderlaget är feltolkat eller frågorna vinklat ställda för att visa att en sta
Nonsens, 20:17, 24 november 2009. Anmäl
Enligt artikeln är marknaden i stort sett oreglerad i Polen, Ungern och Slovenien. Dessa länder är med i EU som har ett omfattande regleverk för den ekonomiska marknaden. Författaren bör vara lite mer exakt med var han menar med oreglerade marknader om han vill dra stora växlar på sådana påståenden. Hur som helst verkar det ännu en gång bekräftas att det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk.
Hans, 20:05, 24 november 2009. Anmäl
Intressant artikel. Verkar klart rimligt att vår nordiska tradition att ha en välfungerande demokratisk stat med minimal korruption som står för ett utvecklat välfärdssamhälle gör att folk kan känna tillit till samhället och då också till sina medmänniskor.
För övrigt har Staffan fel när han påstår att det skulle finnas en stark korrelation mellan hälsa/välstånd och ett lands BNP. Det sambandet gäller bara fattiga länder, i Sverige bröts sambandet på sjuttiotalet. Därefter har BNP-ökningen varit onödig överkonsumtion.
Ckarion, 19:53, 24 november 2009. Anmäl
Jag tror verkligen att människor i Sverige tenderar att lita pa andra människor i en hög utsträckning jämfört med andra länder, vad jag däremot ställer mig mycket skeptisk inför är att vi skulle ha socialdemokratin att tacka för detta! Intressant skulle vara att fa läsa om resultaten fran Schweiz, ett land där jag tror att tilliten ocksa är väldigt hög mellan människor - men där de absolut inte har en historia av socialdemokratiskt styre.
Elin Olsson, 19:38, 24 november 2009. Anmäl
Ligger troligen mycket i begreppen tillit. Svårmätbart. Att samtidigt tolka ett samhällssystem i förändring, vilket vi nog kan sägas ha nu kan vara vanskligt men intressant. Jag tror inte många från 50-talet eller 70-talet skulle känna igen sig i vare sig den påtagliga tekniska förändringen eller för den del den sociala förändring som skett om de skulle dimpa ned just nu i vår tid. Området religion är ett stort och väsentligen förbisett kapitel i denna diskussion i dagens Sverige men ej i artikeln. Kopplingen mellan tillit och statens hjälpapparat är intressant och borde vara hett politiskt stoff. Koppling till begrepp som identitet är en annan vinkel på tillitsdebatten. Där har nog gemenskap och identitet tappat mark mot individualism och tappat tillit på senare år.
ag, 18:52, 24 november 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
Boka billigt hotell här
BOKA - Vi hjälper dig hitta det bästa hotellet i ditt resmål.
-
Sista-Minuten-Hotell i Paris
750:-/natt/dubbelrum inkl. frukost i centrala Paris.
